Vad gör en riktigt bra låttext? Om man tittar på de mest framgångsrika låtarna just nu, kan man då urskilja riktlinjer i texterna som hjälpt låtarna att nå framgång? I denna undersökning har målet varit att ta reda på om sådana riktlinjer existerar och vilka de är. Finns det likheter i lyriken mellan de låtar som är mest populära just nu? Områden som utforskas är låttexters struktur, innehåll samt relation till musiken.Syftet med undersökningen är att utforska olika sätt att skriva en låttext som har maximal potential att bli en hitlåt. Med andra ord en låt som många personer dras till och vill ta del av om och om igen. Eftersom dessa låtar får mycket stor spridning är det av särskilt intresse vad låttexterna har för budskap. Det finns utrymme att anta att folk påverkas av det de hör på radio om och om igen. För läraren kan detta arbete var intressant då skapande är en del av kursplanen i grundskolan.I arbetet undersöks vilka textmässiga likheter och skillnader som återfinns i de mest populära låtarna de senaste åren. Studien genomfördes i flera steg. Det första steget var att läsa litteratur om låtskrivande med fokus på låttexter. Därefter valdes moderna framgångsrika låtar ut för att analyseras och jämföras med litteraturen. Låtarna är hämtade ur amerikanska Billboard Year End Charts som är den mest omfattande mätningen och sammanställningen av hitlåtars populäritet just nu. Urvalet bestod av de fyra låtar från Billboard Year End Charts som rankats högst varje år från 2012 till 2015. Först analyserades en låt i taget och sedan jämfördes de fyra låtarna med varandra.Resultatet indikerar att flera textrelaterade faktorer kan hjälpa en låt att nå framgång. Refrängrepetition i synnerhet ökar låtens sannolikhet att bli en hit, men även repetition överlag, till en gräns. De låtar som analyserades var av olika slag, men behandlade ofta mer positivt laddade ämnen och var inbördes konsekventa. Tonen, språkbruket och stilen i texterna höll en röd tråd. I texterna kunde man oftast urskilja logiska, formmässiga sekvenser i  berättelserna, men detta verkade vara av mindre betydelse så länge känslan i texten var densamma genom låten. Detta arbete kan betraktas som en verktygslåda där flera verktyg samlats genom egna analyser och andra låtskrivares bidrag. Dock är det viktigt att betona att det är fråga om just verktyg snarare än regler skrivna i sten. Dessa verktyg har jag i arbetets slutfas använt för att skriva och analysera mitt egna text- och låtmaterial som konstnärlig del av arbetet.

I det här arbetet tar jag upp begreppet kultur och musik och vad det finns för olika kategorier inom kultur. I somras reste jag runt och träffade människor från hela världen som inspirerat mig till att göra det här arbetet. Många av personerna jag träffade spelade upp låtar för mig som alla från deras respektive land kunde sjunga med i och dansa. Min nyfikenhet gjorde att jag ville undersöka vad det är som gör att en låt blir folkkär och hur jag kan skriva liknande musikstycken på svenska. Jag har intervjuat personer från andra länder och bett dem ge musikexempel på kända låtar som alla från deras land känner till. Jag har valt två låtar att ta inspiration av till det här arbetet och de är hämtade från Mexico och Italien. Efter noggrann plankning av låtarna har jag försökt att skriva liknande texter och musik på svenska för att sedan spela in de i Logic Pro X. Resultatet av detta är inte så revolutionerande som jag hoppades på då jag insett att Sveriges gamla poeter och låtskrivare redan skrivit liknande sångskatter. / <p>Det finns två musikstycken jag har skrivit till detta arbete som finns att lyssna på.</p>

I denna uppsats studerar och analyserar jag melodier inom populärmusik som jag personligen tilltalas av. Komponenter som jag riktar in mig på är exempelvis rytmer, tonförråd, upprepning och kontraster. Syftet med studien är att höja min lägstanivå som låtskrivare och etablera en medvetenhet kring val av de toner och rytmer som utgör melodierna i mina låtar. Jag har begränsat mig inom den joniska durskalan, då jag själv främst använder det tonförrådet i mina egna låtar. Målet är att hitta mönster som ger en ökad förståelse för melodier och etablera ett analytiskt tänk som går att använda som en slags verktygslåda i framtida låtskrivande. Det finns många teorier om vad som är en bra melodi, och mitt utforskande grundar sig i en subjektiv bild av de melodier som jag tilltalas av. Genom att leta mönster hoppas jag att själv bli en bättre låtskrivare efter genomfört projekt. Jag använder mig av ett antal olika metoder för att medvetandegöra viktiga delar i melodierna. Den första metoden är att analysera och transkribera ett antal låtar samt lyssningsexempel i detaljnivå för att se vilka komponenter som utgör kärnan av melodin. Nästa metod är att intervjua låtskrivare för att tillsammans ha ett undersökande samtal kring bra melodier och dess komponenter. Den tredje metoden innebär att studera litteratur på ämnet och att göra de medföljande övningarna. Vidare kommer jag testa att skriva a capella, något som för mig som instrumentalist tidigare har känts onaturligt och främmande. Slutligen sammanfattar jag detta med den femte metoden, vilket är eget utforskande (och till viss del komponerande) där jag implementerar idéer och tankar jag upptäckt under arbetets gång. Melodispråk är ett komplext ämne att studera, där många små parametrar påverkar hur den färdiga melodin upplevs. Studiens resultat visar att många av de melodier jag tycker om ofta skrivs i ett rus av inspiration - för att sedan förädlas i en analytisk process. Viktiga komponenter är då balans av symmetri/asymmetri, upprepning, val av toner som speglar rätt känsla samt vilka rytmer som används för melodierna.

No description available.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt. Eleverna var också medvetna om att de lär sig mycket genom musiken. De menar exempelvis att de lär sig engelska genom texter, de lär sig olika toner och de lär sig uttrycka olika känslor genom musik. Studiens resultat visar därmed att musiken har en variationsrik lärandepotential, vilket fritidshemmet kan använda sig av genom musikrelaterade aktiviteter. Genom att utgå från elevernas intresse ökar också förutsättningar för en högre måluppfyllelse gällande möjligheter till identitetsskapande genom att få testa olika roller inom populärmusiken och vidare kan det föras medvetandegörande samtal tillsammans med personalen som har koppling till normer och värden.

Detta självständiga arbete handlar om att komponera och spela in populärmusik och att undersöka om pedagogens kreativitet utanför arbetsplatsen påverkar kreativiteten inom densamma. Under projektets gång har skrivande, arrangerande och inspelning av musik varit i fokus och arbetet resulterade i sju inspelade låtar. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

För en del konserthus är bristen på ung publik ett problem. Denna problematik vill jag ta itu med genom att locka ungdomar till konserthusen med en musik som de flesta ungdomar idag har en relation till, modern populärmusik. Med avstamp från Zara Larssons konsert tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester utforskar jag symfoniorkesterns roll i modern populärmusik. Detta genom att först analysera Hans Eks och Per Ekdahls arrangemang från ovannämnda konsert. Därefter, med hjälp av mina egna analyser, intervju med arrangören Hans Hjortek samt orkestreringslitteratur, skriver jag egna populärmusikaliska arrangemang för sångsolist, kompgrupp och orkester. Under detta arbete har jag inte bara utvecklat hantverksmässiga kunskaper kring arrangering och orkestrering för populärmusik, utan jag upplever mig också ha fått en djupare förståelse av instrumentation i allmänhet. Förståelse för hur en kan nyttja instrumentgruppernas olika styrkor och förhoppningsvis undvika dess svagheter. Denna studie har gett mig en stabilare grund att stå på när jag senare ska ut i ett arbetsliv och förhoppningsvis genomföra liknande projekt.

Studien undersöker hur trummornas roll på inspelningar inom populärmusiken har förändrats från 1980-talet till idag, dels med fokus på vad trummorna spelar och dels med fokus på hur trummorna låter och uppfattas i ljudbilden. Paralleller dras även till den tekniska utvecklingen avseende skapandet av trumljud från 1980-talet till idag. Undersökningen bygger på en fallstudie baserad på Roxettes tio studioalbum och genomförs i fyra steg: en historisk genomgång av den musikteknologiska utvecklingen, en analys av Roxettes tio studioalbum med fokus på trumspelet, en intervjustudie med två av producenterna av dessa album samt en sammanställning av analysens resultat och intervjusvaren som sätts i relation till den musikteknologiska samtiden. Slutsatser som kunnat dras för Roxette är att störst förändring över tid har skett avseende trumkompets utformning samt trumljudens karaktär, vilket delvis kan kopplas till de tekniska innovationer främst under 1990-talet som gjorde både programmering och sampling av trumljud möjlig. I och med denna utveckling kunde en ökad statiskhet i både trumkompets utformning och trumljudets karaktär knytas till att trummorna programmerades, vilket dock inte kunde visas genom  musikanalysen enbart. Intervjusvaren från två av Roxettes producenter gav den kompletterande informationen för att kunna dra denna slutsats. Instrumentering och trummornas plats i ljudbilden förblev generellt oförändrade under den undersökta tidperioden. Varje av gruppens tio album innehåller i sig en variation gällande trumljuden och trumkompets utformning. Även avseende inspelningssättet kunde en variation konstateras, med en trend mot mer programmerade trumljud under 1980- och 1990-talet, med en återgång till mer akustiskt inspelade trummor runt decennieskiftet 2010 och en åter mer programmerad framtoning på sista av gruppens album 2016.

Vårt syfte är att få syn på hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande. Vi har valt att utgå ifrån förskollärares perspektiv på fenomenet. Som metod valde vi att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade förskollärare från olika slumpmässigt utvalda förskolor. Det insamlade materialet har vi analyserat med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna anser att populärmusiken har en stor betydelse för barnet som lärande och identitetsskapande. Den spelar enligt förskollärarna en betydelsefull roll i skapandet av sociala möten i förskolan. Även populärmusikens möjligheter som pedagogiskt redskap lyftes fram i intervjuerna. Slutligen diskuterades populärmusiken som ett verktyg i arbetet med normer och värderingar i förskolan.

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med några förskollärare och barn få en fördjupad förståelse av hur förskollärare resonerar kring de klassiska barnvisorna och populärmusik som används i förskolans verksamhet samt för vilka sånger några barn upplever som meningsfulla att sjunga, om de används på förskolan och om de har möjlighet att påverka sångutbudet på deras förskola. Följande frågeställningar besvaras: Hur knyter förskollärare samman klassiska barnvisor och populärmusik med barns intressen och didaktiska överväganden? Hur pratar barn om sångers innehåll och vad de finner meningsfullt att sjunga samt om hur de kan påverka sångutbudet på sin förskola? Studien baseras på en kvalitativ metod och för att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av de som intervjuats är fyra förskollärare som arbetar på två olika förskolor i södra Sverige samt fyra barn med anknytning till dessa förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare knyter samman klassiska barnvisor och populärmusik med barnens intressen genom att lyssna in barnen. De sjunger klassiska barnvisor eftersom barnen börjar sjunga på dessa och använder digitala verktyg såsom iPad för att få kännedom om barnens intressen för populärmusik. De använder även de klassiska barnvisorna med en modernisering eftersom det är något som barnen visar intresse för. Förskollärares didaktiska överväganden kring klassiska barnvisor är att det ger barnen upplevelser, språkutveckling, det sker en överföring av tradition och de utgår från det barnen säger. De verkar inte ha samma didaktiska överväganden kring populärmusik i förskolan. Barn pratar om sångers innehåll och vad de finner som meningsfullt att sjunga på olika sätt. Det framkommer skillnader i hur barn förstår sångers innehåll och vid samtal om vad de finner som meningsfullt att sjunga framkommer sånger som inte brukar sjungas på förskolan.