En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje. Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den. Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän. Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo. Resultatdiskussionen fokuserar på redskapens möjligheter och hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det sociala samspelet på lektionstid och i orkester samt fantasi, kreativitet och bilder framhålls som möjligheter för att internalisera musikaliska uttryck. Notläsning och musikaliska uttryck som sekundärt mål framhålls som hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det finns också varierande metoder att ta sig förbi hindren. / The purpose of the study is to gain an understanding of instrumental teachers’ view on the management of internalization of musical expressions by pupils. The theoretical starting point of the study is the sociocultural perspective, with a focus on how tools influence the internalization. The method used was semi-structured interview. Four formally educated and experienced instrumental teachers who work in music or culture schools were interviewed about which expressions they focused on in teaching, and their view on how pupils internalize musical expressions. The results indicate that there are many tools to learn musical expressions; the pupil, the music itself and the social interaction, among others. The most important expression is rhythm related to tempo. The discussion focus on the possibilities and obstacles of tools to internalize musical expressions. The social interaction during the music lesson and in the orchestra, and fantasy, creativity and images are emphasized as possibilities to internalize musical expressions. Reading music and musical expressions as a secondary goal are emphasized as obstacles which can avert internalization of musical expressions. However, there are also a variety of methods to get pupils past such obstacles.

Projektet "Att komma till ön med skatten är inget äventyr" resulterade i diktsamlingen Valen simmade förbi sagorna vi lämnade i havet. De deltagande barnen i projektet har genom estetiska uttrycksformer och textskapande skapat dikter utifrån minnen, tankar och erfarenheter av krig och flykt. Med hjälp av fantasifulla associationer och färgstarka illustrationer bjuder diktsamlingen in till känslofylld läsning för både barn och vuxna. Utifrån projektets och diktsamlingens arbete med textskapande och estetiska uttrycksformer undersöks i denna studie hur liknande arbetssätt kan vara användbara i skolans verksamhet. Studien syftar till att i diktsamlingen och projektet urskilja återspeglingar av det nutida samhället, samt undersöka på vilket sätt dessa i sin tur kan påverka rådande samhällsstrukturer. De analysmetoder som används i studien är ikonografi, hermeneutisk lyrikanalys, ikonotext, litteratursociologi och symbolikanalys, dessutom vilar studien på en teoretisk ansats, ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att analysen av diktsamlingen ger en bild av hur barnens tankar och känslor kan uttryckas i form av dikter genom estetiska uttrycksformer och textskapande. Analysen visar även att illustrationerna bidrar till läsupplevelsen och ger texterna ett tydligare djup. Resultate visar också att projektets arbetsmetoder till hög grad överensstämmer med läroplanens riktlinjer och värdegrund, samt att det samhällsperspektiv som diktsamlingen och projektet bidrar med gör att diktsamlingen kan vara användbar vid undervisning i värdegrundsarbete.

No description available.

Syftet med studien var att bidra med förståelse för hur användare av applikationen framställer sig själva, jämfört med hur de konsumerar samt bedömer andras profiler. Studien tar upp huruvida konsumtionskultur och sociala strukturer påverkar konsumenternas användning av Tinder samt hur det uttrycker sig i deras konsumtion. Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats som grundats i tre fokusgruppsdiskussioner. Fokus har där legat kring hur och varför personer använder sig av nätdejtingapplikationen Tinder. Det empiriska materialet i studien är analyserad med hjälp av teorier kring konsumtionskultur ur ett socialpsykologiskt synsätt. Frågorna har utformats genom en undersökning av konsumenters användande och beteende kopplat till applikationen vilket resulterat i följande frågeställningar, Vad önskar användaren uppfylla genom sin konsumtion av Tinder?, Hur framställer man sig själv genom sin profil på Tinder? och Hur konsumerar användaren andras profiler på applikationen? Studiens resultat visar på att unga vuxna konsumerar applikationen när de har en önskan om att fly vardagen. Konsumtionen bidrar till en uppskattning av konsumenternas egna värde och resulterar i konsumenternas självförverkligande med applikationen som redskap. Tinder ger utlopp för fantasi vilket blir värdeskapande för konsumenten när hen konstruerar sin egna profil eller när hen konsumerar andras profiler. / The purpose of this study was to contribute an understanding of how users of the application Tinder present themselves, compared to how they consume and evaluate others profiles. The study addresses whether consumption culture and social structures affect consumers' use of Tinder and how it shows through their consumption. The study has been conducted through a qualitative approach based on three focus group discussions. The main focus has been on how and why people use the online dating application Tinder. The empirical material has been analyzed by using theories of consumption culture from a social psychological perspective. The research questions aims to study the needs and purpose of consumers linked to the application, which has resulted in the following questions: What does the consumers wish to fulfill through its consumption of Tinder?, How do consumers present themselves through their profiles on Tinder? and How does the user consume others profiles on the application? The result of the study shows that young adults consume the application when they wish to escape everyday life. Consumption contributes to an estimation of the consumers own value and results in the consumers self-realization with the application as a tool. Tinder provides the outlet for imagination that creates value for the consumer when constructing his own profile or when consuming others profiles. The thesis is written in Swedish.

Betoningen i fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag ligger på det som många gånger är oförutsägbart – lek, utforskande och kreativa arbetssätt samt att främja elevers fantasi och kreativitet. Fritidshemmet är även en fysisk plats – en komplex miljö där förväntningar om informellt lärande och omsorg ska iscensättas och ta plats. Den fysiska inomhusmiljön i fritidshemmet och pedagogernas roll i att använda den som en del av det pedagogiska uppdraget finns inte i detalj specificerat i styrdokumenten och är ett område som inte tidigare prioriterats högt i akademisk forskning, men kan ses vara på tydlig uppgång. Studien, som genomförts i form av samtalspromenader tillsammans med pedagoger på fyra fritidshem i Skåne syftar till att – genom ett designteoretiskt och sociokulturellt perspektiv – belysa pedagogers intentioner och praktiker kring att främja elevers kreativitet och fantasi i och genom den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Den ställer även frågan kring vilka artefakter som används för detta syfte och på vilket sätt de presenteras för eleverna. Studiens resultat visar en samstämmig bild av både det utbud av artefakter som presenteras för elever i syfte att främja kreativitet och fantasi, och ett ospecificerat uppdrag som i högsta grad är levande för pedagogerna men många gånger är marginaliserat. / The emphasis of Swedish leisure-time teachers assignment lies in the unpredictable characteristics of play, explorative and creative ways of working and encouraging child fantasy and creativity. The leisure time centre is also a physical space where a complex mix of expectations of informal learning and care takes place.   The physical learning environment of Swedish leisure-time centres, and the teacher’s assignment concerning it, is neither in detail regulated in steering documents nor well documented in academic research but seems to be an upcoming subject of attention.   This study, which has been executed as walking interviews with teachers in four Swedish leisure-time centres, aims to – through a sociocultural and multimodal theoretical perspective – illustrate the intention and applied practices concerning the encouraging of child fantasy and creativity in and through physical learning environment. It also aims to explore the use and range of artifacts and how they are presented to children.   The results of this study present a unanimous picture of the range of artifacts used and an assignment highly vivid to the teachers but still unspecified as well as marginalized.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte varit att undersöka musisk pedagogik i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik. De pedagogiska försöken har ägt rum hos 4 olika barnkörer med åldrarna 5-8 år vid 2 tillfällen vardera, där barnen fått bekanta sig med nyskrivet material. I arbetet har teorier om musisk pedagogik legat som grund, liksom författarskap kring barnrösten, barnkörmetodik och utvecklingspsykologi. Teorier kring delaktighet har tillsammans med interaktionsanalys legat som grund för analys och resultat, där diskussionen återkopplar till de resultat och den litteratur som arbetet vilar på. Resultaten visar att lek, fantasi och rörelser påverkar barnens musicerande positivt; deras interpersonella intelligens och delaktighet stärks. Eleverna håller enklare fokus, hyser större engagemang och får en sundare röstteknik. De ges också en större möjlighet att utveckla sina intrapersonella intelligenser, där mänskliga byggstenar som empati, förståelse för andras känslor och självuppfattning utvecklas genom samtal och ökad gruppacceptans.

I denna studie undersöks hur narrativ och äventyr kan användas som en konstpedagogisk metod. Syftet med ett studien är att hitta metoder för att tillgängliggöra, engagera och skapa intresse för konstupplevelser till barnfamiljer. I barnkonventionen, som blev lag år 2020, står det att alla barn skall ha rätt till att ”till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet”. Därför är det viktigt att utveckla metoder som syftar till att nå målgruppen genom engagemang och intresse. På historiska museer används ofta äventyr och narrativ som ett pedagogiskt grepp, vilket har visat sig blivit populärt för målgruppen. Men skulle detta arbetssätt kunna användas i konstsammanhang också? Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer av konstpedagoger och museipedagoger, samt genom utvecklandet av ett konstpedagogiskt material utformat som ett narrativ. Materialet prövas tillsammans med en barnfamilj som efteråt uttryckt hur deras upplevelse varit. Resultatet visar på att narrativet kan skapa engagemang och lust för att lära samt att det kan öppna upp för barns fortsatta fantasiskapande.

Med utgångspunkt i min konstnärliga praktik behandlar jag begreppet kronotopi; tröskelfenomen, tidrum i relation till kroppar. Tiden tjocknar, laddar rummet och svarar på tidens rörelser. Texten ställer sig frågan hur skillnad kan fördela tid. Jag situerar mig i relation till Laura Marks såkallade haptiskta seende, Jennifer M. Barker om taktilitet samt Deleuze och Merleau-Pontys arbeten om varseblivning, med en förhoppning om att komma närmare en idé om samtidighetens omöjlighet. En samling frågor producerar genomgående språk och texten bär på möjligheten att låta oss befinna oss kvar i vissa tankeobjekt som framskrivs genom tidrummet. Det tankeobjekt som behandlas i texten är föremålet fönster. Fönstret som en tröskel, som en teknik, som ett tillstånd, som en tanke, som en kropp, som ett öga, som en perceptionsgräns, som ett språk, som en dikt, som en bok. Jag önskar sträcka ut våra intima utrymmen genom att försätta oss i ett precist tillstånd, i en förtjockad tid.

Syftet med följande studie är att med utgångspunkt i en maktanalys av Mohsin HamidsExit väst undersöka romanens didaktiska potential i svenskämnet och i skolans värdegrundsarbete. Studien refererar till Martha C. Nussbaums teori kring den narrativa fantasin och interkulturell pedagogik som didaktiska verktyg vid arbete med romanen.Exit väst skildrar de utmaningar och svårigheter som flyktingar och immigranter kan uppleva i västvärlden. Genom en maktanalys blir de orättvisa och negativa maktdynamiker som skildras i romanen tydliga. Studien vill visa att eleverna kan utveckla ett empatiskt och emotionellt förhållningssätt till karaktärerna och deras erfarenheter genom narrativa fantasi. Detta i sin tur kan vidga elevernas förståelse för olika människor och deras skilda livsvillkor. Exit väst öppnar även upp för interkulturell undervisning i svenskämnet och i värdegrundsarbetet. Studien visar att det finns didaktisk potential i användningen av romanen i litteraturundervisning för att uppfylla kursmål och värdegrundsarbete.