Den här studien fokuserar på att undersöka workflow hos musikproducenter för att kunna identifiera konkreta tips som förbättrar effektivitet och hantverk i musikskapande. Genom kvalitativa intervjuer med sex erfarna musikproducenter i Berlin och en i Stockholm har en lista med tio konkreta tips för att förbättra sitt workflow skapats. Resultaten visar bland annat att balansera effektivitet mot hantverk utefter produktionens / låtens ändamål är nyckeln till ett bra workflow. För att validera tipsens effektivitet skapades tre musikproduktioner som var väldigt olika varandra, där tipsen testades. Efter att de konstnärliga verken var färdiga analyserades valet av workflow och arbetsmetoder till dessa produktioner för att bedöma påverkan på musikens uttryck och sound. / This study focuses on investigating the workflow of music producers in order to identify concrete tips that improve efficiency and craftsmanship in music creation. Through qualitative interviews with six experienced music producers in Berlin and one in Stockholm, a list of ten tips to improve your workflow has been created. The results show that balancing efficiency with craftsmanship according to the purpose of the production/song is the key to a good workflow. To validate the effectiveness of the tips, three very different music productions were created, where the tips were tested. After the artistic works were completed, the choice of workflow and working methods for these productions was analyzed to assess the impact on the expression and sound of the music.

In this essay I examine how childhood is represented in the novels Populärmusik från Vittula (2000) by Mikael Niemi and Häng City (2022) by Mikael Yvesand. Both of these works are intended for an adult audience, or at least not written with children and young adults in mind. Yet, they both focus almost exclusively on childhood and feature children as protagonists. In Niemi’s novel this is done by an adult narrator who narrates autobiographicaly about his childhood, while Yvesand’s novel is told in present tense by an autonarrating I. Although both books differ in major ways, they both offer an ambition to represent childhood as authentically as possible through different means. Childhood may be elusive, and perhaps even impossible, to represent in literature, but through fantasy, distance, closeness and other means these books offer different ways to depict childhood respectfully.

Denna studie undersöker trumslagaren Aaron Spears (1976–2023) trumfill utifrån placering, utformning och mikrorytmisk tajming på Ariana Grandes livealbum K bye for now (swt live) (2019). Placeringen av trumfillen på liveinspelningarna jämfördes med motsvarande studioversioner av respektive låt. Resultatet visar att liveinspelningarna innehåller fler trumfill än studioinspelningarna, medan placeringen av trumfill vid övergångar mellan olika delar i arrangemangen bibehålls. Materialet analyserades genom en kombination av lyssnande och digitala hjälpmedel där främst datorprogrammen Logic Pro och FL Studio användes. Utifrån analysen identifieras fem tekniker för trumfill på mikrorytmnivå: 1) försenad backbeat, 2) skiftande swingförhållanden, 3) ambivalenta slag, 4) flams och 5) rytmisk exakthet. Resultaten korrelerar med tidigare forskning om mikrorytmiska tekniker i trumkomp och visar hur dessa tekniker används vid trumfill och hur backingtrack integreras utifrån ett mikrorytmiskt perspektiv.

At times creative writing has been employed by Tanzanians in order to demonstrate the progress of African peoples and to reflect the changes, or lack of them, in this society. Popular songs are another continually vibrant medium of intellectual exchange which appeals to various sectors of the Tanzanian populace. Such oral and written works, directed as they are to local and intra-national audiences, are most often created in the Swahili language. The relatively young age of Tanzania’s population, with nearly 65 percent of the population under 25 years of age has brought about a situation in which this young and dynamic population is increasingly seeing their voice and interests represented in literary and aural/oral works. What are the themes and strategies utilized by such songwriters and literary artists and what are their trajectories of dissemination, consumption and activation within Tanzanian social contexts?

Tanken med denna uppsats är att försöka få en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgå om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte är således att undersöka vad för slags musik som används i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhållande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och användandet av instrumentalmusik och populärmusik.   Till mitt arbete har jag använt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jämförande analys av polisserierna Miami Vice och Life on Mars. Åtta avsnitt ur varje serie har studerats och därefter har ett representativt avsnitt från respektive TV-drama valts ut för en fördjupad analys. Min uppfattning utifrån studien är att instrumentalmusik och populärmusik i de flesta fall används i liknande sammanhang. Dessa kan exempelvis vara att ge en känsla av atmosfär, understryka en karaktärs känslor, ge tittaren information som inte kan utläsas utifrån enbart bilderna och bidra med kontinuitet. Populärmusik kan i somliga fall vara ett bra alternativ till instrumentalmusik för att vi ska hålla kvar vårt fokus på bilderna. Men populärmusikens främsta funktion i de undersökta serierna är som tidsmarkör för den period handlingen utspelar sig i.

<p> </p><p>Tanken med denna uppsats är att försöka få en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgå om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte är således att undersöka vad för slags musik som används i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhållande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och användandet av instrumentalmusik och populärmusik.</p><p> </p><p>Till mitt arbete har jag använt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jämförande analys av polisserierna <em>Miami Vice</em> och <em>Life on Mars</em>. Åtta avsnitt ur varje serie har studerats och därefter har ett representativt avsnitt från respektive TV-drama valts ut för en fördjupad analys. Min uppfattning utifrån studien är att instrumentalmusik och populärmusik i de flesta fall används i liknande sammanhang. Dessa kan exempelvis vara att ge en känsla av atmosfär, understryka en karaktärs känslor, ge tittaren information som inte kan utläsas utifrån enbart bilderna och bidra med kontinuitet. Populärmusik kan i somliga fall vara ett bra alternativ till instrumentalmusik för att vi ska hålla kvar vårt fokus på bilderna. Men populärmusikens främsta funktion i de undersökta serierna är som tidsmarkör för den period handlingen utspelar sig i.</p><p> </p>

Nyimbo, kama tanzu ya fasihi yeyote ile zina majukumu mbalimbali ambayo hutekeleza katika jamii. Lengo kuu la fasihi ni lile la kuielimisha na hata kuiburudisha jamii. Ndivyo ilivyo katika nyimbo kwa sababu kupitia kwazo wanajamii huburudika na kuelimishwa. Ni kwa sababu hiyo ndipo makala hii inalenga kuangalia nafasi ya nyimbo zinazopendwa katika fasihi ya Kiswahili. Huu ni utanzu ambao huwafikia watu wengi katika jamii. Kutokana na kutumia lugha ya Kiswahili, utanzu huu unaweza kueleweka na Wakenya wengi. Nchini Kenya, vyombo vya habari vimeipa fasihi hii nafasi kubwa sana na hivyo basi kuipanua hadhira yake. Hii ni kutokana na sababu kuwa fasihi hii inathaminiwa sana na wengi na ipewe nafasi kubwa katika vyombo vya habari hasa katika redio kwa muda mrefu. Ni kutokana na sababu hii ndipo tunajaribu kuonyesha nafasi yake katika fasihi ya Kiswahili.

Minnet av minoritetspolitiken i Sverige under 1800-talet och en stor del av 1900-talet harpåverkat den tornedalska identiteten och lämnat efter sig en känsla av utanförskap ochtudelning hos befolkningen. Populärkulturen spelar en betydande roll i att förmedla minnenoch skildra den representerade gruppens identitet och i att påverka identitetsskapandet hosåskådaren. Detta sker i representationens gestaltning samt omfattning, och filmenPopulärmusik från Vittula (Reza Bagher, 2004) är en av få spelfilmer som utspelar sig iTornedalen. Den här studien undersöker representationen av befolkning, miljö och språk iTornedalen samt relationen mellan nationell och regional identitet i filmen och på vilka sättintern orientalism och postkolonialism framträder i materialet. Filmens bildspråk och handlinganalyseras utifrån kritisk diskursanalys, semiotisk bildanalys, filmpoetisk analys samt KristinaBoréus analysfrågor som formats efter denna studies syfte och frågeställningar. Utifrån teorierkring representation, stereotyper och normer, identitet och minne, postkolonialism, internorientalism samt konceptet sårbarhet studeras gestaltningen av identitet i filmen och hur ettkulturellt minne skapas och förmedlas. Analysen visar att filmens narrativ, stil, framställning av karaktärer, val av inspelningsplatsoch språkbruk bidrar till att förmedla en splittring i identiteten hos den tornedalskabefolkningen som kommit till av tvåspråkigheten, känslan av att vara både finsk och svenskoch en paradoxal inställning till den egna kulturen. Gestaltningen av utanförskap, skam ochtraumatiska sårbara minnen i filmen blir en tydlig identitetsskapande effekt. En mobiliseringav konceptet sårbarhet bidrar till identifikation med karaktärerna och därmed Tornedalenskollektiva minne och identitet. De tema som filmen berör, som exempelvis identitetsförlust,utanförskap, diskriminering, exploatering och våld, bidrar till en stärkt individuell ochkollektiv identitet och som genom att delas i filmen blir ett kulturellt minne som förmedlas tillgruppen som representeras, samt till övriga grupper.

No description available.

When a new type of jazz, later often referred to as free jazz, entered the Swedish jazz scene at the time when the 1950s became the 1960s, an intense debate occurred within the Swedish jazz community. A debate between those in favor of the new style, its expressions and the direction in which jazz was moving towards in general, versus those who disliked this new development, thought that it was too extreme and was not in line with the traditions of jazz. This essay will bring this debate to light and analyze different aspects of it, with a similar controversy in mind which took place at the time of the arrival of bebop, approximately fifteen years earlier. The primary aim is to integrate free jazz into the Swedish jazz narrative, something that has been neglected in earlier research. Through discourse analysis, contemporary thoughts and values are brought to the surface. In part to better understand how and why these different opinions came to be, but above all, if they were part of other contemporary discussions, strives and struggles within the Swedish jazz community. The findings point towards the fact that free jazz played an important role in both the contemporary Swedish jazz discourse and the development of jazz at large. Free jazz expanded the spectrum of expression within the genre and helped jazz in general to reach a status of high culture, a strive that had existed for a long time.