Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan?Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaUppsatsen handlar om hur två förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för attskapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan är en så kalladuteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolanär en traditionell förskola utan någon speciell profil och som framför allt bedriver sinverksamhet inomhus. Uppsatsens syfte är att få syn om det finns några skillnader ellerlikheter i pedagogernas arbetsätt när det handlar om att skapa utmanande miljöer.Undersökningen har utgått ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogen för attförändra barnens fysiska miljö på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur skapas utmanande miljöer på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilkamöjligheter får barnen för att förändra sin egen miljö på de två olika förskolorna? Föratt besvara frågeställningarna har vi använt oss av olika metoder, exempelvisobservationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med bådevuxna och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har inspirerats av Rasmusson ochBjörklid som pratar mycket om förskolans utmanande miljöer. Vårt resultat visar på attbarn utvecklas utifrån den miljö de dagligen vistas i, men även att miljön har en storbetydelse för lekens utveckling. Slutsatsen i vår undersökning är att även om miljönskiljer sig åt i de två olika verksamheterna, så finns det goda möjligheter till att skapa enutmanande miljö trots att förutsättningarna skiljer sig åt.Nyckelord: Lek, kreativitet, fantasi, utemiljö, innemiljö, uteförskola

Syftet med detta arbete är att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lärandet. För att utföra detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning såsom två kända teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har även tagit hjälp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger på en skola i tre olika skolår. Förskoleklassen, skolår 3 och skolår 5, detta för att få en spridning över grundskolans tidigare år. De övergripande frågeställningarna är: Vad är skillnaden mellan fri lek och styrd lek? Hur använder lärarna leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? Vad har leken enligt lärarna för betydelse i undervisningen? Hur ser elever på lek och vilken betydelse leken har för dem? Resultatet av undersökningen visar att både elever och lärare anser att leken är viktig och har en stor betydelse för barn och dess utveckling. Trots att lärarna definierade begreppet lek och hur viktigt den är för eleverna kunde vi konstatera att leken inte alltid tillämpas och borde användas mer i undervisningen än vad den kanske gör idag.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka hur man kan använda sig av serietecknande och tecknade serier i undervisningen med elever som har Svenska som andraspråk och vad elever och lärare anser om detta. Syftet har även varit att undersöka om - och i så fall - hur arbete med serietecknande och tecknade serier kan främja språkutvecklingen. Undersökningen har baserats på fyra lektioner då eleverna fick arbeta med serietecknande och tecknade serier. Dessa lektioner fick eleverna utvärdera. Dokumentationen gjordes genom dagboksanteckningar, kvalitativa intervjuer med deltagande elever och lärare samt elevernas skriftliga utvärderingar. Resultatet visade att eleverna genomgående fann arbetet med tecknade serier som meningsfullt och roligt och att de i ökad omfattning vill arbeta med tecknade serier i undervisningen. Även lärarna såg positivt på undervisningsformen. Huruvida serietecknande och tecknade serier mer explicit kan främja språkutvecklingen är svårt att besvara. Eleverna visade dock på stort engagemang, fantasirikedom och kreativitet, vilket torde vara faktorer som har främjat språkutvecklingen.

Denna studie handlar om den fysiska miljöns betydelse för förskolebarns lek och samspel. Syftet är att belysa möjligheter eller begränsningar för barns lek och samspel i deras fysiska miljö på förskolan. Frågeställningen som användes löd: ”vilka lekaktiviteter och samspel skapar barnen i förhållande till den fysiska miljöns möjligheter och begränsningar?”Det empiriska materialet är insamlat från samtal med informanter och observationer på två förskoleavdelningar med olika stora ytor och antal rum. Därefter analyserades empirin ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av teorier och tidigare forskning. Resultatet visade att storlek på ytor och rum har betydelse för barns lek och samspel. Slutsatsen av det empiriska materialet i relation till teorier och tidigare forskning är att miljöns uppbyggnad påverkar barns lek och samspel, men i slutänden är det barnens fantasi och uppfinningsrikedom som triumferar då barnen skapar olika lekar och aktiviteter i samspel med varandra och vad de tillåts göra. Miljön skapar och inspirerar barnen att leva ut sina känslor och tankar.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod. / Play for children in need of special support in pre-school and elementary school

Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor serpå skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är enkvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hurföräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryckför. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapandeverksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? Deteoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande,lek, fantasi och kreativitet. I arbetet belyses även tidigare forskning om föräldrar i ettförskolesammanhang och skapandets och föräldrars roll i förskolans historia. Resultatetsom har framkommit är att föräldrar kan se på skapande verksamhet på flera sätt, menatt de främst ser den som ett uttryck för och användande av fantasi och kreativitet. Dedefinierar skapande verksamhet som bland annat olika metoder, som lek (men ocksåinte), som en möjlighet till utveckling på olika plan och som ett komplement tillhemmet.

Syftet med följande arbete är att få insikt i hur man skapar miljöer för lustfyllt lärande. Arbetet ger en översikt över teorier kring barns lek, fantasi och kreativitet kopplat till skola och lärande. Med hjälp av ett undervisningsförsök med handdocka, samt intervjuer och observationer kring ett storyline-tema ville jag undersöka hur det går till när lärare ger plats för lust och kreativitet i undervisningen. Resultaten tyder på att handdocka och storyline är två metoder som skapar lustfyllt lärande. Båda metoderna stimulerar barnens fantasi och kreativitet, och eleverna uppfattar undervisningen som lustfylld.

Syftet med studien är att utforska pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan och pedagogernas roll i samband med den. Dessutom strävar vi efter att belysa hur pedagogerna uppfattar att den fria leken kan påverka barns utveckling och lärande. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod för att samla in analysmaterial och besvara frågeställningarna. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med pedagoger på två olika förskolor i en skånsk stad. För att analysera det empiriska materialet användes Lev Vygotskijs sociokulturella teori och de centrala begreppen den proximala utvecklingszonen, lek, fri lek och artefakter. Resultatet av denna studie visar att samtliga informanter delar en gemensam uppfattning om att den fria leken bör vara självständig och styras av barnens egna intressen, snarare än av vuxna. Informanterna visar förståelse för den utveckling och lärande som uppstår genom den fria leken. Informanterna betonar vikten av den sociala interaktionen och samspelet mellan barnen. Vidare menar informanterna att pedagogernas roll i den fria leken är att vara närvarande och erbjuda stöd. Detta sker genom användning av olika strategier för att stödja barns fria lek, särskilt när det gäller att stimulera fantasin hos yngre barn. En strategi är att pedagogerna startar en egen lek eller leksituation för att locka barnen att delta och en annan strategi är att erbjuda ett nytt material som fångar barns intresse. Detta innebär att pedagogerna kan ta en aktiv roll i att stödja och vägleda barnens fria lek när det uppstår situationer där samspel mellan barnen behöver stödjas.

I detta självständiga arbete genomförs en analys av Gunilla Bergströms bok Alfons och hemlige Mållgan (1976) och Astrid Lindgrens, Nils Karlsson- Pyssling (1949) samt Lillebror och Karlsson på taket (1955) med motivet låtsaskompisar. Syftet med arbetet är att skapa en förståelse för detta fenomen och dess funktioner. Arbetet utgår från tidigare forskning som visar att låtsaskompisar ofta intar olika funktioner hos barn. Det är av intresse att studera då studier har visat att av alla barn upp till sju år har 65% låtsaskompisar. I analysen kopplas de tre verken till psykologiska teorier som arbetet grundar sig på. Det undersöks för att se hur de kan kopplas till de påhittade låtsaskompisarna. Genom analysen framkommer det att funktionerna som presenteras går att relatera till de litterära verken. Arbetet ger kunskap om hur blivande och verksamma lärare kan få förståelse för barns kreativitet och hur de på olika sätt kan framställa den. Det blir även tydligt hur något som föds ur barns behov och fantasi stödjer dem i deras verklighet.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad textilslöjdslärare upplever som påverkansfaktorer för vilka hantverkstekniker de väljer att undervisa eleverna i under mellanstadiet samt vad de bedömer som önskvärda hantverkskunskaper hos eleverna inför högstadiet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och i studiens planering och genomförande samt för att diskutera och analysera studiens kommande resultat så användes ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar på att det finns gemensamma påverkansfaktorer, i första hand; elevernas förkunskaper, för vad textilslöjdslärare upplever, påverkar dem i undervisningsval, men studien visar även att textilslöjdslärare har förhållandevis varierande åsikter om vad som i första hand styr deras undervisningsval av hantverkstekniker. När det kommer till funderingen om vad som ses som önskvärda kunskaper inför högstadiet så finns det några likheter som broderi/stygna samt maskinsömnad, men även en spridning mellan hantverkstekniker och de olika kunskapsnivåerna påvisas där.