Syftet med denna uppsats var att besvara följande frågeställning: 1) Hur gestaltas den polska självständighetsmarschen och dess deltagare? Går det genom öppen kodning att hitta återkommande frames? Går det att se nationella skillnader? 2) Hur förhåller sig gestaltningen till tidigare journalistisk forskning om hur demonstrationer gestaltas? Kännetecknas gestaltningar av de frames som i hög utsträckning används? Går det att se nationella skillnader? 3) Hur återspeglar framställningar av självständighetsmarschen hur journalister i de olika undersökta länderna förhåller sig till objektivitetsideal enligt en liberal modell? Frågeställningen besvarades genom en tvådelad kvantitativ objektivitetsanalys samt en tvådelad kvalitativ gestaltningsanalys. Resultatet av den första delen av den kvantitativa undersökningen visade att objektivitetsideal förknippade med hur informationskällor används var relativt lika; objektivitetsideal återspeglas inom detta område på ett relativt likartat sätt länder emellan. Resultatet av den andra delen av den kvantitativa undersökningen visade relativt stora skillnader mellan hur inrikes (polska) medier samt utrikesmedier beskriver marschen. Tydligast i detta sammanhang var att 46% av de utländska nyhetstexterna kallade marschen helt högerextrem, medan endast 7% av de polska nyhetstexterna kallade den i helhet som högerextrem. Liknande siffror kunde ses om man bytte ut begreppet ”högerextrem” mot ”nationalistisk”. I gestaltningsanalysens första del, kunde fem olika mindre ramar som beskrev marschens deltagare (”stöttade av regeringen”, ”representanter av allmän opinion”, ”vandaler/huliganer”, ”extremister” och ”harmlösa”) identifieras, och dessa bildade tillsammans en övergripande gestaltningsram. Den övergripande ramen gick att tillämpa på de flesta texter som analyserades. Resultatet av den andra delen visade att Dardis (2006) kartlagda marginaliseringsfigurer (som forskning visat frekvent använts i tidigare journalistisk forskning om demonstrationer) användes i liten utsträckning. Gestaltningsanalysen visade, tillskillnad från objektivitetsanalysen, relativt lika beskrivningar i samtliga länders medier, även om det gick att se nationella skillnader.När det gäller objektivitetsideal så indikerar resultatet generellt att journalister i Polen inom detta sammanhang förhåller sig annorlunda till västerländska objektivitetsideal, alternativt att journalister förhåller sig annorlunda till objektivitetsideal när det gäller utrikes- jämfört med inrikesrapportering.

No description available.

No description available.

En armé marscherar på sin mage skall Napoleon Bonaparte ha yttrat, men hur är det med fötterna och ännu mer specifikt, skorna som soldaterna marscherar i.I en tid av snabba anskaffningar av materiel för olika insatsområden och specifika uppgifter inom ramen för internationella uppdrag för den svenska Försvarsmakten bär i många fall huvuddelen av arméns förband en känga som endast passar 6 av 10 i sin läst. Detta samtidigt som Försvarsmakten försöker tillhandahålla uniformer anpassade till både längd och vikt. I närtid kommer ett nytt uniformssystem att förbandssättas. Inga skodon ingår i detta nya system. I det nuvarande systemet var just marschkängorna en ytterst viktig del.Denna explorativa studie fördjupar sig i systemet runt soldaternas personliga utrustning och mer specifikt de marschkängor som tillhandahålls av Försvarsmakten åt soldater och befäl vid Norrland Dragonregemente K 4 i Arvidsjaur.Utvecklade under 1980-talet och med första introduktion 1987 har marschkänga M90 varit den svenska Försvarsmaktens skodon för värnpliktiga och befäl under barmarksdelen av året. Kängan är framtagen enligt en ny metodik, en omfattande forskning i fotens naturliga rörelsemönster samt konceptuella studier i framtagningsprocessen. Ett paradigmskifte i kängors utformning.Efter en uppdatering under inledningen av 1990-talet har kängan, vars mönster och design ägs av Försvarsmakten, inte genomgått någon produktutveckling. Kängan finns i storlekar enligt Mondopoint-systemet men endast i en fotbredd. Den “Nordiska”-lästen. Denna normativa läst är baserad på hur foten hos den svenska befolkningen såg ut under kängans utveckling. Sedan introduktionen har kängan burits av så gott som samtliga värnpliktiga inom armén och det är denna känga som huvuddelen av Försvarsmaktens förband kommer att utrustas med vid en eventuell mobilisering.Redan kort efter introduktionen av kängan började förband med tyngre buren packning att anmärka på skadebekymmer hos värnpliktiga och personal. Med ökningen av antalet kvinnliga värnpliktiga och befäl tillsammans med ökad vikt på den burna utrustningen för samtliga soldater har problemen ökat.Det förbandsslag som främst bedriver tjänst till fots och bär sin packning är kavalleriet där arméns jägarförband är organiserade.Norrlands Dragonregemente K 4 har under flertalet år påtalat brister med marschkänga M90 och även den ersättningskänga som introducerades 2012 marschkänga M08. Med marschkänga M08 anser sig Försvarsmaktens systemföreträdare sig ha löst det behov som föreligger vid de förband som bär tungt och går långt. Trots dessa påtalanden har ingen förändring skett. Förbandet har nu valt att utrusta samtliga inryckande soldater med marschkänga M90 trots att begränsningen i antalet användare är känd. Skaderisken med marschkänga M08 bedöms som högre och har därför valts bort. Samtliga soldater som uppvisar problem med marschkänga M90 genomgår därför medicinsk5 rehabiliteringsutredning och med stöd i den köps sedan civila vandringskängor in via försvarshälsans försorg.De övriga kängor som tillförts Försvarsmakten sedan introduktionen av marschkänga 90 har alla varit specifika för de klimatzoner som Sverige varit involverade i internationella operationer eller väldigt speciella nyttjandeområden i Sverige. Djungelkängor för Liberia, ökenkängor för Afghanistan och paradkängor för kronprinsessans bröllop.Först efter Chefen K 4 ́s återlämnande av arbetsmiljöansvaret till högre chef i november 2022 startas en forcerad upphandling av alternativa kängor för arméns jägarförband.Varför har utvecklingen tagit så lång tid och vilka åtgärder krävs det för att inleda processen?De huvudsakliga slutsatserna är att varje år Försvarsmakten fortsätter att utrusta tjänstgörande personal med marschkänga M90 skadas ett stort antal brukare och vissa erhåller men för livet, speciellt vid kavalleriförbanden. Att oavsett utformning av kommande system för marschkängor måste varje modell erbjudas i minst 3 fotbredder i syfte att passa huvuddelen av brukarna. Att Försvarsmaktens nuvarande rapporteringssystem för avvikelser saknar en funktion som på ett tydligt sätt kan gå in och påverka vid brister i personlig utrustning. En tydlig avsaknad av funktionsskola med utvecklingsansvar för de svenska jägarförbanden har också identifierats.Rekommendationen är därför att Försvarsmakten snarast genomför en upphandling av kängor i ett antal olika modeller för att passa olika individers fötter som tillfällig lösning.Att Försvarsmakten uppdrar åt FMV att tillsammans med K 4 utveckla en ny barmarkskänga för förbandstypen “Norrlandsjägare” med krav på minst 3 lästbredder.Att Försvarsmakten låter kavalleriförbandens behov gällande PFU-materiel vara styrande och ledande för utveckling av densamma då deras behov ligger som mest krävande enligt RVT krav på uthållighet.Att Försvarsmakten ser över hur avvikelsesystemet kan utvecklas för att få högre tillförlitlighet att den som behöver nås av informationen verkligen gör det.Att Försvarsmakten genom myndighetssamverkan får till stånd en lösning där Plikt och Prövningsverket blir ansvariga för insamling av data från mönstrande ungdomar avseende kroppsmått och även genomförande av scanning av fötterna.Att Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) erhåller en funktion i uppföljningen av avvikelser i stödsystem PRIO vid anmälningar av personskador som möjliggör extern granskning av förekommande utrustning som orsakar skador.Att Försvarsmakten tillsammans med FMV ser över rutiner för hur avvikelser från vidmakthållandemöten hanteras och kommuniceras. / An army marches on its stomach, Napoleon Bonaparte is to have said, but what about the feet and even more specifically, the boots that the soldiers march in.In a time of fast acquisitions of materiel for different scenes of deployment and tasks within the framework of international operations for the Swedish Armed Forces many of the Army units use a boot that in its model only fits 6 out of 10 users. At the same time, we try to equip our soldiers with uniforms fitting both length and width. In the close future a new combat uniform system will be introduced to the Swedish Armed Forces. This does not include new boots.In the present system the combat boots were an essential part.Developed during the 1980s and first introduced in 1987, the “marching boot” M90 has been the Swedish Armed Forces' footwear for conscripts and officers during the main part of the year except for the winter months. The boot is developed according to new methodology, extensive research in the natural biomechanics of the foot and conceptual studies of the development process. A paradigm shift in the development of military boots.After an update in the early 1990s, the boot, which pattern and design is owned by the Swedish Armed Forces, has not undergone any product development. The boot is available in sizes according to the Mondopoint system but only in one foot width. The "Nordic" last of the foot. This normative last of the foot was the most common foot of the Swedish population during the development of the boot. Since its introduction, the boots have been worn by almost all army conscripts and these are the boots that is going to be issued to most units in the case of a mobilisation.Already shortly after the introduction of the boot, the army began to notice injuries among conscripts and personnel from units with heavier carried packs. With the increase of the number of female conscripts and officers along with increased weight of the equipment carried by all soldiers, the problems have increased.The type of unit that primarily performs marching by foot and carries its packs is the cavalry, where the army's jaeger or ranger unit are organized.Norrland's Dragoon Regiment K 4 has for several years complained about shortcomings with the M90 marching boot and also the replacement boot that was introduced in 2012, the marching boot M08. With this boot the Armed Forces system-manager regards the demand from the units that carries heavy loads and marches long distances. Despite these complaints, no measures have been taken. The unit has despite this continued to distribute the marching boot M90 to all new soldiers despite the known limitations in number of users. The risk of injury with the marching boot M08 have been regarded as higher and there for been ruled out. All soldiers showing problems with the marching boot M90 are treated with a medical rehabilitation program that includes the purchase of civilian hiking-boots through the military HealthCare service.The new boots that have been supplied to the Armed Forces since the introduction of the 7 marching boot 90 have all been specific for other climate zones outside Sweden cohering with countries where Sweden have been involved in international operations or very special areas of use in Sweden. Jungle boots for Liberia, desert boots for Afghanistan and parade boots ceremonial tasks as the wedding of the crown princess. There, development and system measures have been carried out.Only after a return of work environment responsibility in November of 2022 a forced procurement of alternative boots for the army's cavalry unit is to be started.Why has the development taken so long and what measures are required to start the process?The main conclusion is that every year that the Swedish Armed Forces continue to distribute the marching-boot M90 a large number of users are injured and some get lifelong medical issues, especially at the cavalry units. No matter what the next system of combat boots are there is a need to offer the boots in at least 3 withs to fit the highest number of users. The Swedish Armed Forces present system for reporting faults and risks with systems is missing a key component of control when faults are reported in systems of personal equipment. A clear lack of a centre for the branch of the cavalry and development of specific systems for these has been identified.The Swedish Armed Forces are recommended to conduct a purquirement of a large number of civilian boots of a number of models as a temporary solution as soon as possible to accommodate the highest number of matches with the users.That the Armed Forces give the FMV the task of developing a marching-boot for the “Norrlandsjägare” in close coordination with the K4-Regiment with a minimum of 3 withs. That the Armed Forces let the demands and specifications of the cavalry set the norm of future soldiers' personal equipment as their demands are at the highest level according to the standards of ranking system.That the Armed Forces overlook how the system of deviations can be developed for a higher level of reliability that the end user of the information receives it.That the Armed Forces, true authority cooperation finds a solution where the Swedish Defence Conscription and Assessment Agency becomes responsible for the collection of data from tested youth, as their measurements including a scanning of the feet.That the Armed Forces Inspector for Health and Environment receives a function in the system PRIO regarding deviations with results of injury that comes from use of issued equipment. That the Armed Forces, true authority cooperation, with FMV overlook the routines of how reports from maintenance-meetings are handled and communicated.

When I studied to become a musician on my instruments violin and nyckelharpa at the Department of Folk Music at the Royal College of Music (KMH) in Stockholm. Musikhögskolan (KMH) in Stockholm, I wrote an artistic bachelor thesis in music. In the thesis, I made a style analysis between the Näck-tuned melodies of Tyska klockorna performed by Pelle Björnlert, Gustaf Wetter and Pär Näsbom. The analysis included a comparison between these fiddlers and musicians with history and notation. I studied their melodies, rhythms, harmonies, tempos, moods, stringing, phrasing, dynamics and sound. I also studied and compared their emotions/values, contextual associations, expression, musical structure, performance/technique and general conditions in three different stylistic mappings between these fiddlers and musicians. At the oral presentation, I performed these three melodies of the Tyska klockorna on my violin, playing as close to Björnlert, Wetter and Näsbom's playing styles as possible. My twin sister Caroline Eriksson and I studied at KMH at the same time. When we started our degree projects, a graduation concert was included. We chose to have a joint “Sister Concert”, where two graduation concerts became one. The concert reflects the years before KMH, the years during KMH and the years after KMH. A varied concert with 24 fantastic fellow musicians and dancers, where we performed the music that is very close to us, both traditional and newly written, with a focus on interaction, play to dance and dance to play. / När jag studerade till musiker med mina instrument fiol och nyckelharpa på institutionen för folkmusik på Kungl. Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, skrev jag ett konstnärligt kandidatexamensarbete i musik. I examensarbetet gjorde jag en stilanalys mellan de näckstämda melodierna Tyska klockorna framförda av Pelle Björnlert, Gustaf Wetter och Pär Näsbom. I analysen ingick en jämförelse mellan dessa spelmän och musiker med historia och notation. Jag studerade deras melodier, rytmer, harmonier, tempon, stämningar, stråkföringar, fraseringar, dynamik och klang. Jag studerade och jämförde även deras emotioner/värden, kontextuella associationer, uttryck, musikstruktur, utförande/teknik och generella förutsättningar i tre olika stilistiska mappningar mellan dessa spelmän och musiker. Vid den muntliga redovisningen framförde jag dessa tre melodier av Tyska klockorna på min fiol och spelande så nära Björnlert, Wetter och Näsboms spelsätt och spelstilar som möjligt. Min tvillingsyster Caroline Eriksson och jag studerade samtidigt på KMH. När vi påbörjade våra examensarbeten ingick en examenskonsert. Vi valde att ha en gemensam ”Systerkonsert”, där två examenskonserter blev en gemensam. Konserten speglar åren innan KMH, åren under KMH och åren efter KMH. En varierad konsert med 24 fantastiska medmusiker och dansare, där vi framförde den musik som ligger oss mycket nära. Både traditionell och nyskriven, med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. / <p><strong>Systerkonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p><strong></strong></p><p>9 september 2023, kl. 16.00 Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm  </p><p></p><p><strong>PROGRAMORDNING </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin.</p><p>Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av <em>Tyska klockorna</em> har han från boken <em>Svenska låtar </em>20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland.</p><p>Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av <em>”Tiska klocko” / Tyska klocko</em> efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok <em>Låtar och visor från Södermanland och Närke</em>. </p><p>Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av <em>Tyska klockorna</em> har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Madliene</p><p>Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof </p><p></p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. </p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela.</p><p>Musik: Dans till Fryksdalsmelodi</p><p>Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson </p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C.M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter.</p><p>Musik: Åttamanengel från Korsholm i ÖsterbottenArr: Folkdansrörelsen och L. Johansson</p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht</p><p>Musik: Jens Engelbrecht</p><p>Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene</p><p>Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Trad.</p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Vågsveparn  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “The Wave Sweeper”, Irland.</p><p>Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>Konstant </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr: Caroline</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. </p><p></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross.</p><p>Dansare: Marita &amp; Thomas    </p><p></p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Caroline har den efter Leif, Ulf och Christina.</p><p>Musiker: Caroline </p><p></p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik:Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lilla Lasse  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva.</p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Vi ska dansa med Sara </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar</em>. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Ragatan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt<em> Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Skärborgarvisan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p><strong>No poker face </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: No poker face av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p>______________________ </p><p></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p><strong></strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans <strong></strong></p><p></p>