Det finns många åsikter kring att barns och ungas finmotoriska förmågor i grundskolorna är lidande, något som påverkar resultaten på slöjd och hämmar de kreativa processerna. Syftet med detta arbete är att undersöka lärare i mellan- och högstadiet ser på de kreativa processerna i de olika ämnena och hur dessa gestaltas. Detta för att titta närmare på möjligheterna att kunna arbeta ämnesövergripande och därigenom optimera träningen av finmotoriken och optimera slöjdens arbetsprocesser. Nyare hjärnforskning berättar om hur handens praktiska arbete är kopplat till kognitiva processer, man kan genom slöjdens praktiska arbete gynna språkutvecklingen hos eleverna. Många lärare uttrycker en oro för elevernas förmåga att skriva för hand, samtidigt som digitaliseringen i skolan rusar fram. Studien är genomförd som fokusgruppsdiskussion med fem lärare från fem olika skolor i Skåne och en helhetsbild av de kreativa processerna i mellan- och högstadiet har diskuterats. Alla lärarna undervisar i de olika ämnena i grundskolan förutom slöjd (se tabell 1, s. 13). Slutsatser dras att gynnande för de kreativa processerna är omväxling i den fysiska lärmiljön, samt ett tillåtande klimat i det sociala rummet. Relationen mellan lärare och elever samt eleverna emellan är en viktig del av att elever vågar gå utanför ramarna och använda sin fantasi och tänka kreativt. I diskussionen tas det upp hur olika arbetssätt skulle kunna se ut, samt fördelar och nackdelar vid olika lärmiljö. Framtida forskning behöver titta närmare på det sociala rummet utanför klassrummet och hitta sätt att skapa en mer flexibel vardag för eleverna, där elevinflytandet tar större del för att öka relevansen i skolan.

Denna studie undersöker principer och konsekvenser av vad som kännetecknar grunderna i förskollärares bokval till barngruppen. Syftet är att visa om förskollärare beaktar både pedagogiska och underhållande aspekter, om deras egna känslor för böckerna påverkar deras bokval och i så fall på vilka sätt. Metoden för undersökningen var två kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i en medelstor kommun i Sverige. Resultaten visar att när förskollärare väljer barnböcker så sker det framförallt för att bidra till barns språkutveckling, dock hamnar det fantasiskapande syftet i andra hand. Däremot försöker förskollärare skapa meningsfullhet för barngruppen genom bland annat emotionell koppling till boken vilket i förlängningen kan skapa läslust hos barnen. / This study investigates the principles and consecuences of the grounds of preschool teachers book selections for the group of children. The purpose is to show if preschool teachers take into consideration both educational and entertaining aspects, if their own feelings towards the books affects their book selections and if so in what way. The methodology for the survey was two qualitative interviews and a quantitative survey. The study was made in a medium-sized municipality in Sweden. The results shows that when preschool teachers choose books it is done above all to contribute to children's language development, however the fantasy creative purpose will end up in the second. On the other hand preschool teachers try to create meaningfulness for the group of children by including emotinal connection through the book selection which ultimately can create motivation for reading in children.

The purpose with this paper is to use an older belletristic litterature, like in this case Ett sällsamt öde by Frida Stéenhoff and do a queer theoretical analysis of the short story and then discuss the didactical implications the short story and my reading of the short story can have in the Swedish school and the work to active counteract discrimination. I have designed three questions who can answer my purpose with this paper. The following questions are: - How do Mikael and Ethel challenge the heterosexual standard? - How can the important breakfronts in the short story be comprehended and explained by the queer theory? - What in my reading of the short story can be actualized as relevant in the didactic field? The method I have used to answer these questions is a queer theoretical close reading of the short story. I have been able to use this method with the help of the queer theoretical perspective as my thesis and concepts such as Butler’s perfomativity and Foucault’s categorizing and exlusion are important concepts in my analysis and result. The conclusion I have been able to reach is that the short story Ett sällsamt öde actually is a story that can be used in the Swedish school and the work to actively counteract discrimination. With the queer theoretical perspective as my basis I have been able to find four different aspects that I consider important for the story itself but also to discuss with the students in school. These four aspects are Mikael Ignace’s identity, his suicide and Ethel’s psychological state and her way back to the nursing home as she herself once upon a time was admitted to. These four aspects challenge the heterosexual state and can from a queer perspective interpreted as Frida Stéenhoff’s figurative metaphors for a more comprehending society. With these aspects to my help I want to use queer pedagogy with my students to show them that norms, categorizing and similar aspects are constructions built by human beings and therefore are able to be critically examined and that they are changeable.

Purpose: The purpose of this study is to clarify and analyze alienation, as a social phenomenon described in two teenage books. The study will also examine the creation of sympathy towards main characters and what impact the novel as a whole could have on it. The intention is also to uncover the role of the Other, as well as to visualize the creation of distance between different ethnic groups. Method: The study is based on a qualitative text-analysis. It includes four different dimensions, including the author’s background and the researcher´s interpretation. Conclusion: The study demonstrates that it´s possible to find values in both of the novels, and therefore makes it possible to create opinions and statements that may contribute to alienation. It also demonstrates that alienation can appear in different forms based on the characters different background. Question formulation: What attitudes and values towards immigration, ethnicity and alienation can be found in the two novels? How are they conveyed in the two novels? What differences and similarities could be found in the characters' ethnic alienation?

InledningI dagens informationssamhälle möter barn informationsteknik på olika sätt och denna teknik har fått en allt större betydelse och plats i barns vardagsliv. Det har blivit viktigt med digital kompetens för att kunna möta samhällets krav på att använda sig av informationsteknik och manövrera sig i informationssamhället. Därför är ambitionen att lyfta situationer där förskolläraren använder sin kompetens och medvetet stöttar samt stimulerar barns lek och fantasi genom att använda sig av de informationstekniska resurser som finns att tillgå i förskolans verksamhet.SyfteSyftet är att undersöka förskollärares uppfattning om och användning av informations- och kommunikationsteknik i form av digitala verktyg. Syftet är även att ta reda på hur digitala verktyg kan skapa möjligheter för lek, lärande och samspel.MetodI studien har metoden kvalitativ intervju använts. Urvalet består av fyra stycken förskollärare där samtliga använder sig av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i förskolans verksamhet.ResultatStudiens resultat visar att förskollärarna anser att miljön har betydelse för att kunna stödja barns lek med hjälp av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg. Förskollärarens förhållningssätt ses som en viktig förutsättning för att kunna använda informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i barns lek. Det handlar om att våga och vilja använda sig av det snarare än att det behövs resurser. Det viktigaste är att förskolläraren har en medvetenhet när det kommer till både barns lek, sitt egna förhållningssätt och användandet av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg.

Syftet med studien är att synliggöra vilka perspektiv på lek som finns i förskolans läroplaner 1998 till 2018. För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ textanalys. Jämförelsen mellan förskolans läroplan 1998 fram till och med den reviderade 2016 visar att de inte skiljer sig åt alls gällande lek. I förskolans läroplan 2018 kunde vi däremot se att en förändring gällande lek har skett. Vi skapade ett eget analysverktyg genom att tolka några forskares syn på lek och använde dem i vår analys av läroplanerna för förskolan. De analysverktyg som skapades var lek som lärande, lek som egenvärde och lek som fantasi. Resultatet av vår studie visar att begreppet lek är öppet för tolkning och att det finns olika sätt att se på lek i förskolans läroplaner. Vi fann även att lek som lärande är det mest framträdande perspektivet i samtliga läroplaner. Vår studie kan bidra med en insikt i alla förskolans läroplaner om hur lek kan tolkas och hur synen på lek har förändrats över tid i läroplanerna för förskolan.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapandet om förskolebarns möjligheter till att skapa frizoner för egeninitierade lekaktiviteter. Förskolans hall utgör ett exempel på en sådan frizon och vi vill därför bidra till diskussionen om vad detta rum kan erbjuda. De frågeställningar som har väglett studien är ”vad och hur leker barnen i förskolans hall?” samt ”på vilket sätt använder de hallens materialiteter i sina lekaktiviteter?”. För att undersöka detta har vi genom en minietnografisk studie observerat lekaktiviteter i en förskolas hall och samtalat med barn och pedagoger. Vid analysen av det insamlade datamaterialet har vi använt oss av de teoretiska begreppen materialitet, performativa agenter och agens från den intra-aktiva pedagogiken. Begreppen har synliggjort hur olika faktorer påverkar varandra och med hjälp av dem kunde vi se hur de påverkade barnens egeninitierade lek. Resultatet i vår studie visar att barnen förvandlar sin omgivning, och materialet i den, till det de behöver i sin lek. Det materiellt-diskursiva såsom pedagogernas förhållningssätt, ramar och outtalade regler skapade ett handlingsutrymme för barnen som påverkade lekaktiviteterna. Studien synliggör att hallen, eller frizoner för barn, ger möjligheter för barnens egeninitierade lekar i livet på förskolan.

Det finns studier som visar på att kreativiteten och fantasin minskar hos människor i dagens samhälle. Kreativitet och fantasi är en betydande del som lyfts i förskolans styrdokument och är någonting som barnen på förskolan skall få tillgång till samt att förskollärarna ska utveckla hos barnen. Då vi intresserat oss av hur förskollärare uppfattar begreppen kreativitet och fantasi, ville vi också se hur dessa uppfattningar kan skapa möjligheter samt hinder för kreativt lärande på förskolorna. Pedagogerna fick samtala i fokusgrupper, kring olika citat som behandlar fenomenen kreativitet, fantasi och lärande. I resultatet visade det sig att förskollärarna uppfattar kreativitet som individuellt, uppfattningarna visar även hur förskollärarnas tankar kring kreativitet kan vara ett stöd för lärandet. Vidare i resultatet så framkom det även tankar som att en del förskollärare stoppade kreativiteten genom att inte se utanför ramarna om vad som kan vara kreativt, eller så såg förskollärarna det kreativa som en process som tar tid. Förskollärarna upplevde även att genom dessa diskussioner så fick de en ny förståelse om hur andra tänker och att detta kan var nyttigt då samspel ses som en viktig aspekt på förskolan. Det framkom att miljön har en stor betydelse för det kreativa på så vis att den ska inspirera, inbjuda och tillåta. Syftet med studien är att analysera dessa uppfattningar och tankar pedagoger har om begreppen samt hur detta kan tänkas påverka barnen på förskolorna. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

BAKGRUND:I styrdokumenten står det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgår även att lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har därför i vår undersökning tittat närmre på hur detta kan gå till och har då främst inriktat oss på hur lärare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vår undersökning på innefattar förutom musik även andra estetiska uttrycksformer såsom bild, slöjd och drama.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger kan använda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillägna sig kunskap i matematik. Vi ämnar också undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lärande.Frågeställningar: Hur går pedagoger tillväga för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap med hjälp av musik? Hur ser elever på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur ser pedagoger på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen?METOD:Vi har använt oss av intervju och observation som metoder i vår undersökning. Intervjuerna skedde med 22 elever, en lärare samt en lärarutbildare. Den sistnämnde intervjun genomfördes via telefon. Observationen utfördes under en kombinerad matematik och musiklektion i en klass med elever från skolår 5-6.RESULTAT:Vi har kommit fram till att man kan använda sig av estetisk verksamhet som ett pedagogiskt redskap. Musik har ett nära släktskap med matematik och att man genom att integrera dessa två ämnen kan närma sig kunskap på ett sätt som skiljer sig något från traditionell skolundervisning.

<p>Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.</p><p>Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv. Inom den symboliska interaktionismen har speciellt Meads teoretiska begrepp, Jaget, ”I” och ”Me”, rolltagning och medvetenhet använts för att se hur rollspel kan möjliggöra personlig utveckling för deltagarna. Det dialektiska perspektivet har använts för att studera metoden i ett strukturellt perspektiv och för att se om intervjupersonernas beskrivningar visar på om metoden kan bidra till samhällelig förändring.</p><p>Resultat och analys har visat att rollspelet i sin form pendlar mellan det inre och yttre, handling och reflektion. Detta möjliggör för individ som grupp att undersöka det egna ansvaret och de egna handlingarna, samt synliggöra yttre omständigheter och sammanhang som påverkar deras situation och beteenden. Rollspel sammanför både tanke, känsla och handling och ger plats åt fantasi och lek. Rollspel ger deltagarna en ökad frihet att testa verkligheten så att säga på prov, och härmed synliggörs handlingsalternativ. Empati och självkännedom kan utvecklas då rollbytet möjliggör för individen att i högre grad identifiera sig med den andre.</p>