Syftet med studien är att utveckla kunskap om förskollärares upplevelser kring skogens påverkan på barns lek och sociala samspel. Studien tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sju förskollärare. Det centrala resultatet visar att förskollärarna anser att skogen har en positiv påverkan på barns lek och samspel. Förskollärarna menar att fantasin utvecklas och nya konstellationer bildas när barnen vistas i skogen och att barnens kommunikativa och sociala förmåga främjas när de använder naturmaterial i leken. Resultatet visar även på att skogenses som ett värdefullt frirum. Förskollärarna menar också att barns motoriska förmåga stärks.Förskollärarnas resonemang är i övergripande drag förenligt med tidigare forskning som presenteras i studien.

Examensarbetet handlar om hur förskollärare och barn använder naturen och naturmaterial i undervisningssituationer och i leken när de är utomhus, samt att barnen ska få förståelse för hur viktigt det är att ta hand om jorden vi bor på.   Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare kan främja barn att bli mer kreativa och få en förståelse för hållbarbarhetsperspektivet när det kommer till att använda sig av naturen och naturmaterialet i den planerade och fria leken utomhus. Vi har använt oss av tre frågeställningar, där den första avser vad naturen och naturmaterialet kan bidra med när det används i den planerade undervisningen och i den fria leken utomhus. Vidare ville vi undersöka vilka strategier förskollärarna använder sig av i barns lek när naturen och naturmaterialet används. Sist men inte minst ville vi undersöka hur barnens förståelse av att vara i naturen främjas ur ett socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv.  Metoden som använts är en semistrukturerad enkät som bestod av totalt 21 frågor, där 16 frågor var förkodade och 5 var öppna samt en textruta där respondenterna kunde skriva om det var något övrigt de ville tillägga. I vårt analysarbete har vi därefter analyserat alla svar och hittat olika teman som kopplades till våra tre frågeställningar som fick utgöra rubrikerna i resultatdelen.  Studiens resultat visade att förskollärarna tyckte att det var viktigt att använda sig av naturen och naturmaterial både i den planerade undervisningen och i den fria leken. Flera av förskollärarna använde sig av det här flera gånger i veckan. Förskollärarna belyste även hur de kunde se att naturen och naturmaterialet bidrog till att barnen blev kreativa, fantasifulla och lekte många olika lekar. Det framgick att flertalet av förskollärarna tyckte det var viktigt att man var närvarande och stöttade barnen i deras lek när det behövdes. Resultatet visade även att förskollärarna tyckte att det var viktigt att barnen fick kunskaper om hur vi kan ta hand om vår jord och hur naturen och naturmaterialet kan återbrukas ur ett hållbarhetsperspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar betydelsen av barns bildskapande (teckna, måla, lera mm.) för barns språkutveckling samt om och i så fall hur förskollärare använder sig av bildskapande som språkfrämjandeverktyg i sin undervisning. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer som analyserades genom begreppen samspel, lånad fantasi och kulturella tecken som alla hämtades ur Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visade att bild används som metod för annat lärande exempelvis för att utveckla barns språk, bild används för att bidra till barnens nyfikenhet och kreativitet samt att bild används som egen aktivitet med målet att utforska just bildskapande. Barnens intresse är utgångspunkten i aktiviteter som planeras. Det är vanligt förekommande att tecknande används i kombination med berättande. Bildskapande sker ofta tillsammans med flera barn. Det sker i olika miljöer, både inomhus och utomhus, och med mängder av olika verktyg. Variationen på verktyg och material som används bidrar till att barnen får lära sig hantera dessa, visar studien och det handlar om både analoga och digitala verktyg. Förskollärarna i studien berättar att det förekommer mycket kommunikation i samband med bildskapande. En av slutsatserna blev att bildskapande som språkfrämjandeverktyg används av förskollärare i studien genom att de medvetet använder sina egna och barngruppens språkkunskaper i samband med bildskapande. Barnen erbjuds teckna och måla när de skapar berättelser, barnen uppmuntras att skapa tillsammans och samtala med varandra i undervisningen.

<p>Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld.</p> / <p>This study is an attempt to establish a perspective on the symbolic and ontological features of advertising pictures. The study is based on three informants's own observations of the inner perceptions and emotional states which were experienced while contemplating advertising pictures. The essay contains a presentation of some of the most interesting aspects of the observations made by the informants, and illuminates the similarities between those observations. Further, the observations are put into perspective by applying an ontological approach, which reveals the functioning of advertising pictures as objects for reflection, and as means to maintain a cultural imaginary world.</p>

<p>The objective of this study is to investigate a new pedagogical material called 4DFrame, how it is experienced by informants and how suitable it is in education - in particular mathematics. Socioculturalperspective has a central role in this study when students are given opportunities for linguistic and social interaction during the experiment with the new pedagogical material. The methodology for this study has been visits, interviews, and observations. The study reveals that there are different views on the didactic potential for mathematics of the new teaching material, though no conclusions can be drawn regarding whether this material is more or less suitable in teaching since no research have been found that compares this with other pedagogical materials. Both national and international studies show the need to find alternative and better ways to make mathematic education meaningful. One way to change and improve mathematics teaching may be to demonstrate the possibilities of working with new educational materials.The study highlights potential usages informants disclosed to me. When asked to compare with other educational materials the informants listed in positive terms the materials creative imagination stimulating properties and durability. The informants also indicated that students' mathematical creativity was developed by the playful way of making designs based on drawings, and look for patterns in their designs and also having a playful way to calculate angles, calculate and estimate material consumption.</p><p>During class evaluation gatherings students also sent their observations and reflections to classmates which contributed to new ideas. The group work integrated various substances which helped the students and included mathematics, Swedish language, technology, visual and IT technologies in their lessons. Preschools received material with joy, curiosity, and excitement. The children began to play and role play when they were presented with the new teaching material.</p><p>The disadvantages of the informants said were that the material was expensive to buy, the boxes the material was stored in were too small and that there were no Swedish instructions. Some respondents also felt that it was difficult to keep track of all the small parts. The majority of the respondents, even those who also were critical, however, stated that the new teaching material is suitable to teach geometry.</p>

<p><p>Denna uppsats behandlar hur naturen används som ett pedagogiskt rum och barnets</p><p>bildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flätas samman i en undersökning hur</p><p>pedagoger använder barnets bildskapande i naturen. I den här uppsatsen undersöks en förskola</p><p>för att kartlägga deras vanor och visioner om bildskapande i naturen. Utifrån intervju och studie</p><p>belyser uppsatsen både pedagogernas erfarenheter och visioner såväl som barnens upplevelser.</p><p>Studieobjektet i denna undersökning är en Ur och Skur profilerad förskola.</p><p>Huvudresultatet är att miljön för barnens bildskapande påverkar och gör sitt avtryck. Får barnet</p><p>näring till sin fantasi sker en utveckling.</p></p> / <p><p>This essay examines from different perspectives how the nature is used as an educational</p><p>environment for childrens creation of visual arts. Childrens creations of visual arts in the nature</p><p>are brought together with educationists practice. More closely, one preschool class and their</p><p>educationists have been examined and interviewed about their experiences, practices and visions</p><p>of creating art in the forest. The school in this inquiry has focus of outdoor education (sv. ”Ur</p><p>och Skur”).</p><p>The main result is that the environment for childrens creation of visual art make sense and takes</p><p>an impression of. May children get livelihood/stimulation for their imagination it will be a</p><p>progress</p></p>

Denna uppsats behandlar hur naturen används som ett pedagogiskt rum och barnets bildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flätas samman i en undersökning hur pedagoger använder barnets bildskapande i naturen. I den här uppsatsen undersöks en förskola för att kartlägga deras vanor och visioner om bildskapande i naturen. Utifrån intervju och studie belyser uppsatsen både pedagogernas erfarenheter och visioner såväl som barnens upplevelser. Studieobjektet i denna undersökning är en Ur och Skur profilerad förskola. Huvudresultatet är att miljön för barnens bildskapande påverkar och gör sitt avtryck. Får barnet näring till sin fantasi sker en utveckling. / This essay examines from different perspectives how the nature is used as an educational environment for childrens creation of visual arts. Childrens creations of visual arts in the nature are brought together with educationists practice. More closely, one preschool class and their educationists have been examined and interviewed about their experiences, practices and visions of creating art in the forest. The school in this inquiry has focus of outdoor education (sv. ”Ur och Skur”). The main result is that the environment for childrens creation of visual art make sense and takes an impression of. May children get livelihood/stimulation for their imagination it will be a progress

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld. / This study is an attempt to establish a perspective on the symbolic and ontological features of advertising pictures. The study is based on three informants's own observations of the inner perceptions and emotional states which were experienced while contemplating advertising pictures. The essay contains a presentation of some of the most interesting aspects of the observations made by the informants, and illuminates the similarities between those observations. Further, the observations are put into perspective by applying an ontological approach, which reveals the functioning of advertising pictures as objects for reflection, and as means to maintain a cultural imaginary world.

The objective of this study is to investigate a new pedagogical material called 4DFrame, how it is experienced by informants and how suitable it is in education - in particular mathematics. Socioculturalperspective has a central role in this study when students are given opportunities for linguistic and social interaction during the experiment with the new pedagogical material. The methodology for this study has been visits, interviews, and observations. The study reveals that there are different views on the didactic potential for mathematics of the new teaching material, though no conclusions can be drawn regarding whether this material is more or less suitable in teaching since no research have been found that compares this with other pedagogical materials. Both national and international studies show the need to find alternative and better ways to make mathematic education meaningful. One way to change and improve mathematics teaching may be to demonstrate the possibilities of working with new educational materials.The study highlights potential usages informants disclosed to me. When asked to compare with other educational materials the informants listed in positive terms the materials creative imagination stimulating properties and durability. The informants also indicated that students' mathematical creativity was developed by the playful way of making designs based on drawings, and look for patterns in their designs and also having a playful way to calculate angles, calculate and estimate material consumption. During class evaluation gatherings students also sent their observations and reflections to classmates which contributed to new ideas. The group work integrated various substances which helped the students and included mathematics, Swedish language, technology, visual and IT technologies in their lessons. Preschools received material with joy, curiosity, and excitement. The children began to play and role play when they were presented with the new teaching material. The disadvantages of the informants said were that the material was expensive to buy, the boxes the material was stored in were too small and that there were no Swedish instructions. Some respondents also felt that it was difficult to keep track of all the small parts. The majority of the respondents, even those who also were critical, however, stated that the new teaching material is suitable to teach geometry.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur och varför drama används i språkinlärning, samt att se på ämnet som en inlärningsmetod utifrån teorier om inlärning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess användning. Därefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess användning i skolan och vid andra undervisningstillfällen. Därpå följer en presentation hur drama berikar dagens språkinlärning. Arbetet består av en litteraturdel och en undersökningsdel. I litteraturdelen introducerar jag olika inlärningsteorier framställda av Jean Piaget, Erik Homburger Erikson, Lev Vygotsky, Noam Chomsky och Matti Bergström. Mot inlärningsteorierna ställer jag dramapedagogikens företrädare som Peter Slade, Brian Way, Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Utifrån dramapedagogiken vill jag visa på att inte bara språkinlärningen gynnas genom drama, utan också vår sociala och individuella utveckling. I undersökningsdelen har jag i form av enkät tagit reda på vad språklärare anser om drama som undervisnings - och inlärningsmetod. Syftet är att få en överblick över dramats förekomst och användning i språkinlärningen i skolan. De redovisade svaren analyseras och jämförs med teorierna om inlärning och dramapedagogiken. Mitt mål är att få en inblick i hur teoriavsnittet speglas i verkligheten. Slutligen redovisar jag mina egna reflektioner och idéer, både kring teoridelen och min egen undersökning. I denna slutdiskussion ställer jag också teorierna om inlärning och dramapedagogiken mot varandra och jämför dem.