Under de senaste tio åren har det uppkommit ett antal organisationer som säger sig verka för att artister inom populärmusikgenrerna skall få större möjligheter att utvecklas och ta nästa steg i sina karriärer. Med utgångspunkt i denna utveckling var studiens syfte att undersöka hur produktions- och resurscentrum för populärmusik utformas och upprätthålls samt hur deras arbete påverkar villkoren för- och skepnaden av musikerkarriärer inom populärmusikgenrerna. Detta fullföljdes med en fallstudie av de två organisationerna Dalapop och BD Pop. Som datainsamlingsmetod för undersökningen har djupintervjuer genomförts med ett flertal aktörer inom det regionala musiklivet i Norrbotten och Dalarna, som på ett eller annat sätt har haft kopplingar till dessa organisationer. Undersökningens övergripande resultat pekade på att produktions- och resurscentrum har möjlighet att utformas när det finns kompetenta pådrivare och politiker som brinner för kultur och musik. Viktigt var också en hållbar och långsiktig finansiering med satsningar både från näringslivet och kulturpolitiken. Dalapop och BD Pop påverkade karriärer inom populärmusikgenrerna på ett fördelaktigt sätt genom att de bidrog med ekonomiskt- och personellt stöd samt marknadsföring, samtidigt som de förberedde och hjälpte artister vidare i sina karriärer. Möjligheterna att slå igenom på den nationella och internationella musikbranschen ökade på så sätt avsevärt. Utöver detta utjämnade dessa aktörer även musikbranschen på ett geografiskt plan, mellan populärmusikaktörer i olika delar av landet. Studien har bidragit med kunskap om hur dessa produktions- och resurscentrum påverkar musikerkarriärer inom populärmusikgenrerna samt hur dessa organisationer på olika sätt omformar det svenska musiklivet.

Arbetets ena syfte är att identifiera gatukonstnären Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet är att undersöka hur Banksy förhåller sig till begreppet "konstvärld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden från Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av färgstarka, schablonmåleriska, ironiska, paradoxala och främmandegjorda bilder utifrån den auktoritära kontext som karaktärerna i bilderna brukar ses i. Det gick även att konstatera att Banksys relation till konstvärlden är paradoxal utifrån uttalanden och de semiotiska analyserna, då han påstår sig vara ointresserad av konstvärlden samtidigt som han deltar i den.