Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i hur män och kvinnor påverkas av annonsbilder. Ser män och kvinnor i generation Y samma saker i annonsbilden, eller finns här olikheter som påverkar deras syn på annonsbilden. Metodik:  Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsansats. Det empiriska underlaget tagits fram utifrån fyra stycken semi-strukturerade intervjuer och två stycken köns-indelade fokusgrupper. Slutsats: Uppsatsens slutsatser är att respondenterna påverkades av annonsbilderna oavsett kön. Männen i studien gav oftare uttryck för känslor kring annonsbilderna som sedan kunde uttryckas i en fantasi. Kvinnorna däremot lät sin fantasi spegla deras syn och tolkning av annonsbilden som i sin tur väckte olika känslor hos dem. / Purpose: The purpose with this thesis is to examen if there are any differences between how men and women are influenced by the advertisement picture. Do men and women in generation Y see the same things in the advertisement picture, or do differences exist that influence their perception of the advertisement picture. Methodology: The research is implemented with a qualitative method. The empirical foundation is grounded in four semi-structured interviews and two gender divided group interviews.  Conclusion: The conclusions are that the advertising pictures, regardless of their gender affected the respondents. The men participating in the study expressed, more often then the women, their feelings about the advertisement picture, which led to an imagination. The women on the other hand gave expression for their imagination around and about the advertisement picture that awoke their feelings about the picture.

The study highlights teachers´ perceptions of creative writing as part of learning processes in the subject of Swedish, based on creative activities. The background to this study comes from the curriculum that describes opportunities to experience different kinds of knowledge. Creative activities in various forms and the ability to one´s own creativity is emphasized. The empirical data in this study is collected through qualitative interviews with four practicing teachers. The result shows that there are two different views according to creative writing as a text creation. The result also shows that many of the teachers have a negative attitude towards creativity. The study also shows that the teacher´s role is important for the students´ creation of texts. The literature highlights the importance of a broader language concept to students´ language development. The creation of texts is an important part of this language development and language itself invites a creative approach. / Studien belyser lärares uppfattningar om kreativt skrivande som en del av lärandeprocesser i ämnet svenska med utgångspunkt från skapande verksamhet. Bakgrunden till denna studie kommer från styrdokument som beskriver möjligheter till att få uppleva olika uttryck för kunskaper. Skapande verksamhet i olika former och förmåga till eget skapande betonas. Det empiriska materialet för studien är insamlad genom kvalitativa intervjuer från fyra verksamma lärare. Resultatet visar att det förekommer två skilda uppfattningar om kreativt skrivande som textskapande. Jag kunde även utläsa att ett flertal av lärarna ger uttryck för ett negativt förhållningssätt till kreativitet. Studien visar även att lärarens roll är viktig för elevers textskapande. Litteraturen belyser vikten av ett vidgat språkbegrepp för elevernas språkutveckling. Textskapande är en viktig del i denna språkutveckling och språket inbjuder till ett kreativt arbetssätt, vilket diskuteras i studien avslutningsvis.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle. Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion på området. Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter.

No description available.

Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken. Det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Traditionell syn på inlärning, brist av tid samt barns bristande lekförmåga är några av lekens motsättningar.

No description available.

This essay is a study of the Swedish author Amanda Svensson’s novel Hey Dolly (2008). The aim of the study is to investigate the conflict that occurs in the storytelling because of the untruthful narrator Dolly. Using the terms story and discourse, from a method of narratology by Maria Nikolajeva, the purpose is to analyze how the narrator manipulates the reader’s comprehension of what is real and not in the text. The term story represents the reality while discourse embodies the fantasy world, and by separating the two from each other and then comparing them the conflict clarifies as well as the understanding of Dolly. The results of the analysis show that there are several differences between the story and the discourse which various situations illustrate. It also becomes clear that Dolly only focalizes herself and thereby manages to control the reader’s perspective of the told story. But in the dialogue with other persons in the text it reveals that she is not being truthful. The conclusion is that Dolly lives her dream life through the fantasy and that the discourse is a way to defend her against situations she finds too hard to handle.

<p>Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet. Genom att intervjua barnen efter Miró projektet kunde jag också se ifall mina mål hade uppnåtts. </p><p>I litteraturgenomgången redogör jag för vad begreppen kreativitet, bildspråklig medvetenhet och bildanalys innebär. </p><p>Den första delen av empiriska studien bestod av att barnen konstarbetade kring Miró. Efteråt intervjuade jag nio elever,för att höra hur de erfarit och upplevt arbetet med Miró. Resultaten var positiva. De hade insett att bilder kan upplevas olika och att ingen tolkning är bättre än den andra. Deras fantasi och kreativitet flödade under arbetets gång och även under intervjun gav de själva uttryck för att de använt sin fantasi.</p>

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap? . Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter. Undersöker viktiga delar av en politikers kunnande: att förhandla, att debattera, att tala, att föra samtal och kommunicera. Alla delar som kräver ett praktiskt kunnande och som byggs upp genom reflekterad erfarenhet. Mina exempel kommer från min tid som kommunpolitiker, riksdagsledamot och statsråd och rör alltifrån klientsamtal till pensionsförhandling. Genom att söka analogier med filosofi och skönlitteratur får exemplen en gestaltning som kan ge nya perspektiv och ett fördjupat kunnande. Jag berättar om min syn på kunskap med exempel från Reggio Emilia, Italien och från Afrika. I det skapande arbetet stimulerar man barns intellektuella och tankemässiga utveckling. Kunskap kan inte överföras utan erövras genom egen praktik i den verklighet som omger en. Det ultimata kunnandet är att rätt hantera en helt oförutsedd situation. Mitt exempel är 11 september 2001 och min egen och president Bush reaktion. I ett sådant läge prövas verkligen omdömet, den tysta kunskapens högsta nivå. Jag avslutar uppsatsen med att diskutera kring politikens utmaningar. Jag skriver om marknadskrafternas inflytande bland annat i form av ekonomism och konsumism. Hur taylorismen har kommit tillbaka med formaliseringens idétradition. Yrkeskultur och tyst kunskap urholkas i jakten på ökad effektivitet. Ett särskilt utsatt område är vårdsektorn. Teknifieringen präglar vår tid och synen på oss. Den moderna mediatekniken riskerar att bli en skärm mot världen. Vi måste stärka det demokratiska inflytandet över utvecklingen.

No description available.