Denna studie har genom en kvalitativ intervjustudie sökt förståelse för hur kommodifierad feminism, med uttryck såsom Girl Power, Empowerment och Systerskap, kan påverka kvinnors upplevelse av femininitet, feminism och självidentiteten. För att möta syftet formulerades följande frågeställningar; (1) Hur upplever informanterna att de påverkas av representationer av femininitet som de möter i sitt vardagsliv? (2) Hur upplever informanterna att de påverkas av feministiska budskap som de möter i sitt vardagsliv? (3) Hur ställer sig informanterna till att konsumera feminism? (4) Påverkas informanternas uppfattning av kommodifierad feminism utifrån hur de förhåller sig till feminism?   I analysen har teorier om identitet, reflexivitet, konsumtion, kommodifiering och feministisk tankegrund använts. Empiri har samlats in genom intervjuer med tolv kvinnor i åldrarna 18–50 år. Genom representationer av femininitet och feministiska budskap som informanterna möter i sitt vardagliga liv kan vi urskilja att traditionella krav och förväntningar på kvinnan existerar parallellt med nya krav och förväntningar, präglade av nyliberalistiska värderingar. Dessa värderingar kan påvisas förmedlas genom budskap förpaketerade i feministisk förklädnad, uppstådda genom kommodifieringens processer. Informanterna uppvisar både en medvetenhet och en motstridighet gentemot hur representationer och kommodifiering påverkar såväl individen som feminism i helhet. Att feminism syns i kommodifierad form upplevs både kunna normalisera den feministiska kampen, men också skapa motstånd. I viss mån upplevs kommodifiering av feminism urvattna och förmörka feministisk tankegrund. Samtidigt pekar resultatet på att kommodifierade feministiska budskap och symboler kan fungera identitetsskapande och ge individen ett sammanhang och en tillhörighet. Informanterna är dock inte eniga, identitetsskapande genom konsumtion av feministiska budskap och produkter betraktas av somliga negativt. Resultatet pekar därför på att de individer som identifierar sig som feminister och uppvisar en större feministisk insatthet till viss del för ett djupare, mer nyanserat och kritiskt resonemang som ofta grundar sig i kapitalismens oförenlighet med feminism. Slutsatsen som har dragits är att individens eget feministiska intresse partiellt kan ses styra hennes upplevelse, tolkning och konsumtion av kommodifierad feminism. / Through a qualitative interview study, this study has sought to understand how commodified feminism, through terms such as Girl Power, Empowerment and Sisterhood, can influence women's experiences of femininity, feminism and self-identity. To meet the purpose of the study, the following research questions were posed; (1) How do our informants experience that they are influenced by the representations of femininity that they encounter in their everyday lives? (2) How do our informants experience that they are influenced by feminist messages that they encounter in their everyday lives? (3) Where do our informants position themselves in the matter of consuming feminism? (4) Are the informants’ perception of commodified feminism influenced by how they relate to feminism?   In the analysis theories of identity, reflexivity, consumption, commodification and feminism has been used. Data has been collected through interviews with twelve women in the ages of 18-50. Through representations of femininity and feminist messages that the informants encounter, we can discern that traditional demands and expectations of women exist in parallel with new demands and expectations, characterized by neoliberalist values. These values are shown to be conveyed through messages packaged in feminist disguise, arose through the processes of commodification. The informants display both awareness and contradictory feelings about how representations and commodification affect feminism as well as the individual. The fact of feminism being displayed in commodified form is experienced normalizing feminism as well as creating more resistance. To some extent, commodified feminism is believed to dilute feminist ideologies. At the same time, the results point to the fact that messages and symbols of commodified feminism can function as creators of identity, giving the individual a sense of context and belonging. All informants, however, do not agree on the matter of commodity feminism as a creator of identity as some express a more negative view on the issue. The results indicate that informants who identify themselves as feminists and exhibit a greater involvement in feminist matters to a certain extent poses a deeper, more nuanced and critical reasoning, often based on the incompatibility of capitalism and feminism. This leads to the conclusion that the individuals own feminist interest partly can be seen to steer her experience, interpretation and consumption of commodified feminism.

Uppsatsen undersöker spelgrafik i Cyberpunk 2077, mot bakgrund av händelserna kring spelets offentliggörande – som väckte stort raseri och missnöje från inte bara spelarna själva, utan även aktieägare och spelrecensenter. Utgångspunkten i analysen är etablerandet av en diskursiv läsning inom en kvalitativ visuell analys av ett urval bilder som visar hur människor i spelet manipuleras till att köpa produkter som är skadliga för dem. Hur bilderna visar just detta – etableras i en andra, djupare läsning utifrån ett antal marxistiska positioner som alla har gemensamt att de beskriver processer relevanta för Karl Marx’ tankar om alienation och förfrämligande.Resultatet diskuteras sedan i relation till hur verkliga film-, spel-, data- och storföretag säljer produkter genom att paketera dem inuti berättelser om klasskamp, civilt uppror eller arbetarkultur. Sambandet mellan CD Projekt Red’s inbladning i fiktiv och verklig kapitalism, utgör det viktigaste resultatet och den röda tråden för arbetet. Huvudsakligen gestaltar sambandet sig genom upprättandet av en varufetischism och kommodifiering i fråga om hur de gestaltar- och kommunicerar till sina egna konsumenter. Jag diskuterar sedan riskerna med dataspel som tillämpning för en marxistisk kritik, då den interaktiva komponenten i spelandet förutsätter människan som en del av produkten / The essay surveys relevant game art inside Cyberpunk 2077, in the light of the recent and heavily criticized product launch. The study starts out with establishing a discourse reading through qualitative visual samples of how costumers are manipulated to buy hazardous products inside the fictive context of the game. The examples of how this manipulation takes place, are shown by applying pre-described Marxist positions that are generally connected to Marx phases of alienation (see keywords below).The results are then discussed in relation to how real movie-, game-, computer- and other big business markets products through appropriation of stories and themes such as class struggle, civil obedience or working-class culture. Establishing the comparison between the fictive and existing capitalism of CD Projekt Red is the main thesis that is followed through the work and verified in the result through evidence of 3 commodification and commodity fetishism. The main aspect of the arguments focuzes on how CD Projekt Red has shown the relationship between themselves and their followers through consumers and manufacturers. The thesis and subject matter is discussed in the end of the essay, also mentioning the risks of analysing a digital game through Marxist perspectives, since the interactive part of gaming requires the player to be viewed as connected to the product. / Filmen som gjordes inom ramen för frilansuppdraget åt NordAmps var i sin helhet en draft för videopitch till mottagare, bestående av fotografi, ljud och ett fåtal enkla tredimensionella modeller. Efter uppdragets slut ville jag se hur jag kunde förbättra min medieproduktion genom att applicera en metod som blandar animation och teknisk illustration. Detta fick mig att resonera kring; hur skulle jag kunna kommunicera bättre utifrån samma filmlängd, samma ljudbild och samma tempo - men bara genom att jobba med tecknat material i efterproduktionen? Vad är viktigt att lyfta – och hur undviker jag att komplicera istället för simplifiera budskapet?  Förutom att konkretisera och förenkla komplex information från avsändaren, så bidrar animationen till att skapa det övergripande visuella narrativet; det vill säga; vilka är NordAmps, varför är de viktiga och hur kommunicerar de kring sitt innehåll? Genom att blanda rörligt fotografi med animation och teckning så vill jag skapa en mer rik och pedagogisk medieproduktion - som visar på hur komplexa tekniska frågor kan kommuniceras effektivt till tittare som saknar förförståelse om ämnet.

To travel in the footsteps of movies and books is something that attracts more and more tourists and the research in the field has often focused on the motivation of tourists when choosing a destination. This study instead focuses on how the businesses that organize the attractions work. The purpose of this essay is to investigate how some operators in tourism in Stockholm and Ystad work to attract tourists to the Wallander and Millennium walks with a focus on the formation of the tours and digital marketing. The method used is qualitative. Three interviews are conducted with informants from Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center and Stockholm Business Region. In addition to the interviews digital marketing is analyzed in the form of websites and social media. The results of the study show that there are not that many products linked to Wallander and Millennium, besides the tours, and no new ones are developed since no new books are being published. The digital marketing has reduced during the last few years, especially for Millennium, because of the interest decreasing. But these city tours attract tourists to the destinations since they are travel reasons and they contribute to an increased knowledge and an attractive image of the place. / Att resa i filmers och böckers fotspår är något som lockar allt fler turister och forskning inom området har ofta fokuserat på turisternas motivation vid valet av destination. Denna studie fokuserar istället på hur verksamheterna som arrangerar attraktionerna arbetar. Syftet för denna studie är att undersöka hur några aktörer inom turism i Stockholm och Ystad arbetar med att locka turister till Wallander- och Millenniumvandringarna med fokus på utformning av rundturerna och digital marknadsföring. Metoden som används är kvalitativ. Tre intervjuer genomförs med informanter från Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center och Stockholm Business Region. Utöver intervjuerna analyseras även digital marknadsföring i form av hemsidor och sociala medier. Resultatet av undersökningen visar att det inte finns så många produkter med koppling till Wallander och Millennium, förutom stadsvandringarna, och det utvecklas inte några nya eftersom det inte publiceras nya böcker. Den digitala marknadsföringen har minskat de senaste åren, speciellt för Millennium, på grund av att intresset har sjunkit. Men dessa stadsvandringar lockar turister till destinationerna eftersom de är reseanledningar och de bidrar till en ökad kännedom och en attraktiv bild av platsen.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer. De huvudsakliga resultaten av studien ger en uppfattning om vilken funktion köp av sexuella tjänster fyller för informanterna, hur den praktiska organisationen och genomförandet av köpen går till samt hur informanterna därvid förhåller sig till sin partner och sin relation. Vidare ger resultaten en förståelse för hur köp av sexuella tjänster relaterar till privat och kommersiell sexualitet, hur informanterna förhåller sig till tillämplig svensk lagstiftning samt vilka värderingar de har i fråga om köp av sexuella tjänster. Analysen visar hur informanterna på individuella, relationella och strukturella nivåer navigerar och förhandlar kring olika aspekter av intimitet och konsumtion i relation till köp av sexuella tjänster när en samtidig parrelation föreligger. / The aim of the study is to explore how purchasers of sexual services describe and explain their behavioural patterns, with a focus on their intimate relations and everyday life. Data was collected in semi-structured interviews with nine male participants who purchase sexual services and are currently in a relationship. Using a qualitative method, a poststructuralist research approach was applied. The empirical findings were analysed within theoretical frameworks and viewpoints based on modernity theories, encompassing various forms of commercialization and commodification of intimate relations. The principal results of the study present an idea of what functions the purchases of sexual services fulfil for the participants, how the purchases are organized and carried out, and how the behaviour affects their attitudes towards current partners and relations. Furthermore, the results give an understanding of how purchases of sexual services relate to private and commercial sexuality, what concerns the participants have for applicable Swedish legislation, and what moral values they hold regarding purchases of sexual services. On individual, relational and structural levels, the analysis shows how the participants navigate and negotiate around various aspects of intimacy and consumption in connection to purchases of sexual services outside a current relation.

Att dejta idag är annorlunda från hur det var för 12 år sedan. I takt med den ökade digitaliseringen har dejtingappar så som Tinder blivit allt vanligare och en av de största plattformarna för digital dejting. Tinders utformning bygger på en spelifierad swipefunkton där användarna genom bilder och textbeskrivning väljer vem de vill träffa. Syftet med denna studie är att problematisera huruvida dejtingappar haft en inverkan på relationsskapande och intimitet sedan Tinders introduktion på marknaden i ett senmodernt samhälle. Genom en kvalitativ studie utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med Tinderanvändare i åldrarna 20-45. Materialet analyserades med hjälp av socialpsykologiska teorier med utgångspunkt i Giddens (1995) teorier om intimitet och relationsskapande. Utifrån en kritisk samhällsvetenskaplig metod analyserades materialet med hjälp av en reflexiv analys där resultatet visade att intimitet och relationer till stor del påverkats av Tinders uppkomst och är under en omvandling. Vi fann bland annat att det stora utbudet skapar komplikationer att finna kärleken samt att identiteten vi skapar online inte alltid är representativ för vår offline-identitet, vilket ytterligare försvårar dejtandet i det digitala senmoderna samhället. / Dating today is different from 12 years ago. With the increased digitalization, dating apps such as Tinder have become increasingly common and one of the largest platforms for digital dating. Tinder's design is based on a gamified swipe function where users choose who they want to meet through pictures and text descriptions. The purpose of this study is to problematize whether dating apps have a negative impact in creating relationships and intimacy since Tinder's introduction to the market in a late modernity. Through a qualitative study, 10 semi-structured interviews were conducted with Tinder users aged 20-45. The material was analyzed using social psychological theories based on Giddens (1995) theories of intimacy and creating relationships. Using a critical approach, the material was analyzed using reflexive analysis, with the results showing that intimacy and relationships have been greatly influenced by the emergence of Tinder and are undergoing a transformation. We found, among other things, that the vast selection creates complications in finding love and that the identity we create online is not always representative of our offline identity, further complicating dating in the digital late modern society.

In settings such as hotels, bars and boutiques, things like cars, sodas, clothes, and cities, are fueled with the symbolic capital of graffiti. The purpose of this ethnographic study is to understand how graffiti writers, through marketing, increase the value of their work, as well as that of other products, and how this commercialization affects the meaning of graffiti.  Utilizing a perspective of social constructionism, the analysis shows how actors and social fields that are constructed as incongruous (e.g., art galleries and graffiti culture), are at the same time being mixed together to create something new, and thus create value. This study shows how practices that are considered marginal, or deviant, at the same time generate value within the general economy. Deploying an abductive approach, and building on ample empirical material, this study shows that the narrative of graffiti as something illegal is one of the main traits that enables graffiti writers to exchange subcultural capital for economic. The results show that previous research, investigating graffiti from a dichotomous perspective of either art or vandalism, do not give a satisfactory understanding of this diverse subculture.   The empirical material consists of 30 participant observations in public events, in Sweden during the autumn of 2014, where graffiti is turned into a commodity embodied with subcultural capital. Moreover, four in-depth interviews were executed with graffiti writers who have sold their competence and art for purposes of marketing, and one group interview with three of their customers. Further, several documents were collected and analyzed.

Uppsatsen undersöker spelgrafik i Cyberpunk 2077, mot bakgrund av händelserna kring spelets offentliggörande – som väckte stort raseri och missnöje från inte bara spelarna själva, utan även aktieägare och spelrecensenter. Utgångspunkten i analysen är etablerandet av en diskursiv läsning inom en kvalitativ visuell analys av ett urval bilder som visar hur människor i spelet manipuleras till att köpa produkter som är skadliga för dem. Hur bilderna visar just detta – etableras i en andra, djupare läsning utifrån ett antal marxistiska positioner som alla har gemensamt att de beskriver processer relevanta för Karl Marx’ tankar om alienation och förfrämligande.Resultatet diskuteras sedan i relation till hur verkliga film-, spel-, data- och storföretag säljer produkter genom att paketera dem inuti berättelser om klasskamp, civilt uppror eller arbetarkultur. Sambandet mellan CD Projekt Red’s inbladning i fiktiv och verklig kapitalism, utgör det viktigaste resultatet och den röda tråden för arbetet. Huvudsakligen gestaltar sambandet sig genom upprättandet av en varufetischism och kommodifiering i fråga om hur de gestaltar- och kommunicerar till sina egna konsumenter. Jag diskuterar sedan riskerna med dataspel som tillämpning för en marxistisk kritik, då den interaktiva komponenten i spelandet förutsätter människan som en del av produkten. / The essay surveys relevant game art inside Cyberpunk 2077, in the light of the recent and heavily criticized product launch. The study starts out with establishing a discourse reading through qualitative visual samples of how costumers are manipulated to buy hazardous products inside the fictive context of the game. The examples of how this manipulation takes place, are shown by applying pre-described Marxist positions that are generally connected to Marx phases of alienation (see keywords below). The results are then discussed in relation to how real movie-, game-, computer- and other big business markets products through appropriation of stories and themes such as class struggle, civil obedience or working-class culture. Establishing the comparison between the fictive and existing capitalism of CD Projekt Red is the main thesis that is followed through the work and verified in the result through evidence of 3 commodification and commodity fetishism. The main aspect of the arguments focuzes on how CD Projekt Red has shown the relationship between themselves and their followers through consumers and manufacturers. The thesis and subject matter is discussed in the end of the essay, also mentioning the risks of analysing a digital game through Marxist perspectives, since the interactive part of gaming requires the player to be viewed as connected to the product.

In the neoliberal era, there has been a global trend towards increased labour market insecurity and inequality, even in countries traditionally emblematic of union strength and socio-economic security such as Sweden. In this study, I present the first ethnographic research conducted in anthropology of negotiations between the central Swedish union and employer peak bodies (known as the ‘labour market partners’). These negotiations were conducted in 2020 against the background of a political crisis and political pressure to modernise and liberalise longstanding and fundamental job security protec- tions in the Employment Protection Act (LAS). Through the lens of these negotiations, I investigate the role of the labour market partners in moderating neoliberal trends and how the partners see their relationship and role in society. I investigate, for example, why Swedish employers support unions and a system that ostensibly curbs their own power. I employ the notions of moral economy and em- bedding to look beyond economic self-interest, to the moral and institutional norms that help explain the partners’ co-operation over time and the role they see themselves as playing as guardians of the social peace.  I also incorporate interview material describing diverse workers’ experiences of the current job security protections under LAS. I argue that workers’ voices and experiences reveal a parallel moral economy, where current job security protections are revealed to be important but inadequate, and that job security is a highly nebulous, ambivalent and contextual phenomenon. I argue the moral economy of job security is one of entangled reciprocity between employer, worker and the state, and I consider the proposed reforms in this context. The study shows that even in the context of increasing market- isation of labour and society, reciprocity and cooperation both at the workplace and during the LAS negotiations serve to de-commodify labour and embed the economy in various moral norms. In this way, the research contributes to the anthropological literature on embeddedness and moral economy. It also contributes to both an ethnographic and theoretical understanding of job security.