Den globala uppvärmningen är en av de största utmaningarna världen står inför. Vi hotas idagav förhöjda temperaturer, smältande glaciärer, skogsbränder och ytterligare extremväder avvarierande slag. Detta till följd av bland annat ohållbar konsumtion.Problematiken kring mänsklig konsumtion har lyft fram vikten av källsortering och gjort dettill en central del i många hållbarhetsstrategier. Det är nu tydligt att en omvärdering avförhållandet till material och avfallshantering måste ske för att kunna möta utmaningarna medöverkonsumtion. Källsortering är inte längre bara en möjlighet, utan snarare en nödvändighetför att minska det ekologiska fotavtrycket och således bevara resurserna för framtidagenerationer.Källsortering är således inget val längre, utan snarare en självklar handling i vår vardag sommed tiden utvecklats till en en sortering av restavfall i ytterligare fraktioner. Därmed harkällsorteringsstationerna bidragit med en utökad valuppsättning som gör flerkällsorteringsalternativ tillgängliga och även då fler valmöjligheter som behöver övervägas.Källsortering i sig är hållbart, men med överväldigande valmöjligheter står beslutsfattareninför en komplex utmaning vid varje beslut. Studiens syfte är därmed att utforska ommängden valalternativ vid källsorteringsstationen påverkar benägenheten till att källsortera,samt att kartlägga om det finns potentiella förbättringsåtgärder för att öka den individuellakällsorteringen. Är källsorteringsstationerna hållbart hållbara?Tillvägagångssättet är kvalitativt och observationer samt tolv semistrukturerade intervjuer hargenomförts för insamlandet av data. Empirin kodades tematiskt och utifrån observationernautvecklades fyra övergripande teman: vana, avbrutet agerande, halvdant agerande ochfullföljt agerande, och ur intervjuerna utvecklades fem övergripande teman: åtkomlighet,effektivitet, behov, misstro mot systemet och maktlöshet. Dessa analyserades i sin tur mot enteoretisk referensram grundad i beslutsfattande för att härleda logiska slutsatser.Resultatet påvisar att källsorteringsstationerna erbjuder valmöjligheter i överflöd vilkakonstateras öka komplexiteten i beslutet och därmed leda till en beslutsöverbelastning och enineffektivitet, vilket minskar benägenheten till att källsortera. Genom att minskakomplexiteten och därmed tidsåtgången förväntas sannolikheten för ett deltagande att öka.Att skapa enkla, effektiva och anpassade källsorteringsstationer kan därmed anses främjadeltagandet genom att minska hinderna för ett agerande.Utöver ett begränsat antal valmöjligheter framstår en anpassning utifrån behov, åtkomlighetoch effektivitet genom generella nudging-tekniker som positiva implementeringar för att ökaindividens ansträngningar till att källsortera korrekt och därmed agera mer hållbart.