Lgr22 ligger till grund för denna textanalytiska studie. Syftet med studien är att utveckla förståelse för den nya kursplanen. För att kunna analysera materialet har de teoretiska begreppen läroplansteori och Svedners ämnesargument använts. Genom en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska för högstadiet har olika ämnesargument och mönster vuxit fram. Materialet som har analyserats är svenskämnets kursplan i Lgr22. Skolverkets kommentarmaterial har använts för att ge en fördjupad förståelse för innehållet i Lgr22. Analysen synliggör vilket ämnesargument som förekommer och vilka mönster som går att tolka i Lgr22. Dessa mönster är språknormering, mätbar litteraturläsning, demokrati, arbete med genrer, digitalisering och kritiskt förhållningssätt.

Uppsatsen undersöker innehållet i svenskämnet i den nuvarande ämnesplanen Gy11 och i den kommande Gy25, dessutom jämförs dessa med varandra. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Svedners ämnesargument utveckla förståelse för vilket innehåll som framträder i den kommande ämnesplanen i svenska i Gy25, jämfört med den gällande motsvarigheten i Gy11. För att uppfylla syftet användes två forskningsfrågor, en om likheter och skillnader i innehållet och en om fördelningen av ämnesargument i ämnesplanerna. Metoden som användes är kvalitativ textanalys och teorin består av dels läroplansteori, dels Svedners ämnesargument. Ämnesargumenten beskriver vad svenskämnet förväntas innehålla och är sex till antalet. De består av färdighet, kreativitet, kunskap, livskunskap, bildning och demokrati. Resultatet visar att skillnaderna mellan ämnesplanerna inte är särskilt stora, men vissa finns det ändå. En del skillnader finns exempelvis i själva stoffet där en del har lagts till och annat har tagits bort. Exempelvis är digitaliseringens påverkan på språk framskrivet i både syfte och centralt innehåll i Gy11, medan det inte finns med alls i Gy25. I Gy11 är digitala verktyg dessutom ett krav vid muntliga framställningar, sådant är inte fallet i Gy25. I ämnesargumenten framgår inte lika stora skillnader, storleksordningen är nämligen den samma för båda ämnesplanerna. Det vill säga att det ämnesargument som är vanligast förekommande i exempelvis det centrala innehållet är samma både för Gy11 och Gy25, nämligen kunskap. I ordning efter följer färdighet, demokrati, bildning, livskunskap och sist kreativitet. Skillnaderna som rör ämnesargumenten är alltså små, men finns främst att hitta i fördelningen i procent. Det vill säga att det som kan skilja sig åt är hur stort utrymme respektive ämnesargument får i ämnesplanerna. Exempelvis är färdighet 23 procent av Gy25:s syfte, medan det är 19 procent av Gy11:s syfte, alltså är färdighet något mer vanligt förekommande i syftesformuleringen i Gy25 än i Gy11.

No description available.