Den här studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhållningssätt till begreppet kreativitet och hur de själva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte är också att öka bildlärares förståelse av elevernas perspektiv på kreativitet så att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn på kreativitet påverkas eller skiljer sig åt beroende på skolans utsagda profil undersöks också i denna studie. För att få en bred förståelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv så som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger på en empirisk undersökning där jag använt mig av kvalitativa arbetsmetoder, främst i form utav intervjuer men även observationer. Intervjuerna genomfördes med sjundeklassare från två skolor med olika profiler, varav den med en kreativ profil. Intervjuerna syftar till att ringa in elevernas egen syn på kreativitet i skolan och på fritiden, hur den egna kreativiteten kan uttryckas samt hur de anser att kreativiteten kan utvecklas i bildundervisningen. Vad jag kommit fram till i denna studie är att eleverna från den kreativa skolans uppfattningar inte är mer utvecklade än de uppfattningar som eleverna har på den kommunala skolan vilken inte har någon kreativ profil. Det intressanta anser jag med min studie är att uppmärksamma hur olika elever uppfattar kreativitet. Eleverna ser på den egna kreativiteten på olika sätt, men de flesta ger antydningar på att det handlar om att ha en idérikedom eller att vara påhittig. Min slutsats i denna studie är att skolans profil inte har påverkat elevernas uppfattning om vad kreativitet innebär. Uppfattning av kreativitet skiljer sig mer mellan individerna i studien än mellan grupperna.

Arbetet handlar om hur o/medvetna barn på två förskolor är om genus i deras vardagsliv. / This essay is about how childen at two kindergardens understands gender in their everyday life.

AbstractTitel: Lek och lustfyllt lärande i undervisningen under grundskolans tidiga år. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica FilipovicSyftet med denna studie är för att få en djupare förståelse och kunskap om hur pedagoger använder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år. Vår frågeställning består därför av två frågor; Hur använder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? För att ta reda på detta använde vi oss av underfrågor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lärande? Eftersom begreppet lek är svårt att definiera anser vi att det vore spännande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av observationer och intervjuer, där vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna. Det som vi anser ha varit intressant och som flera av pedagogerna nämnde var hur viktig kreativiteten och fantasin är för ett lekfullt lärande. En annan viktig aspekt i resultatet var hur olika men ändå lika pedagoger tänker kring lek och lärande. Trots att pedagogernas definition på lek varierade kunde vi konstatera att alla de berörda pedagogerna har en positiv inställning till lek och att den bör användas mer i undervisningen än vad den kanske gör idag.Studien gjordes på ett antal andraklasser på tre olika skolor i Malmö, där vi avgränsade till vilka ämnen vi skulle genomföra observationerna på. Dessa ämnen blev svenska och matematik eftersom vi anser att det är dessa som fokus främst ligger på i skolår två. Nyckelord: lek, undervisning, kreativitet, fantasi

Studiens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur fantasi och kreativitet i olika lekaktivite-ter fungerar som en språkutvecklande situation. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod i form av observationer som genomfördes med hjälp av kamera och anteckningar. I undersök-ningen deltog barn i åldern fyra till fem år, från en förskola i en ort mellan Malmö och Lund. Texten baseras på ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i samspel inom ramen för ett socialt sammanhang och tidigare forskning. Resultatet visar att barnen använder fantasi och kreativitet under dagen i olika lekaktiviteter som t.ex. fantasilek, rollek, rita och konstruktions-lek. Detta uppstår genom återkoppling till egna upplevelser. Det framkommer även att begrep-pen fantasi, kreativitet och språkutveckling förs samman genom att i fantasilekar vågar barn prata mer allsidigt inför de andra, uttrycker sina åsikter och idéer, vilket leder till att deras ordförråd utvecklas. Barn som använder sig av fantasi och kreativitet i olika lekaktiviteter kan skapa proximala utvecklingszoner, med andra ord, möjligheter till lärande. Slutligen kan man konstatera att fantasi och kreativitet är en betydelsefull del av ett barns utveckling, och därför är det viktig att inte glömma bort det som är grundläggande för förskolans funktion, det vill säga, leken.

No description available.

No description available.

The main purpose of this study is to examine how preschool children experience dance. Starting from the child's experiences and perceptions, I also want to investigate in which manner the child's creativity and learning are promoted through dancing. A qualitative approach was chosen to the study and the information was gathered through observations and open interviews with participating children. In order to understand and interpret children's experiences, a hermeneutic and phenomenological stance was taken. Data were analysed using Vygotsky's, Winnicott´s and May´s theory of play and creativity together with Dewey’s theory of experience and learning as points of view. The results indicate that dance created a forum and an opportunity for children to act out and express their creativity and learning. The children's curiosity was awakened by body movement, which allowed them to develop their creative and practical skills in an expressive, aesthetic manner. Dance enabled the children to establish a sensitive relationship and intensive interaction with each other and the surrounding world.

Syftet med studien var att studera hur äldre barn 3-5 år använder sig av bilderböcker i leken på förskolan samt pedagogernas syn på barns boklek. De frågor som ställts har varit: Hur använder sig barn av bilderböcker i leken? Vad kan boklek främja i barns utveckling? Hur förhåller sig samt beskriver pedagoger sitt förhållningsätt till barns användande av bilderböcker i leken? Problemområdet för studien var att författarna upplevde det som att barn inte får leka med böcker, utanatt böckerna enbart ska användas till läsning. Pedagogerna kan därmed förlora en inkörsport till barns bokintresse som kan bidra till barns tal-, läs- och skrivutveckling. Om barn får tidiga positiva erfarenheter av böcker genom exempelvis boklek, kan det eventuellt gynna barns framtida bokintresse på ett positivt sätt. Studien genomfördes på en avdelning med 3-5 åringar på en förskola i södra Sverige. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. I studien undersöktes det både hur barnen använde sig av bilderböcker i leken samt pedagogernas förhållningssätt till barns boklek. I resultatet framkommer det att barn använder bilderböcker som en artefakt samt rekvisita i sin lek. Men pedagogerna är mer accepterande för en lugnare variant av boklek, som låtsasläsning. Trots att de är medvetna om vilken positiv inverkan boklek kan ha för barns utveckling.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018, s.257) står det att elever ska kunna ta till sig ett budskap och förstå innerbörden av olika typer av texter. Som pedagog måste man därför välja material för att inspirera och motivera eleverna. Studien bygger på en skriftlig intervju och en observation vilket är kvalitativa metoder. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad f-3(förskoleklassårskurs 3)pedagogerna har för krav då de väljer högläsningsböcker. Pedagogerna kommer att få välja ut tre stycken böcker av 16 möjliga. De ska motivera valen av böckerna samt beskriva didaktiska tankar kring boken. Pedagogens val av böcker påverkar hur eleverna responderar. Valet spelar stor roll för att kunna gagna elevernas kunskap inom läsförståelse och utveckla sin litteracitet. Litteraturen ska bidra till att eleverna utvecklar sin nyfikenhet och fantasi. Genom den skriftliga intervjun och observationen från de verksamma pedagogerna visade resultatet att verksamma pedagoger ställer höga krav på böcker och att de har en tanke med valet av bok för att främja elevernas kunskaper. Också att boken kan användas för att koppla till olika ämnen och utgöra en länk till läroplanen. Slutsatsen av studien är att pedagogen ska känna elevgruppen för att kunna välja en passande högläsningsbok och för att kunna stötta och fånga elevernas intresse samt utmana dem utifrån den nivån som de befinner sig på i sitt lärande.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about how pedagogues in preschool relate to anthropomorphic talk in the pedagogical activity. What the study wants to investigate is how and in what contexts the pedagogues use anthropomorphism in their work and whether they see any advantages and disadvantages of it. The relationship between facts and imagination is also something the study wants to investigate if the pedagogues reflected on. During the study, 10 pedagogues were interviewed. The result shows that anthropomorphism occurs at the preschool both for the younger and older children. The result shows how and in what context the pedagogues use anthropomorphism and what they see for advantages and disadvantages of anthropomorphism. Anthropomorphism is used according to the result for the most part used as an interesting way of working at preschool. In the younger children, anthropomorphism is used to create a more general interest in the animals and their lives and in the older children in order to create an interest and then be able to explore further in a more fact-based manner. According to the result, anthropomorphism is not many pedagogues reflected on how it is used or if it have an effect on children´s learning before, but all the pedagogues believe that anthropomorphism is something in the children's everyday life.