本論文共分六章九節，全篇計九萬餘言。第一章緒論，敘述在中國東 北地區的韓人社會背景及本論文的研究旨趣。第二章是義兵與獨立軍在中 國東北的發展，分為三節；第一節了解獨立軍的母體，即舊韓末時期的義 兵形成，義兵展開的反日活動、義兵追求的民族精神以及「三一運動」的 爆發與其影響；第二節敘述獨立軍歷史的背景、獨立軍在中國東北發展的 原因、各獨立軍團體的建立及發展過程；第三節主要述及「韓日合併」後 的在中國東北地區義兵活動與義兵對獨立軍團組織產生的作用。第三章是 獨立軍的組織､養成及裝備，分為兩節；第一節由獨立軍內部組織，觀察 主導勢力情況、及其思想及追求的理念、運用軍隊行政方面的事項等；第 二節討論由養成獨立軍的徵兵制度實施、籌備軍費及武器等的問題。第四 章是獨立軍的戰鬥活動，共分兩節；第一節依時間順序敘述，獨立軍的活 動以表和圖來說明獨立軍攻擊韓國境內的活動狀況；第二節由在中國東北 的獨立軍與日軍交戰中，探討獨立軍的對戰爭的態度、戰役經過、及戰役 影響等。第五章是獨立軍的發展與國際關係，共分兩節；第一節分析中國 政府對中國東北獨立軍活動之取締與放任；第二節主要論及在中國東北的 獨立軍活動所帶來的中、日兩國之間的交涉及處理韓民問題。第六章結論 ，綜述本文研究成果，而了解在中國東北地區韓人獨立運動史上的地位。

Syftet med denna uppsats var att besvara följande frågeställning: 1) Hur gestaltas den polska självständighetsmarschen och dess deltagare? Går det genom öppen kodning att hitta återkommande frames? Går det att se nationella skillnader? 2) Hur förhåller sig gestaltningen till tidigare journalistisk forskning om hur demonstrationer gestaltas? Kännetecknas gestaltningar av de frames som i hög utsträckning används? Går det att se nationella skillnader? 3) Hur återspeglar framställningar av självständighetsmarschen hur journalister i de olika undersökta länderna förhåller sig till objektivitetsideal enligt en liberal modell? Frågeställningen besvarades genom en tvådelad kvantitativ objektivitetsanalys samt en tvådelad kvalitativ gestaltningsanalys. Resultatet av den första delen av den kvantitativa undersökningen visade att objektivitetsideal förknippade med hur informationskällor används var relativt lika; objektivitetsideal återspeglas inom detta område på ett relativt likartat sätt länder emellan. Resultatet av den andra delen av den kvantitativa undersökningen visade relativt stora skillnader mellan hur inrikes (polska) medier samt utrikesmedier beskriver marschen. Tydligast i detta sammanhang var att 46% av de utländska nyhetstexterna kallade marschen helt högerextrem, medan endast 7% av de polska nyhetstexterna kallade den i helhet som högerextrem. Liknande siffror kunde ses om man bytte ut begreppet ”högerextrem” mot ”nationalistisk”. I gestaltningsanalysens första del, kunde fem olika mindre ramar som beskrev marschens deltagare (”stöttade av regeringen”, ”representanter av allmän opinion”, ”vandaler/huliganer”, ”extremister” och ”harmlösa”) identifieras, och dessa bildade tillsammans en övergripande gestaltningsram. Den övergripande ramen gick att tillämpa på de flesta texter som analyserades. Resultatet av den andra delen visade att Dardis (2006) kartlagda marginaliseringsfigurer (som forskning visat frekvent använts i tidigare journalistisk forskning om demonstrationer) användes i liten utsträckning. Gestaltningsanalysen visade, tillskillnad från objektivitetsanalysen, relativt lika beskrivningar i samtliga länders medier, även om det gick att se nationella skillnader.När det gäller objektivitetsideal så indikerar resultatet generellt att journalister i Polen inom detta sammanhang förhåller sig annorlunda till västerländska objektivitetsideal, alternativt att journalister förhåller sig annorlunda till objektivitetsideal när det gäller utrikes- jämfört med inrikesrapportering.