Exponering till Binaurala Svävningar (BinSv) kan enligt tidigare forskning orsaka ändringar i vårt sinnestillstånd. Hittills har BinSv använts exklusivt i avslappnings- och meditationsmusik men hur kan BinSv användas som ett ramverk inom populärmusik, och hur uppfattas det? Denna studietillämpar forskning genom design metodiken för att redogöra för hur man kan applicera BinSv påolika sätt i skapande av populärmusik och undersöka i kvalitativa semistrukturerade intervjuer hurdetta uppfattas. I resultatet redovisas 3 olika sätt att applicera BinSv-frekvenser: på en basgitarr, påen tillagd statisk sinuston och på en sinuston som följer grundtonen i musiken. Deltagarna i undersökningen har uttryckt utökad avslappning och upprymdhet efter att ha lyssnat på musiken. Vidare diskuteras olika affordanser som BinSv kan erbjuda båda musikskaparen och lyssnaren.

Titel: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: En studie om Cursive Singing. English title: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: A study about Cursive Singing. This is a critical study about the music industry with focus on the technological aspects of musical trends. The musical trend studied here is a modern singing technique called cursive singing – a phenomenon concerning the pronunciation of the lyrics in contemporary pop music. By looking into three hit songs of the late 2010s in which the singer employs cursive singing, I am aiming to find answers to two questions: Which other musical parameters do these three songs from 2015 to 2019 have in common, and what can they tell us about the mixing process? After answering this question, I am trying to find out whether certain contemporary music production techniques of these three songs could encourage cursive singing, and if so – how? I have employed two methods for analyzing the songs: a multimodal analysis as well as a reenactment of a recording situation. The multimodal analysis is based on the terms and concepts presented in the book Speech, Music, Sound (1999) by multimodalist and linguist Theo van Leeuwen, while the reenactment is an attempt to gain insight in the singing situation of todays recording artists, where the compressor is becoming more and more important in the mixing process, diminishing the dynamics of the recorded song. Through enabling mass production and distribution of music, the music technology has become an essential part of the music industry, while it at the same time is shaping the recorded music.

No description available.

I denna studie undersökte jag hur musikaliska lager i musik kan påverka uppfattningen av arrangemanget som helhet. Genom att dela upp musiken i olika beståndsdelar uppstår det nya möjligheter till att få djupare förståelse för de olika delarnas funktion, vilket är mycket hjälpsamt för att kunna producera musik inom olika genrer och för att hjälpa andra, samt att själv utveckla sitt sound.Undersökningen genomfördes i tre steg. Först valde jag två verk som ligger långt ifrån mitt eget idiolekt och hur jag skriver musik, för att ha material där skillnader kan uppmärksammas. Dessa två verk gjorde jag sedan tolkningar (covers) av för att få låten att mer kännas som något jag själv har skapat med bibehållen melodi och text. Efter detta gjorde jag en analys av de musikaliska lagrena i de fyra låtarna för att ge en sammanfattning av vad som händer samt en kvalitativ studie där respondenter fick svara på frågor om deras upplevelse av verken. Dessa svar har sedan använts för att göra analyser av vad förändringarna av de musikaliska lagrena har påverkat verken.Detta arbete har gett mig fler metoder till att bearbeta arrangemang på och fler sätt att bryta ner min förståelse av musikaliska verk för att skapa en bredare kreativ process. Nu kan jag undvika att fastna i samma mönster oavsiktligt och istället veta var jag kan testa nya element för att styra det narrativ jag vill framföra. Speciellt intressant var insikten om hur mycket de musikaliska lagrena kan påverka textens budskap, så pass att orden ger en annan känsla.

I denna studie har jag utforskat vilka kreativa möjligheter samt utmaningar det finns i musikskapande efter förgiven förlaga. Det som kallas Interpolation. Interpolation är en form av lånande, där låtskaparen implementerar en del av en redan inspelad låt i skapandet av något nytt. Arbetet rör sig inom populärmusik-genren där jag har försökt se hur jag kan använda interpolation som ett verktyg i mitt eget musikskapande. Jag har sett att användandet av interpolationer är allt oftare förekommande i den musiken jag själv lyssnar på och det var detta som inspirerade mig att genomföra denna undersökning, då jag ville få mer kunskap och utforska användandet av interpolationer. Studien genomförde jag genom att skriva och producera tre olika låtar med tre olika interpolationer. Interpolationerna hade olika infallsvinklar till det jag valde att interpolera med i respektive låt; melodi, text och sound (icke melodiskt). Under arbetets gång förde jag även en strukturerad loggbok, med syftet att skapa en förklaring av mitt praktiska arbete.Resultatet av studien har gett mig en bredare kunskap om begreppet interpolation och dess kreativa användningsområde inom musikskapande. Jag har i och med detta utökat min konstnärliga verktygslåda. Förutom de kreativa möjligheterna med interpolation har även studien gett mig insikt i andra användningsområden så som användandet av interpolation för att ”boosta” sin karriär som artist.

Användande av teknik har haft stor inverkan på hur musik låter och skapas. Elgitarren och dess tillbehör har möjliggjort för gitarrister att skapa ljud som inspirerar till kreativitet och vidareutveckling av speltekniker. Denna studie syftar till att undersöka och bidra med mer kunskap om hur lärare i elgitarr ser på att inkludera tekniskt medierade sound (TMS) i sin undervisning och vilka undervisningsstrategier de använder för att utveckla elevers musikaliska uttryck med TMS som hjälpmedel. Materialet samlades in genom enskilda kvalitativa forskningsintervjuer med tre lärare i elgitarr som i huvudsak undervisar på kulturskola. Analys av materialet gjordes med ett diskurspsykologiskt angreppsätt. Resultatet visar att TMS legitimeras genom instrumentkännedom för elever på nybörjarnivå och att TMS involveras mer i ensemble. Ämnet får större plats i instrumentundervisningen när elever utvecklat färdigheter på instrumentet till den nivån att undervisningen innehåller moment av improvisation, fördjupande genrekännedom och vidareutvecklande av spelteknik. Studien ger en inblick i hur undervisning kan se ut inom detta område som anses vara en betydande del i att spela elgitarr. / Use of technology has had a major impact on how music sounds and is created. The electric guitar and its gear have enabled guitarists to create sounds that inspire creativity and further development of playing techniques. This study aims to investigate and contribute knowledge about how electric guitar teachers view the inclusion of technologically mediated sound (TMS) in their teaching and which strategies they use to develop students' musical expression with TMS as an aid. The material was collected through individual qualitative research interviews with three electric guitar teachers who mainly teach at kulturskola. Analysis of the material was done using a discourse psychology approach. The result shows that TMS is legitimized through instrument knowledge for students at beginner level and that TMS is more involved in ensemble. The subject takes on a more significant role in instrument teaching when students have developed skills on the instrument to the level that the teaching includes elements of improvisation, in-depth genre knowledge and further development of playing technique. The study provides insight into what teaching can look like with this subject matter, which is considered a significant part of playing the electric guitar.

This paper has three aims: to identify how Islam and Muslims are pictured in Muslim popular music, to examine if the message has been adjusted dependig on the listener, and if the music can be used in the construction of identities. To achieve this aim, music by the artists Sami Yusuf and Maher Zain have been analyzed. The research questions are; which images of Islam and Muslims are being portrayed through the music of Sami Yusuf and Maher Zain? Are there any differences in the images and the messages depending on who the listener is? What meaning can the music have for the constuction of individual and collective forms of identity? The material consists of 52 song lyrics which have been studied using the method of content analysis. The data were analyzed in relation to Mediatization Theory as described by Hjarvard, Schofield Clark and Lövheim, as well as Ammerman's theory on identity and religion. The result of the study shows that Muslim popular music portray Islam as a religion of love that promotes peace. According to the themes that were identified Muslims are pictured as people who have gone through hardships, who have left their old life behind them and found inner peace with the help of Allah. Muslims are portrayed as people who love their families and the Prophet Muhammad, and they worship Allah and believe in an afterlife. Only small differences in the music's message depending on the receiver were found. One difference is that songs in English tend to contain a smaller amount of references to religion than songs that are sung in for example Arabic. The result show that muslim popular music can help the construction of identities because it portrays a different kind of image of Islam compared to the negative image portrayed by the media. The music also provides the listener with biographical stories to identify with and invities people to Islam. Moreover, the songs challenge both Western modernity and traditional Islam.

Nyimbo, kama tanzu ya fasihi yeyote ile zina majukumu mbalimbali ambayo hutekeleza katika jamii. Lengo kuu la fasihi ni lile la kuielimisha na hata kuiburudisha jamii. Ndivyo ilivyo katika nyimbo kwa sababu kupitia kwazo wanajamii huburudika na kuelimishwa. Ni kwa sababu hiyo ndipo makala hii inalenga kuangalia nafasi ya nyimbo zinazopendwa katika fasihi ya Kiswahili. Huu ni utanzu ambao huwafikia watu wengi katika jamii. Kutokana na kutumia lugha ya Kiswahili, utanzu huu unaweza kueleweka na Wakenya wengi. Nchini Kenya, vyombo vya habari vimeipa fasihi hii nafasi kubwa sana na hivyo basi kuipanua hadhira yake. Hii ni kutokana na sababu kuwa fasihi hii inathaminiwa sana na wengi na ipewe nafasi kubwa katika vyombo vya habari hasa katika redio kwa muda mrefu. Ni kutokana na sababu hii ndipo tunajaribu kuonyesha nafasi yake katika fasihi ya Kiswahili.

Den här studien fokuserar på att undersöka workflow hos musikproducenter för att kunna identifiera konkreta tips som förbättrar effektivitet och hantverk i musikskapande. Genom kvalitativa intervjuer med sex erfarna musikproducenter i Berlin och en i Stockholm har en lista med tio konkreta tips för att förbättra sitt workflow skapats. Resultaten visar bland annat att balansera effektivitet mot hantverk utefter produktionens / låtens ändamål är nyckeln till ett bra workflow. För att validera tipsens effektivitet skapades tre musikproduktioner som var väldigt olika varandra, där tipsen testades. Efter att de konstnärliga verken var färdiga analyserades valet av workflow och arbetsmetoder till dessa produktioner för att bedöma påverkan på musikens uttryck och sound. / This study focuses on investigating the workflow of music producers in order to identify concrete tips that improve efficiency and craftsmanship in music creation. Through qualitative interviews with six experienced music producers in Berlin and one in Stockholm, a list of ten tips to improve your workflow has been created. The results show that balancing efficiency with craftsmanship according to the purpose of the production/song is the key to a good workflow. To validate the effectiveness of the tips, three very different music productions were created, where the tips were tested. After the artistic works were completed, the choice of workflow and working methods for these productions was analyzed to assess the impact on the expression and sound of the music.

In this essay I examine how childhood is represented in the novels Populärmusik från Vittula (2000) by Mikael Niemi and Häng City (2022) by Mikael Yvesand. Both of these works are intended for an adult audience, or at least not written with children and young adults in mind. Yet, they both focus almost exclusively on childhood and feature children as protagonists. In Niemi’s novel this is done by an adult narrator who narrates autobiographicaly about his childhood, while Yvesand’s novel is told in present tense by an autonarrating I. Although both books differ in major ways, they both offer an ambition to represent childhood as authentically as possible through different means. Childhood may be elusive, and perhaps even impossible, to represent in literature, but through fantasy, distance, closeness and other means these books offer different ways to depict childhood respectfully.