Vårt syfte är att få syn på hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande. Vi har valt att utgå ifrån förskollärares perspektiv på fenomenet. Som metod valde vi att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade förskollärare från olika slumpmässigt utvalda förskolor. Det insamlade materialet har vi analyserat med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna anser att populärmusiken har en stor betydelse för barnet som lärande och identitetsskapande. Den spelar enligt förskollärarna en betydelsefull roll i skapandet av sociala möten i förskolan. Även populärmusikens möjligheter som pedagogiskt redskap lyftes fram i intervjuerna. Slutligen diskuterades populärmusiken som ett verktyg i arbetet med normer och värderingar i förskolan.

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med några förskollärare och barn få en fördjupad förståelse av hur förskollärare resonerar kring de klassiska barnvisorna och populärmusik som används i förskolans verksamhet samt för vilka sånger några barn upplever som meningsfulla att sjunga, om de används på förskolan och om de har möjlighet att påverka sångutbudet på deras förskola. Följande frågeställningar besvaras: Hur knyter förskollärare samman klassiska barnvisor och populärmusik med barns intressen och didaktiska överväganden? Hur pratar barn om sångers innehåll och vad de finner meningsfullt att sjunga samt om hur de kan påverka sångutbudet på sin förskola? Studien baseras på en kvalitativ metod och för att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av de som intervjuats är fyra förskollärare som arbetar på två olika förskolor i södra Sverige samt fyra barn med anknytning till dessa förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare knyter samman klassiska barnvisor och populärmusik med barnens intressen genom att lyssna in barnen. De sjunger klassiska barnvisor eftersom barnen börjar sjunga på dessa och använder digitala verktyg såsom iPad för att få kännedom om barnens intressen för populärmusik. De använder även de klassiska barnvisorna med en modernisering eftersom det är något som barnen visar intresse för. Förskollärares didaktiska överväganden kring klassiska barnvisor är att det ger barnen upplevelser, språkutveckling, det sker en överföring av tradition och de utgår från det barnen säger. De verkar inte ha samma didaktiska överväganden kring populärmusik i förskolan. Barn pratar om sångers innehåll och vad de finner som meningsfullt att sjunga på olika sätt. Det framkommer skillnader i hur barn förstår sångers innehåll och vid samtal om vad de finner som meningsfullt att sjunga framkommer sånger som inte brukar sjungas på förskolan.

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärligt arbete i vilket ett antal analyser redovisas. Jag har analyserat fyra låtar med en nedbrytningsmodell, för att se om det finns ett dramaturgiskt förlopp och om det skiljer sig mellan låtarna. Låtarna jag har tagit del av är: ”Heroin” av Velvet Underground, ”Poison Oak” av Bright Eyes, ”Ingen Sjunger Blues som Jeffrey Lee Pierce” av Joakim Thåström och ”Ett Kvinnofängelse” av Kajsa Grytt. Det dramaturgiska förloppet bör vara förankrat i textens berättelse och låten som helhet. Modellen bidrar till att ge arrangemanget och produktionen en referenspunkt, som jag sedan använt (tillsammans med den litteratur jag tagit del av) på tre av mina egna låtar (”Du och jag”, ”Ensam kvar” och ”Här hör ingen dins skrik”). Syftet var att undersöka min arbetsprocess med att låta sångtextens innehåll och dramaturgi påverka låtens arrangemang och produktion. Metoden, med huvudvikt på den film-dramaturgiska steganalysen (bör inte förknippas med det musikteoretiska begreppet med samma namn), ligger som grund för att skapa och analysera mina konstnärliga poplåtar. Arbetet resulterade i tre färdigproducerade låtar, samt en större kunskap om det dramaturgiska förloppet och hur jag kan använda det för att göra mina låtar mer levande, där textens berättelse förstärks i musiken (arrangemanget och produktionen). Arbetet gjorde även att jag kunde förankra de dramaturgiska tillvägagångssätten (musikens förlopp, dramaturgiska termer, berättarfunktionerna och spatialitet) i mina egna låtar, vilket gjorde att min förståelse av dramaturgin och dess påverkan i musiken blev större och mer greppbart.

Under de senaste tio åren har det uppkommit ett antal organisationer som säger sig verka för att artister inom populärmusikgenrerna skall få större möjligheter att utvecklas och ta nästa steg i sina karriärer. Med utgångspunkt i denna utveckling var studiens syfte att undersöka hur produktions- och resurscentrum för populärmusik utformas och upprätthålls samt hur deras arbete påverkar villkoren för- och skepnaden av musikerkarriärer inom populärmusikgenrerna. Detta fullföljdes med en fallstudie av de två organisationerna Dalapop och BD Pop. Som datainsamlingsmetod för undersökningen har djupintervjuer genomförts med ett flertal aktörer inom det regionala musiklivet i Norrbotten och Dalarna, som på ett eller annat sätt har haft kopplingar till dessa organisationer. Undersökningens övergripande resultat pekade på att produktions- och resurscentrum har möjlighet att utformas när det finns kompetenta pådrivare och politiker som brinner för kultur och musik. Viktigt var också en hållbar och långsiktig finansiering med satsningar både från näringslivet och kulturpolitiken. Dalapop och BD Pop påverkade karriärer inom populärmusikgenrerna på ett fördelaktigt sätt genom att de bidrog med ekonomiskt- och personellt stöd samt marknadsföring, samtidigt som de förberedde och hjälpte artister vidare i sina karriärer. Möjligheterna att slå igenom på den nationella och internationella musikbranschen ökade på så sätt avsevärt. Utöver detta utjämnade dessa aktörer även musikbranschen på ett geografiskt plan, mellan populärmusikaktörer i olika delar av landet. Studien har bidragit med kunskap om hur dessa produktions- och resurscentrum påverkar musikerkarriärer inom populärmusikgenrerna samt hur dessa organisationer på olika sätt omformar det svenska musiklivet.

Denna uppsats undersöker hur musikjournalistik framställer manliga och kvinnliga artister inom genren rockmusik i syfte att undersöka hur dessa representeras i förhållande till deras kön. Studiens material baseras på sammanlagt tio artiklar från magasinen Pitchfork och Rolling Stone Magazine. För att synliggöra maktrelationer kopplat till genus används en kritisk diskursanalys med tyngdpunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell och Roger Fowlers teori om kritisk lingvistik. Den teoretiska ramen innefattar studier om representation, språk och diskursteori samt genus, performativitet och populärkultur. Studiens resultat indikerar att kvinnor och män inom rockmusik beskrivs på olika sätt baserat på normativa föreställningar om deras kön.

Bakgrund: Uppsatsen undersöker vilka typer av avsteg från en normenlig språkhantering som finns i några utvalda svenska populära låtar, detta för att man inte tänker eller är uppmärksam på vad det är låttexten egentligen säger eller hur grammatiskt korrekt den är. Det är snarare så att man enbart hänger med i rytmen och därmed anser att texten tillsammans med musiken är fängslande vilket gör att låten i sin helhet är medryckande. Magdalena Smolkovás (2018) uppsats Analysis of grammatical error in pop song lyrics och Joe Trottas (2013) artikel What Meatloaf Won't Do for Love: a Catalog of Mystery, Imagination and Linguistic Rebellion in Popular Musik ligger till grund för uppsatsen då de har undersökt engelska låtar. Smolková pekar enbart på artisternas grammatiska fel samt att artisterna inte har bättre kunskaper medan Trotta påpekar att det är ett medvetet val från låtskrivarens sida. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är en sådan bristande språkhantering som man kan tänka sig att det är gällande låttexter med exempelvis lånord, talspråk och användning av slang. Metod: Metoder som används i uppsatsen är närläsning, avlyssning av låtarna, versanalys, strukturell analys, komparativ analys och genreanalys, detta för att det ger en ordentlig inblick i texternas språkbruk. Resultat: Alla låtarna har någon form av brist i förhållande till en normenlig språkhantering. Det finns däremot delar som anses vara accepterade inom detta fält, eftersom det finns flera olika variabler som har en roll och bidrar till hur låtens helhet ser ut. Exempel på detta finner vi med hjälp av rytmen och ordvalen i Jag trodde änglarna fanns samt stöd för detta finner vi hos Trotta (2013).

<p>Sångtexter motsvarande 352 skivspår insjungna av den svenske sångaren och låtskrivaren Alf Robertson studeras med tonvikt på de 72 egna originaltexterna och 152 egna översättningarna av som regel amerikanska originaltexter. Robertson kännetecknas som en sångare vars repertoar domineras av översatta texter framförda av honom själv som om det var hans egna. De översatta texterna analyseras utifrån hur konflikter mellan originaltexternas innehåll och den egna artistpersonans konstruktion hanterats. Ett antal återkommande teman i Robertsons texter beskrivs och exemplifieras via närläsning av utvalda texter. Sångtexternas subjekt analyseras och kvantifieras bl a utifrån om textjaget är könsfixerat eller ej. Två olika översättningar av samma originaltext analyseras kvantitativt med avseende på hur väl de följer originalet.</p>

Författare: Sanna Maria Brodén &amp; Helena Larsson Titel: Musik som en länk mellan människor – en studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkan Title: Music as a link between people – a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of Sweden Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhåller sig till populärmusik under förrättningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populärmusik och hur den påverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer från tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser på populärmusiken och hur den har påverkat deras yrkesutövning som kantorer. Resultatet i undersökningen visar att samtliga kantorer uppfattar att deras arbetssituation har förändrats med den snabbt ökande förekomsten av populärmusik under förrättningar. Alla menar att hanteringen av populärmusiken innebär nya arbetssätt och metoder som skiljer sig från den kantorsutbildning de har med sig i bagaget. Att tillmötesgå de önskemål som kommer menar alla kantorerna är av största vikt för att göra förrättningen till ett fint minne. Kantorer är anställda av Svenska kyrkan och alla anställda inom Svenska kyrkan har ett särskilt uppdrag som skiljer sig på många sätt från en annan arbetsgivare. Detta uppdrag innebär att förvalta Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. En kantors uppgift är att upprätthålla musiklivet i en församling och genom musiken förmedla församlingens uppgift. Vid förrättningar ingår det i kantorers arbete att förmedla de önskemål de får av förrättningsdeltagare. De har även ett uppdrag mot sin arbetsgivare, Svenska kyrkan, att förmedla dess tro och värderingar genom sin yrkesutövning.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen. Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området. Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik. En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusik Musiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga. Ett annat mål som anges är att musicerandet skall bli till en naturlig del av elevernas fritid utanför skolans ramar. Enligt den enkätundersökning som genomfördes på Sandsbro skola visar resultatet att eleverna uppfattar det positivt att de kan ha nytta av sina inlärda musikkunskaper också i framtiden samt att de kan bilda egna musikgrupper tillsammans med sina kompisar utanför skolan. För övrigt anser musiklärarna att elevinflytandet är av stor betydelse i momentet musicerande.

<p>Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.</p><p>Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området.</p><p>Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.</p><p>En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusik</p><p>Musiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga. Ett annat mål som anges är att musicerandet skall bli till en naturlig del av elevernas fritid utanför skolans ramar.</p><p>Enligt den enkätundersökning som genomfördes på Sandsbro skola visar resultatet att eleverna uppfattar det positivt att de kan ha nytta av sina inlärda musikkunskaper också i framtiden samt att de kan bilda egna musikgrupper tillsammans med sina kompisar utanför skolan.</p><p>För övrigt anser musiklärarna att elevinflytandet är av stor betydelse i momentet musicerande.</p>