Den globala uppvärmningen är en av de största utmaningarna världen står inför. Vi hotas idagav förhöjda temperaturer, smältande glaciärer, skogsbränder och ytterligare extremväder avvarierande slag. Detta till följd av bland annat ohållbar konsumtion.Problematiken kring mänsklig konsumtion har lyft fram vikten av källsortering och gjort dettill en central del i många hållbarhetsstrategier. Det är nu tydligt att en omvärdering avförhållandet till material och avfallshantering måste ske för att kunna möta utmaningarna medöverkonsumtion. Källsortering är inte längre bara en möjlighet, utan snarare en nödvändighetför att minska det ekologiska fotavtrycket och således bevara resurserna för framtidagenerationer.Källsortering är således inget val längre, utan snarare en självklar handling i vår vardag sommed tiden utvecklats till en en sortering av restavfall i ytterligare fraktioner. Därmed harkällsorteringsstationerna bidragit med en utökad valuppsättning som gör flerkällsorteringsalternativ tillgängliga och även då fler valmöjligheter som behöver övervägas.Källsortering i sig är hållbart, men med överväldigande valmöjligheter står beslutsfattareninför en komplex utmaning vid varje beslut. Studiens syfte är därmed att utforska ommängden valalternativ vid källsorteringsstationen påverkar benägenheten till att källsortera,samt att kartlägga om det finns potentiella förbättringsåtgärder för att öka den individuellakällsorteringen. Är källsorteringsstationerna hållbart hållbara?Tillvägagångssättet är kvalitativt och observationer samt tolv semistrukturerade intervjuer hargenomförts för insamlandet av data. Empirin kodades tematiskt och utifrån observationernautvecklades fyra övergripande teman: vana, avbrutet agerande, halvdant agerande ochfullföljt agerande, och ur intervjuerna utvecklades fem övergripande teman: åtkomlighet,effektivitet, behov, misstro mot systemet och maktlöshet. Dessa analyserades i sin tur mot enteoretisk referensram grundad i beslutsfattande för att härleda logiska slutsatser.Resultatet påvisar att källsorteringsstationerna erbjuder valmöjligheter i överflöd vilkakonstateras öka komplexiteten i beslutet och därmed leda till en beslutsöverbelastning och enineffektivitet, vilket minskar benägenheten till att källsortera. Genom att minskakomplexiteten och därmed tidsåtgången förväntas sannolikheten för ett deltagande att öka.Att skapa enkla, effektiva och anpassade källsorteringsstationer kan därmed anses främjadeltagandet genom att minska hinderna för ett agerande.Utöver ett begränsat antal valmöjligheter framstår en anpassning utifrån behov, åtkomlighetoch effektivitet genom generella nudging-tekniker som positiva implementeringar för att ökaindividens ansträngningar till att källsortera korrekt och därmed agera mer hållbart.

Uppsatsen syftar till att jämföra Umeå kommun som för tillfället inte tillämpar lagen om valfrihet i upphandling av särskilt boende med Stockholms stad som gör det. Sverige står inför en utmaning med en åldrande befolkning och kraven på en välfungerande äldreomsorg ökar vilket gör det intressant att undersöka de system för äldreomsorg som idag tillämpas. Studiens problem analyseras genom teoretiska ramverk kopplade till NPM och som grund ligger teorin om ”demokratins svarta hål” vilken berör förskjutningen av ansvarsutkrävande från den politiska nivån till de utförande tjänstemännen. Vidare uppmärksammas en teori gällande kommuners paradoxer och ett resonemang om hur valfrihet och rättvisa står i möjlig kontrast till varandra. Den insamlade empirin har tagits fram genom intervjuer med tjänstemän och ombudsman i de två kommunerna. Resultaten visar att de mest märkbara skillnaderna ligger i synen på valfrihet rent generellt. Medan det mer kommunalt inriktade Umeå kommun fokuserar på värden som jämlikhet, trygghet och stabilitet har det mer privat orienterade Stockholms stad ett större fokus på individualism, flexibilitet och mångfald. Det förefaller sig även som att den upplevda valfriheten är viktigare än den reella valfriheten som verktyg för demokratiskt inflytande över välfärden.

Att dejta idag är annorlunda från hur det var för 12 år sedan. I takt med den ökade digitaliseringen har dejtingappar så som Tinder blivit allt vanligare och en av de största plattformarna för digital dejting. Tinders utformning bygger på en spelifierad swipefunkton där användarna genom bilder och textbeskrivning väljer vem de vill träffa. Syftet med denna studie är att problematisera huruvida dejtingappar haft en inverkan på relationsskapande och intimitet sedan Tinders introduktion på marknaden i ett senmodernt samhälle. Genom en kvalitativ studie utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med Tinderanvändare i åldrarna 20-45. Materialet analyserades med hjälp av socialpsykologiska teorier med utgångspunkt i Giddens (1995) teorier om intimitet och relationsskapande. Utifrån en kritisk samhällsvetenskaplig metod analyserades materialet med hjälp av en reflexiv analys där resultatet visade att intimitet och relationer till stor del påverkats av Tinders uppkomst och är under en omvandling. Vi fann bland annat att det stora utbudet skapar komplikationer att finna kärleken samt att identiteten vi skapar online inte alltid är representativ för vår offline-identitet, vilket ytterligare försvårar dejtandet i det digitala senmoderna samhället. / Dating today is different from 12 years ago. With the increased digitalization, dating apps such as Tinder have become increasingly common and one of the largest platforms for digital dating. Tinder's design is based on a gamified swipe function where users choose who they want to meet through pictures and text descriptions. The purpose of this study is to problematize whether dating apps have a negative impact in creating relationships and intimacy since Tinder's introduction to the market in a late modernity. Through a qualitative study, 10 semi-structured interviews were conducted with Tinder users aged 20-45. The material was analyzed using social psychological theories based on Giddens (1995) theories of intimacy and creating relationships. Using a critical approach, the material was analyzed using reflexive analysis, with the results showing that intimacy and relationships have been greatly influenced by the emergence of Tinder and are undergoing a transformation. We found, among other things, that the vast selection creates complications in finding love and that the identity we create online is not always representative of our offline identity, further complicating dating in the digital late modern society.