Den här studiens ambition är att bredda kunskapen kring användarens motiv till att konsumera en iPhone. Särskild uppmärksamhet har riktats kring behov som motiverar till användning samt iPhones roll i användarens konstruktion av jaget och den sociala identiteten. Syftet med studien är att undersöka en grupp användares motiv till att använda en specifik typ av smartphone, en med ett starkt varumärke, för att förstå bakomliggande motiv till användningen. Smartphones, i synnerhet iPhone, har under de senaste åren blivit ett populärt kommunikationsmedel bland många. Därför är det är det av vikt att bedriva forskning kring ämnet för att skapa förståelse för varför vi använder viss teknologi och i synnerhet hur användaren uppfattar denna teknologi. Genom kvalitativ forskningsstrategi med fokusgruppsintervju som metod svarar denna studie på frågor som: vilka motiv finns det till att använda en iPhone, vilken betydelse har iPhone för människan vid konstruktionen av jaget och den sociala identiteten samt vilka behov ligger bakom användarens motiv till att använda en iPhone? De motiv som var mest framträdande i studien kan sammanfattas i följande teman: konstruktionen av jaget, tillgång till information, social interaktion, underhållningsvärdet och det så kallade iPhone-behovet. Vid konstruktionen av jaget fungerar iPhone både som en symbolisk ägodel och som ett hjälpmedel. Den fungerar som en materiell förlängning av ens jag och ens sociala identitet. En användare av iPhone kan tillhöra tre olika typer av klaner: Apple-entusiaster, mediaeliten och ekonomisk välfärd. Den lättillgängliga och snabba tillgång till information som iPhone erbjuder samt möjligheten till social interaktion är starka motiv till användning. När det gäller underhållningsvärdet i att konsumera en iPhone så framgår det i studien att människan konsumerar en iPhone för att få leka av sig och bli underhållen. Avslutningsvis framträder fenomenet iPhone-behovet i studien. Det uppfattas av användaren som ett helt nytt behov som personen ifråga upplever att de anammar i och med konsumtionen av en iPhone. Användarna upplever att iPhone skapar ett nytt behov och beroende. Dock handlar det inte om ett nytt behov, utan snarare en förstärkning eller förlängning av några mänskliga grundläggande behov. / This studies ambition is to broaden the knowledge of the users motive to consume an iPhone. Particular attention has been focused around the need to justify the use and the iPhones role in the user's construction of the self and the social identity. The purpose of this study is to investigate a group of users motives for using a specific type of smartphone, one with a strong brand, to understand the underlying reasons for the use. Smartphones, especially the iPhone, has in recent years become a very popular means of communication. Therefore, it is important to conduct research on the topic to get a deeper understanding of why we use certain technology and in particular how the user perceive this technology. Through a qualitative strategy of research with focusgroup-interview as a method, this study answers questions like: what motives are there to use an iPhone, what impact have iPhone on humans in their construction of the self and the social identity, and what needs are behind the users motive to use an iPhone? The subjects which were most prominent can be summarized in following themes: the construction of self, access to information, social interaction, entertainment value and the so-called iPhone-need. In the design of the ego, iPhone functions both as a symbolic possession and as an aid. It is a tangible extension of one's self and one's social identity. A user of the iPhone can belong to three different kinds of clans: Apple-enthusiasts, media elite and the economical prosperous. The easy and quick access to information that the iPhone offers, and the opportunities for social interaction are strong incentives to the use of the phone. When it comes to the entertainment value in the consumption of an iPhone it appears in the study that humans consume an iPhone to simple play and to be entertained. The consumer uses the iPhone to explore their playfulness. Finally, an emerging phenomenon in the study is the iPhone-need. It is perceived as an entirely new needs by the users when they consume the iPhone. Users feel that the iPhone creates a new need and dependence. However, it is not a new need, but rather a reinforcement or extension of some of the basic needs of humans.

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser.

This paper examines images used to market clothing lines by the affordability-centered Swedish food company Eldorado as well as from the luxury fashion brands Prada and Gucci. Through a qualitative socio-semiotic approach, the images are compared and analyzed in relation to the contemporary societal context of a westernized and postmodern consumer culture. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning taste and class, as well as writings on postmodernism and class in relation to counter-hegemonic consumerism. Findings suggest that the luxury fashion brands exhibit a distinction of taste tied to affluency, whereas Eldorado can be interpreted as ironizing tropes and clichés seen in such imagery. A discussion is subsequently raised, debating the paradox of inserting counter-cultural values into the marketing of commodified goods.

<p>Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett.</p>

This paper aims to examine how and to what extent, a transition of Sweden according to the principles of Omställning Sverige (Transition towns Sweden), have the potential to contribute to a society with increased happiness. The paper is based on a qualitative textual analysis of the key texts in the Swedish Transition towns movement, Omställning Sverige. In the first part of the study the most important transition principles of Omställning Sverige were identified. Four key principles emerged: An altered view of economics, a spiritual change, a stronger local community and increased awareness. These transition principles were then analyzed through the lens of the scientific fields position on happiness, followed by a summarizing conclusion. The altered view of economics which Omställning Sverige advocates, where sustainability and quality of life are priorities over economic growth, is even necessary to secure our basic physiological needs. Such an economy has also improved conditions for economic stability, high employment and higher efficiency in the sense of happiness promoted in relationship to how many natural resources are used. The form of spiritual change that is highlighted represents a shift from a materialistic consumer culture towards a greater focus on altruism, fellowship and a stronger relationship with nature. Also this principle has the potential to promote human well-being because we feel good through empathetic behavior, strong social relationships, identifying with a larger natural world and because a consumer culture contributes to severe mental and social stress in the struggle for social status. Here, however, a deficiency in the Transition towns movement's message emerges. Omställning Sverige lacks a clear commitment to equality within society, which reduces the probability for the advocated mental shift to occur. The third transition principle, a stronger local community, also has the potential to make us happier because it promotes social cohesion and provides a secure foundation in life. However, there is no clear correlation between increased awareness of societal threats and happiness. Along with the increased awareness Omställning Sverige also advocates for a positive vision of the future, active citizenship and a belief in change. Such an approach has the potential to promote our happiness slightly. A positive vision for the future is also the best approach to promote active engagement to counter societal threats. In all the four aspects from which Omställning Sverige were analyzed, the advocated change has the potential to provide a happier society than if current policies were maintained. The main conclusion is therefore that an implementation of the Swedish Transition town movement's principles to a very high extent have the potential to contribute to a happier society. A recomendation to increase the emphasis on equality within the society is at the same time sent out to the transition towns  movement.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett.

Syftet med studien var att bidra med förståelse för hur användare av applikationen framställer sig själva, jämfört med hur de konsumerar samt bedömer andras profiler. Studien tar upp huruvida konsumtionskultur och sociala strukturer påverkar konsumenternas användning av Tinder samt hur det uttrycker sig i deras konsumtion. Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats som grundats i tre fokusgruppsdiskussioner. Fokus har där legat kring hur och varför personer använder sig av nätdejtingapplikationen Tinder. Det empiriska materialet i studien är analyserad med hjälp av teorier kring konsumtionskultur ur ett socialpsykologiskt synsätt. Frågorna har utformats genom en undersökning av konsumenters användande och beteende kopplat till applikationen vilket resulterat i följande frågeställningar, Vad önskar användaren uppfylla genom sin konsumtion av Tinder?, Hur framställer man sig själv genom sin profil på Tinder? och Hur konsumerar användaren andras profiler på applikationen? Studiens resultat visar på att unga vuxna konsumerar applikationen när de har en önskan om att fly vardagen. Konsumtionen bidrar till en uppskattning av konsumenternas egna värde och resulterar i konsumenternas självförverkligande med applikationen som redskap. Tinder ger utlopp för fantasi vilket blir värdeskapande för konsumenten när hen konstruerar sin egna profil eller när hen konsumerar andras profiler. / The purpose of this study was to contribute an understanding of how users of the application Tinder present themselves, compared to how they consume and evaluate others profiles. The study addresses whether consumption culture and social structures affect consumers' use of Tinder and how it shows through their consumption. The study has been conducted through a qualitative approach based on three focus group discussions. The main focus has been on how and why people use the online dating application Tinder. The empirical material has been analyzed by using theories of consumption culture from a social psychological perspective. The research questions aims to study the needs and purpose of consumers linked to the application, which has resulted in the following questions: What does the consumers wish to fulfill through its consumption of Tinder?, How do consumers present themselves through their profiles on Tinder? and How does the user consume others profiles on the application? The result of the study shows that young adults consume the application when they wish to escape everyday life. Consumption contributes to an estimation of the consumers own value and results in the consumers self-realization with the application as a tool. Tinder provides the outlet for imagination that creates value for the consumer when constructing his own profile or when consuming others profiles. The thesis is written in Swedish.

In previous research in this field of study, the messages from the female magazines have often been aimed at bodily changes in the woman. The opinions that exist about what a woman should look like and what kind of body corrections are accepted in society is of different character. Likewise, opinions differ on the impact from the media in this context. Our survey is based on a constructivist approach where we believe that the media creates a need for the reader to want to change their looks as well as it encourages to consume.   In our survey, we used a quantitative content analysis where we analyzed 93 covers of Amelia, Tara and M-magasin – lifestyle magazines aimed at women of different ages. The theories that we decided to use are gender and female representation, consumer culture and constructivism. With the selected theories we have analyzed the result which has shown that there is a difference between how the magazines form their messages. Something that is common between the three analyzed magazines is that they use a famous model with several messages on the covers. What differs most between the different magazines is how often they send messages about body corrections to the reader. / I den tidigare forskning som vår undersökning har tagit avstamp i hur ofta kvinnomagasinens budskap syftat till kroppsliga förändringar hos kvinnan. De åsikter som finns om hur en kvinna bör se ut och vilka kroppskorrigeringar som är accepterade i samhället skiljer sig åt. Likaså skiljer sig meningarna om vilken påverkan medierna har i detta sammanhang. Vår undersökning utgår från ett konstruktivistiskt synsätt där vi menar att medierna skapar ett behov hos läsaren till att vilja förändra sitt yttre samt en uppmaning till att konsumera.   Vi har i vår undersökning använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har analyserat 93 omslag på magasinen Amelia, Tara och M-magasin – livsstilsmagasin riktade till kvinnor i olika åldrar. De teorier som vi har valt att använda oss av är genus och kvinnlig representation, konsumtionskultur samt konstruktivismen. Med de utvalda teorierna har vi analyserat resultatet som har visat att det skiljer sig åt mellan hur magasinen utformat sina budskap i textpuffarna. Något som är gemensamt mellan de tre analyserade magasinen är att de använder sig av en känd modell tillsammans med många textpuffar på omslagen. Det som skiljer sig mest åt mellan de olika magasinen är hur ofta de använder sig av textpuffar med budskap om kroppskorrigering.