Detta är en kvalitativ studie av de pedagogiska idéer som legat till grund för barnmusikverksamheten ”Farbror Fläskkorvs Musikverkstad”. Verksamheten bedrevs huvudsakligen i Stockholms innerstad mellan 1985 och 2007 och tusentals förskole- och fritidshemsbarn har kommit i kontakt med den. Studien baseras på intervjuer och en gruppdiskussion med tre av verksamhetens nyckelpersoner. De idéer som intervjupersonerna beskriver och diskuterar kan kopplas till progressiv pedagogik. Verksamheten har präglats av ett situationsbaserat och processinriktat pedagogiskt arbetssätt och stor hänsyn har tagits till barnens perspektiv. En central aspekt har varit att stärka barnens musikaliska kunskaper och färdigheter genom att skapa lustfyllda aktiviteter. Studiens resultat presenteras i relation till ett urval av pedagogisk litteratur med progressiv inriktning. Vidare görs en kritisk diskussion av progressivismens idéer jämfört med traditionell pedagogik. / This is a qualitative survey of the pedagogical ideas that have been fundamental in "Farbror Fläskkorvs Musikverkstad", a group that conducted musical activities for children. The group was active in downtown Stockholm between the years 1985 and 2007, and during this time they made contact with thousands of children. The survey is based upon interviews and a group discussion with three of the key persons in the group. The ideas that the interviewees describe and discuss can be linked to progressive pedagogy. The activities have been characterized by a situation based and process-oriented pedagogical approach, and with great respect for the child's perspective. One central aspect has been to strengthen the childrens' musical knowledge and abilities by creating joyfulness. The results of this survey is presented in relation to chosen pedagogic litterature with progressive focus. Furthermore, a critical discussion is made, where progressive ideas are compared to those of traditional pedagogy.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingspedagogikens användbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielärare. Den behandlade litteraturen var inriktad på fördelar och nackdelar med förmedlingspedagogik samt vilka krav som ställdes på lärare i dagens och framtidens samhälle. Intervjutemana utgick från att presentera lärarna, avgöra vilken lärarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssätt, vad som avgjorde vilken lärarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lärarroll och ifall någon av lärarrollerna kunde sägas vara mer lämplig för att fostra elever till det nya samhälle som växer fram. Resultaten visade att samtliga lärare hade som huvudmål att aktivera sina elever att arbeta själva, med utgångspunkt från varje elevs skilda förutsättningar för att behålla deras engagemang. Fastän ingen av lärarna ansåg att förmedlingspedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen såg samtliga likväl en nytta av att använda sig av en sådan i åtminstone någon mån. Fördelarna stod att finna i att ge eleverna lämpliga introduktioner till ämnen, förklara svåra frågor som de flesta elever kunde tänkas ha problem med och för att avhandla vissa moment snabbare.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingspedagogikens användbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielärare. Den behandlade litteraturen var inriktad på fördelar och nackdelar med förmedlingspedagogik samt vilka krav som ställdes på lärare i dagens och framtidens samhälle. Intervjutemana utgick från att presentera lärarna, avgöra vilken lärarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssätt, vad som avgjorde vilken lärarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lärarroll och ifall någon av lärarrollerna kunde sägas vara mer lämplig för att fostra elever till det nya samhälle som växer fram. Resultaten visade att samtliga lärare hade som huvudmål att aktivera sina elever att arbeta själva, med utgångspunkt från varje elevs skilda förutsättningar för att behålla deras engagemang. Fastän ingen av lärarna ansåg att förmedlingspedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen såg samtliga likväl en nytta av att använda sig av en sådan i åtminstone någon mån. Fördelarna stod att finna i att ge eleverna lämpliga introduktioner till ämnen, förklara svåra frågor som de flesta elever kunde tänkas ha problem med och för att avhandla vissa moment snabbare.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte varit att undersöka musisk pedagogik i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik. De pedagogiska försöken har ägt rum hos 4 olika barnkörer med åldrarna 5-8 år vid 2 tillfällen vardera, där barnen fått bekanta sig med nyskrivet material. I arbetet har teorier om musisk pedagogik legat som grund, liksom författarskap kring barnrösten, barnkörmetodik och utvecklingspsykologi. Teorier kring delaktighet har tillsammans med interaktionsanalys legat som grund för analys och resultat, där diskussionen återkopplar till de resultat och den litteratur som arbetet vilar på. Resultaten visar att lek, fantasi och rörelser påverkar barnens musicerande positivt; deras interpersonella intelligens och delaktighet stärks. Eleverna håller enklare fokus, hyser större engagemang och får en sundare röstteknik. De ges också en större möjlighet att utveckla sina intrapersonella intelligenser, där mänskliga byggstenar som empati, förståelse för andras känslor och självuppfattning utvecklas genom samtal och ökad gruppacceptans.