No description available.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.</p><p>Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom. Den ena där socialbidrag inte ansågs som märkvärdigt eller skamligt. Dessa respondenter hade specifika krav på deras kommande arbetsuppgifter och var i liten mån beredda att studera eller praktisera.</p><p>Den andra inställningen var att det är viktigt att arbeta för sin försörjning och en öppenhet för diverse arbeten. Detta kombinerades med en positivare inställning till praktik och studier. Resultatet visade även att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av aktiveringsprogrammet. De ansåg inte att insatsen höjt deras kompetens eller chanser till arbete. De var trots detta i stort nöjda med sin medverkan och ansåg att de förvärvat viss kunskap.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig. Således får konsumtionskulturforskningen inte genomslag i de undersökta läroböckerna. Resultaten visar även att läroböckernas idealkonsument fram till mitten av 1980-talet präglats av sparsamhet med egna resurser, medan det därefter varit hushållning med jordens begränsade resurser som motiverat en återhållsam konsumtion.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur. Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom. Den ena där socialbidrag inte ansågs som märkvärdigt eller skamligt. Dessa respondenter hade specifika krav på deras kommande arbetsuppgifter och var i liten mån beredda att studera eller praktisera. Den andra inställningen var att det är viktigt att arbeta för sin försörjning och en öppenhet för diverse arbeten. Detta kombinerades med en positivare inställning till praktik och studier. Resultatet visade även att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av aktiveringsprogrammet. De ansåg inte att insatsen höjt deras kompetens eller chanser till arbete. De var trots detta i stort nöjda med sin medverkan och ansåg att de förvärvat viss kunskap.

Physical exercise is a trend that continues to grow, especially at the gym, but there are still members that do not use their training card in full. The overall aim of this study was therefore to investigate infrequent member’s experience of their training card. To answer this, focus was on motives to card purchase and perceived opportunities and difficulties of using the training card. The data was collected at IKSU trough a group interview with four managers within the organization, a questionnaire replied by 39 infrequent members and of those 11 individual interviews. The results showed that the motives differed between the informants but the main was the physical health. The three factors that were identified as affecting were frame-, facility- and personal factors. The conclusions drawn was that training facilities can develop procedures to capture their infrequent members in three areas; the occasion for the card purchase, customized training card and follow-up.

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster – i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum. Redan under ungdomsåren kommer innerstaden att representera något sublimt i en stadsmiljö diametralt annorlunda Järva, och genom betingelserna av den blå tunnelbanelinjen beskriver flera informanter hur ett utforskande tog vid av den nyupptäckta platsen. I vuxen ålder tonar innerstaden till stora delar upp som tydligt kopplat till selektiva nyttjanden i form av konsumtionen av varor och nöjen – där i synnerhet krog- och klubbscenen visar sig vara föremål för besök - men inbjuder för merparten av informanterna sällan till ett mer villkorslöst, icke-konsumerande fördröjande i de offentliga rummens gator, torg och parker. I själva erfarenheten av Stockholm är dikotomin förort - innerstad tydlig och genererar en diskursiv schematik mina informanter på olika sätt förhåller sig till.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Skolverket konstruerar bilden av läraryrket i kampanjen För det vidare. Uppsatsen har en språkvetenskaplig grund. Analysverktyg och val av metod bygger på en kombination av den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) och Faircloughs kritiska diskursanalys. Materialet består av textinformationen under tre flikar på hemsidan fördetvidare.se. Regeringen gav Skolverket i uppdrag att genomföra en informationskampanj om lärar- och förskolläraryrkena och mitt material är delar av resultatet. Dom tre flikarnas övergripande rubriker är Varför lärare?, Utbildningen och Karriären. Resultatet visar att alla tre texter genomsyras av marknadsföringsdiskursen. Bilden av läraryrket konstrueras utifrån den potentiella lärarstudentens möjligheter till att göra karriär. Marknadsföringsdiskursen och karriärdiskursen samspelar med myndighetsdiskursen och idealtypsdiskursen i den övergripande diskursordningen konsumtionskulturen. Interdiskursiviteten bidrar till att konsumtionskulturens hegemoniska position upprätthålls. Analysen visar även att Skolverket positionerar sig mot en motdiskurs där medias bild av läraryrket beskrivs med negativa konnotationer. I texterna ställs läraren i relation till du-deltagaren. Satsinledningar med sakomständigheter förutsätter att läsaren accepterat erbjudandet att söka till lärarutbildningen. Det som sedan erbjuds är ofta kopplat till en karriärmässig progression. Avsändaren är osynlig i texterna, vilket skulle kunna förstärka Skolverkets roll som maktfaktor. Slutligen diskuteras resultatet mot bakgrund av konsumtionskulturens diskursordning och dess utbredning i samhället. Utifrån begreppen kommersialisering och avreglering beskrivs processen där marknadsföringsdiskursen koloniserar institutionella diskurser. Skolverkets konstruktion av läraryrket reproducerar diskursordningen och bevarar status quo i den sociala praktiken.

I takt med att reklamtröttheten ökar i västvärlden växer sig marknadsföringsstrategin influencer marketing allt starkare. Influencers, vilka i grund och botten är helt vanliga människor, har en stor makt på sina sociala medier med tusentals till miljoner följare. De gör reklamsamarbeten med företag mot pengar och gratis produkter, och i gengäld hjälper de företagen nå ut till enormt stora målgrupper. Utöver betalda samarbeten lägger de ut fina bilder vilka stärker deras varumärken, vilket vanligtvis innebär att framhäva sig själva som snygga, roliga och fina personer med ett fantastiskt och åtråvärt liv. Att influencer marketing är en effektiv form av marknadsföring har nog gått få förunnat, men utöver att påverka konsumenters köpbeteende påverkas konsumenter på ett djupare plan. Givet tidigare forskning som undersöker en något äldre kvinnlig målgrupp valdes unga kvinnor i generation Z som målgrupp för studien. Målgruppen är uppvuxna med sociala medier och är därför intressanta att undersöka. Således är studiens syfte att undersöka hur unga kvinnor i generation Z påverkas av influencer marketing på Instagram. För att svara på syftet har två frågeställningar formulerats. Studien har utförts med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med en urvalsgrupp på unga kvinnor i åldrarna 15-20 år samt med hjälp av bildanalyser av en influencers Instagramflöde, för vilket influencern Bianca Ingrosso valts. Studiens resultat visade att influencers påverkar unga kvinnor i generation Z i deras identitetsskapande och konsumentbeteende, bland annat genom att måla upp påhittade problem vilka de förstärker med ouppnåeliga, perfekta idealbilder samtidigt som de skapar starka relationer till sina följare. Detta gör att målgruppen, trots att de är kritiska till influencers och medvetna om att allt inte är så perfekt som det verkar på Instagram, jämför sig själva -– framförallt sina utseenden och sina liv – och ifrågasätter sin identitet. De konsumerar i hopp om att stärka identiteten samt för att lösa de uppmålade problemen och i försök att uppnå idealbilden. Detta bidrar till stress och press, och i vissa fall psykisk ohälsa. Att tillhöra en grupp är viktigt för målgruppens identitetsskapande och de upplever att Instagram bidrar till en rädsla för utanförskap, samtidigt som dyrkande av influencers och att hålla sig uppdaterade hjälper dem känna grupptillhörighet. De är dock generellt positiva till influencers i aspekten att de bidrar till underhållning och inspiration samt tycker sig se en positiv trend bland vissa influencers att allt inte längre måste vara perfekt, vilket får dem att känna starkare förtroende för dem. / As advertising fatigue increases in the western world, influencer marketing is growing ever stronger as a marketing strategy. Influencers, who are basically ordinary people, earn great power on their social media platforms with thousands to millions of followers. They partner with companies for money and free products, and in return, they help companies by reaching huge target groups. In addition to paid partnerships, they publish beautiful images that strengthen their brand, which usually means to emphasize themselves as good looking, funny and nice people with fantastic and desirable lives. The fact that influencer marketing is an effective form of marketing has probably been gaining ground, but in addition to influencing consumers' purchasing behavior, they also have some influence on them on a deeper level. Given previous research examining a slightly older female target group young women in generation Z were selected as the target group for this study. The target group hass grown up with social media and is therefore interesting to investigate. Thus, the purpose of the study is to investigate how women in generation Z are influenced by influencer marketing on Instagram. To answer the purpose, two questions at issue were formulated, and the study was conducted using a qualitative method that consisted of interviews with a sample group of young women aged 15-20 and with the help of image analyzes of an influencer's Instagram feed. The results of the study showed that influencers affect young women in generation Z by painting up inventive problems, which they reinforce with unattainable, perfect ideal images while creating strong relationships with their followers. This means that the audience, despite being critical of influencers and aware that everything is not as perfect as it seems on Instagram, compares themselves - their looks and their lives - and thus questions their identity and consumes in hopes of strengthening it and to solve the painted problems as well as trying to achieve the ideal image. This contributes to stress and pressure, and in some cases mental illness. Belonging to a group is important for the target group when creating their identity and they feel that Instagram contributes to a fear of exclusion, while cultivating influencers and staying up to date on social media helps them feel group affiliation. However, they are generally positive to influencers in the aspect that they contribute to entertainment and inspiration. They find themselves seeing a positive trend among some influencers that everything no longer has to be perfect, which makes them feel like they are able to trust them more.

Denna uppsats undersöker människors tankar och resonemang gällande konsumtion och avfall av tekniska föremål det vill säga, mobiltelefoner, datorer och surfplattor. Studien undersöker hur urvalsgruppens upplevelser och tankar gällande tekniska föremål som brukas dagligen. Uppsatsen undersöker även processen kring hur tidigare nämnda föremål går från användbara till skräp i användarens ögon. Hirds (2016) teorier om bestämmandet av avfall och ritualiserad glömska används för att behandla detta. Teknik är något som har tagit allt mer plats i dagens samhälle och är också ett område som utvecklas i allt snabbare takt. För att förstå avfalls- och resursutmaningarna som världen står inför behöver vi förstå mänskligt beteende gällande konsumtion. Människan kasserar saker som anses ha tappat sitt värde, ibland trots att de är fullt fungerade. Uppsatsen kommer således skapa en förståelse för hur vi definierar tekniska föremål som ”värdefulla” eller skräp. Resultatet av studien visar att den konsumistiska kulturen skapar ett ständigt behov och begär hos människor att köpa nytt. Ett ytterligare resultat av studien är att intervjupersonerna besitter medvetenhet kring konsumtionssamhället konsekvenser, trots detta medger de att de fortsätter konsumera. Det finns en stark kultur kring att konsumera som införlivas i det sociala livet. Ytterligare resultat är att vår hantering och relation till skräp har en stor inverkan i våra konsumtionsmönster, människor kassera saker och göra plats för nya. Med hjälp av mina teoretiska utgångspunkter skapas en förståelse för den samtid vi lever i och människors upplevelser av utifrån kommande krav att ständigt köpa nytt för att tillgodo se behov och begär hos individen. Den tekniska utvecklingen har också en stor inverkan på att människor köper nya tekniska föremål för att byta ut de gamla. Slutsatsen av studien är att vi människor är medvetna om den konsumtion och avfallsproduktion som råder inte är hållbar men den samhälleliga, sociala och kulturella kontexten i idag gör att människor fortsätter konsumera.

Målet med studien är att undersöka hur magasinet MåBra i Sverige har skrivit om vikt och utseende i relation till hälsa under tre olika år, samt att undersöka om det skett någon förändring över tid. Syftet är att bidra med ökad kunskap kring ämnet med fokus på en svensk kontext. Forskningsfrågorna som studien utgått ifrån är: “Vad för typ av hälsobudskap skriver MåBra om på sina omslag?”, “Hur har MåBras budskap förändrats över tid?”, och “På vilket sätt framställer MåBra hälsa som ett individuellt ansvar?”. Den valda metoden för studien är kvalitativ innehållsanalys i kombination med en kritisk diskursanalys, samt en mindre omfattande bildanalys. Totalt har 15 magasinomslag analyserats i studien. Teorier som använts i studien är healthismen och konsumtionskulturen. Resultaten av studien visar att på omslag från de tidigare åren var det mest utseenderelaterade budskap medan omslag från senare år mest innefattade hälsorelaterade budskap. En slutsats är därmed att det skett en viss förändring över tid. Andra resultat från studien visar att MåBra framställer hälsa som ett individuellt ansvar genom deras språkanvändning.