Jag undersöker min värld genom de bilder jag skapar. Jag gestaltar den värld jag ser, för att dela den med betraktaren genom fotografi, video, text och ljud.

Uppsatsen blev färdigexaminerad 2009-03-26 / Konstnärlig praktik och teoretisk uppsats

Uppsatsen blev färdigexaminerad 2009-03-26 / Konstnärlig praktik och teoretisk uppsats

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är. Resultatet visar att lärarnas personliga smak och personliga pedagogiska ställningstaganden är viktiga faktorer i deras val av att använda eller inte använda lyrik, och att de inte kände sig tvungna att använda annat än mycket lite lyrik i sin undervisning sett till styrdokumenten. Resultatet visar vidare att flera av de intervjuade lärarna ser stora pedagogiska fördelar med lyrik i svenskundervisningen. Bland annat diskuteras lyrik som medel för att kunna uttrycka och diskutera känslor, man ser också möjligheter att arbeta språkutvecklande genom lyrik, särskilt för elever som har svårt för olika sorters prosatexter.

The objective of this entire essay, founded on nineteen interviews of poetry readers at thepublic library in Borås, is to ascertain why people do read poetry. But in addition to examinewhat sort of people who enjoy poetry, as well as what they appear to get out of their exercise.I have also put together the position of the poetry reader as a customer of the library.The summary of contents is primarily based on direct quotations of the interviews, and doesnot reflect any generally applicable facts about poetry readers. I am only trying to focus on thethoughts and sentiments on poetry experienced by a few randomly selected individuals. DanAndersson, Karin Boye, Nils Ferlin and Gustaf Fröding were stated as favourites by many.The only thing in common subsequently found by those interviewed was a great affection forliterature and a diligent usage of the library.

I detta arbete har jag undersökt det förhållande jag upplever mellan en text och det musikaliska resultat som kommer av att bearbeta denna text. Detta kom sig av ett livslångt intresse för både text och musik, och en önskan att fördjupa mitt kunnande i ämnet. Arbetet gick till så att jag valde en text – ”The Waste Land” av T.S. Eliot – och skrev ett tjugo minuter långt, instrumentalt musikverk med texten som förlaga. Jag bearbetade texten från olika vinklar och med varierande grad av trogenhet, från att följa språkrytmen stavelse för stavelse till att försöka återge den övergripande känslan av ett parti text i min musik. På så sättfick jag ett flertal perspektiv på min kreativa process, vilket kom att vara mycket hjälpsamt i analysfasen. När jag var klar analyserade jag de fem olika kompositionsprinciper jag använt och försökte identifiera för- och nackdelar med dem. I diskussionsdelen drar jag slutsatser om min kreativa process, och den kreativa processen i stort. Jag talar mycket om begränsningar, och hur det kommer sig att begränsningar kan vara så inspirerande trots sina negativa associationer.

<p>Vårt mål med detta arbete har varit att få reda på hur vi kan inspirera elever till att arbeta med poesi. För att komma fram till ett resultat i denna fråga har vi läst litteratur, analyserat läromedel samt samtalat med svensklärare som arbetar med poesi i år 7. </p><p>Vi har genom vårt arbete kommit fram till att läraren är den största och viktigaste inspirationskällan för eleverna. Utan en engagerad lärare infinner sig inte den rätta poetiska stämningen. Läromedel kan också vara till viss hjälp som inspiration, men då gärna i form av en nypresentation av läraren. Via vår läromedelsanalys har vi nämligen sett att många läromedel, p.g.a. sin inaktuella layout, snarare kan släcka elevers lust än väcka den. Vi har också kunnat utläsa att skolornas kurplaner inte ligger till grund för poesimomentets uppläggning. </p><p>Poesin måste beröra eleverna för att den ska kunna fånga deras intresse. Genom att angripa poesin på ett annorlunda och innovativt sätt tänds ofta elevers diktlust. Man kan t.ex. utnyttja musikvärlden genom att analysera dess texter. </p><p>Vi har med detta arbete fördjupat våra kunskaper om hur vi i vårt kommande yrke kan arbeta med poesi i grundskolan.</p>

The purpose of this study is to show what melancholy and irony in my poems express and what techniques that are used to accomplish these effects. Many theorists, among them Sigmund Freud and Julia Kristeva, characterize melancholy as an experience of loss, and therefore one of my questions is what kind of losses appear in my poetry. In search for an answer I analyze the texts from both a psychoanalytic and a sociological point of view. In the latter perspective I discuss the postmodern society using concepts from contemporary thinkers like Zygmunt Bauman, Fredric Jameson and Jean Baudrillard. Finally, I also examine if melancholy has an influence on the form of the poems. The result of my investigation shows that the psychoanalytic perspecitve of Kristeva with great accuracy can predict the elements in melancholy poems but not provide interesting information about the cultural content in them. On the contrary, the sociological perspective shows a multitude of interesting connections between the feeling of loss in the poems and a dysfunctional society. My analysis also shows that both the melancholy and the irony in the poems are expressions of an alienation in a society that is characterized by an abundance of invading images, a rigid system of self control in an ”open society” and the extreme difficulty to plan for the future as a consequence of the ”unleashed market”. Furthermore, several poems have an abrupt irony in the ending and I establish that this technique has several functions in common with the parabasis in the comedy of the Greek Attic theatre. / Morgan Svensson

Vårt mål med detta arbete har varit att få reda på hur vi kan inspirera elever till att arbeta med poesi. För att komma fram till ett resultat i denna fråga har vi läst litteratur, analyserat läromedel samt samtalat med svensklärare som arbetar med poesi i år 7. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att läraren är den största och viktigaste inspirationskällan för eleverna. Utan en engagerad lärare infinner sig inte den rätta poetiska stämningen. Läromedel kan också vara till viss hjälp som inspiration, men då gärna i form av en nypresentation av läraren. Via vår läromedelsanalys har vi nämligen sett att många läromedel, p.g.a. sin inaktuella layout, snarare kan släcka elevers lust än väcka den. Vi har också kunnat utläsa att skolornas kurplaner inte ligger till grund för poesimomentets uppläggning. Poesin måste beröra eleverna för att den ska kunna fånga deras intresse. Genom att angripa poesin på ett annorlunda och innovativt sätt tänds ofta elevers diktlust. Man kan t.ex. utnyttja musikvärlden genom att analysera dess texter. Vi har med detta arbete fördjupat våra kunskaper om hur vi i vårt kommande yrke kan arbeta med poesi i grundskolan.

No description available.