Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo. Resultatdiskussionen fokuserar på redskapens möjligheter och hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det sociala samspelet på lektionstid och i orkester samt fantasi, kreativitet och bilder framhålls som möjligheter för att internalisera musikaliska uttryck. Notläsning och musikaliska uttryck som sekundärt mål framhålls som hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det finns också varierande metoder att ta sig förbi hindren. / The purpose of the study is to gain an understanding of instrumental teachers’ view on the management of internalization of musical expressions by pupils. The theoretical starting point of the study is the sociocultural perspective, with a focus on how tools influence the internalization. The method used was semi-structured interview. Four formally educated and experienced instrumental teachers who work in music or culture schools were interviewed about which expressions they focused on in teaching, and their view on how pupils internalize musical expressions. The results indicate that there are many tools to learn musical expressions; the pupil, the music itself and the social interaction, among others. The most important expression is rhythm related to tempo. The discussion focus on the possibilities and obstacles of tools to internalize musical expressions. The social interaction during the music lesson and in the orchestra, and fantasy, creativity and images are emphasized as possibilities to internalize musical expressions. Reading music and musical expressions as a secondary goal are emphasized as obstacles which can avert internalization of musical expressions. However, there are also a variety of methods to get pupils past such obstacles.

Syftet med föreliggande kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka förutsättningar som finns för att lära sig folklig sång i sångundervisning Detta gjordes genom att undersöka sångpedagogers förtrogenhet i att undervisa i svensk folkmusik, hur vanligt förekommande folklig sång är i undervisningen och genom att kartlägga repertoarområden i sångundervisningen. Tidigare forskning visar att rock och pop dominerar musikundervisningen i grundskolan. Resultatet visar att folklig sång sällan förekommer och att äldre traditionella visor och ballader är det vanligaste repertoarområdet. Nära 80% av sångpedagogerna uttrycker att de saknar eller att de delvis har förtrogenhet för folklig sång. Resterande, strax över 20%, uttrycker att de till stor del eller helt har förtrogenhet för folklig sång. I diskussionen lyfts de stilistiska dragen fram i förhållanden till repertoarområden vilket mynnar ut i att förutsättningen att möta vissa av folkmusikens stilistiska drag är betydligt lägre än andra. Där diskuteras också resultatet i förhållande till skolans styrdokument och tidigare forskning. / The purpose of the present quantitative survey study is to investigate the prerequisites for learning folk songs in singing education today. This was done by examining singing educators' familiarity with teaching Swedish folk music, how common folk songs are, and a mapping of traditional folk music repertoire areas in singing education. Previous research shows that rock and pop dominate music education in elementary school. The result showed that folk songs rarely occur and that older traditional songs and ballads are the most common repertoire area. Nearly 80% of singing teachers say they lack, or have some familiarity with traditional singing. The remaining 20% of report that they largely or completely familiarize themselves with traditional singing. In the discussion, stylistic elements are discussed in relation to various areas of repertoire. Furthermore, the lack of prerequisites for meeting the traditional features in folk music is discussed in relation to the tendency of overemphasizing some repertoire areas. Finally, the result is discussed in relation to governing documents and previous research.