<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingspedagogikens användbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielärare. Den behandlade litteraturen var inriktad på fördelar och nackdelar med förmedlingspedagogik samt vilka krav som ställdes på lärare i dagens och framtidens samhälle. Intervjutemana utgick från att presentera lärarna, avgöra vilken lärarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssätt, vad som avgjorde vilken lärarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lärarroll och ifall någon av lärarrollerna kunde sägas vara mer lämplig för att fostra elever till det nya samhälle som växer fram. Resultaten visade att samtliga lärare hade som huvudmål att aktivera sina elever att arbeta själva, med utgångspunkt från varje elevs skilda förutsättningar för att behålla deras engagemang. Fastän ingen av lärarna ansåg att förmedlingspedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen såg samtliga likväl en nytta av att använda sig av en sådan i åtminstone någon mån. Fördelarna stod att finna i att ge eleverna lämpliga introduktioner till ämnen, förklara svåra frågor som de flesta elever kunde tänkas ha problem med och för att avhandla vissa moment snabbare.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingspedagogikens användbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielärare. Den behandlade litteraturen var inriktad på fördelar och nackdelar med förmedlingspedagogik samt vilka krav som ställdes på lärare i dagens och framtidens samhälle. Intervjutemana utgick från att presentera lärarna, avgöra vilken lärarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssätt, vad som avgjorde vilken lärarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lärarroll och ifall någon av lärarrollerna kunde sägas vara mer lämplig för att fostra elever till det nya samhälle som växer fram. Resultaten visade att samtliga lärare hade som huvudmål att aktivera sina elever att arbeta själva, med utgångspunkt från varje elevs skilda förutsättningar för att behålla deras engagemang. Fastän ingen av lärarna ansåg att förmedlingspedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen såg samtliga likväl en nytta av att använda sig av en sådan i åtminstone någon mån. Fördelarna stod att finna i att ge eleverna lämpliga introduktioner till ämnen, förklara svåra frågor som de flesta elever kunde tänkas ha problem med och för att avhandla vissa moment snabbare.