Studien syftar till att undersöka vad verksamma svensklärare i årskurserna 4– 6 har för uppfattningar om hur värdegrunden kan integreras i arbetet med skönlitteratur och vilken betydelse det kan ha för elever. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer som har analyserats för att få en djupgående inblick i hur lärarna ser på integrationen av undervisningsuppdragen. De teoretiska utgångspunkterna studien har utgått ifrån framhäver båda skönlitteraturens unika möjligheter. Judith Langer betonar i sin teori de föreställningsvärldar en läsare bygger upp för sitt inre vid läsning av skönlitteratur medan Martha Nussbaum belyser den narrativa fantasins möjligheter att föreställa sig hur andra människor känner och uppfattar sin värld. Resultaten i vår studie visar att lärarna är överens om att skönlitteratur och värdegrundsarbete med fördel bör integreras och där främst möjligheterna blir framträdande. Resultaten visar även att lärarna är överens om att läsning av skönlitteratur kan ha effekt på elevers utvecklande av ett empatiskt och medmänskligt förhållningssätt. Vi kan med vår studie därmed dra slutsatsen att skönlitteratur och värdegrundsarbete kan bidra till att elever utvecklar betydelsefulla förmågor och att de båda uppdragen med fördel bör integreras.

Den surrealistiska thrillern I´m thinking of ending things av Charlie Kaufman hade premiär på Netflix hösten 2020. Långfilmens narrativ är en utspelad fantasi och innehåller flera inslag som framställs och kan betraktas som verklighetsfrånvända. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur overkligheten framställs genom filmklippning och hur kamerapositionering används för att skapa ett fantasi-perspektiv. Klipp-metoder diskuterade av bland annat Bordwell och Thompson, Karen Pearlman och Walter Murch ligger till grund för en audiovisuell analys. Resultatet visar att några av valda sekvenser bryter mot konventionella klippmetoder för att generera konflikt i betraktarens förväntningar. Temporala förvrängningar används för att skapa illusion och fungerar även väl för att skildra fantasi/dröm. / I´m thinking of ending things by Charlie Kaufman premiered on Netflix in the fall of 2020. The featurefilm is a surrealistic thriller who´s narrative is played out like a fantasy containing several elements deviating from reality. The purpose of the essay was to investigate how unreality is portrayled trough the film editing and how camera work is used to create a fantasy perspective. Editing methods discussed by Bordwell and Thompson, Karen Pearlman and Walter Murch, among others, form the basis for an audiovisual analysis. The result shows that several of the selected sequences violate conventional editing to generate conflict of expectations. The use of temporal distortions works as a tool for illusion and to portray dream/fantasy.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen för årskurs 7-9 ser att skönlitteraturen kan ha för att närma sig lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet samt undersöka hur ett arbete med skönlitteraturen som grund kan ta sig uttryck inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen på lärarutbildningen. Två frågeställningar har legat som grund för uppsatsen: Vilka möjligheter och utmaningar kan skönlitteraturen erbjuda när lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen ska arbeta med lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet? Hur kan undervisningen kring jämställdhet och jämlikhet i ämnet hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen ta sig uttryck när den skönlitterära texten blir utgångspunkt? Intervjuer och gruppsamtal har använts för att samla in empiri och materialet har sedan diskuterats utifrån följande teoretiska begrepp – didaktisk potential, narrativ fantasi, kreativ läsning och didaktisk läsart. Studien visar att lärarutbildarna ser många möjligheter med att använda skönlitteratur i sin undervisning. Skönlitteraturen har med andra ord en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Vidare visar studien att textsamtal är något som lärarutbildarna förespråkar när den skönlitterära texten ska bli en del av undervisningen. / <p>Kompletterande masteruppsats.</p>

The purpose of our study is to investigate how children interact in play with prepared and non-prepared material respectively to contribute with the knowledge of childrens opportunities for different ways of interaction. The study was performed with a qualitative consisting of observation including video observation and field notes. Two different departments from a preschool in south of Sweden participated in the observations. The theoretical base of the study is a social cultural perspective which in this study means focus on interaction with the material and other children. In the the result it is stated that children use their imagination to give non-prepared material new not foreseen purposes. The symbolic weight of prepared material is the base of how children use it. When children interact with different materials the conditions for different types of interactions and feelings are created. In our study we could see that children themselves prefer play with prepared material however children tend to interact more between the when playing with non-prepared material. / Syftet med vår studie är att undersöka hur barn samspelar i leken medfärdigt respektive ofärdigt material för att bidra med kunskaper om barnsmöjligheter till olika samspel. Undersökningen genomfördes med enkvalitativ metod bestående av observation vilket inkluderadevideoobservation och fältanteckningar. Två olika avdelningar från enförskola i södra Sverige deltog i observationerna. Studiens teoretiskautgångspunkt är sociokulturellt perspektiv vilket i denna studie innebärfokus på samspel med material och med andra barn. I resultatet framgår detatt barn använder sin fantasi för att ge ofärdigt material nya ändamål ochsyften som inte är förutbestämda. Den symboliska vikten i färdigt materialär utgångspunkten till vad barnen gör med materialet. När barnen samspelarmed olika material skapas förutsättningar till olika typer av samspel ochkänslor. I vår studie framkom det att barn själva föredrar lek med färdigtmaterial. Däremot tenderar barnen att samspela mer med varandra när deleker med ofärdigt material.

Given the global climate crisis and the ubiquitous use of literature in Swedish upper secondary schools to raise various values-based issues, this essay examines the didactic potential of Jefferson and how to utilize the novel's aforementioned potential in relation to value-based work in a classroom context. Special emphasis has been invested on the environmental aspect of the value-based work, more precisely: how the relationship between humans and animals affects the environment and how this relationship can be problematized by using Jefferson in the Swedish subject classroom. Malin Alkestrand’s concept of didactic potential has been used in combination with a critical anthropocentric perspective to investigate the didactic potential of Jefferson in relation to the value-based work, and how this potential can be converted into didactic gains for students. Moreover, in addition to the concept of didactic potential, Alkestrand’s theory of alienation and Martha Nussbaum’s theory of narrative imagination have been applied to sections, themes, and literary devices in the book; furthermore, the results of the analysis indicate how Jefferson possesses the didactic potential to address numerous aspects included in the value-based work. The results also show that Jefferson, because of its content and literary devices, provides an especially favorable springboard to address the relationship between humans and animals from an environmental perspective.

When having travelled one returns to, or revisits, a place. Unaware of the personal transformation that has occurred, one realizes the change when confronted with familiar things. In a desire to understand what objects and places mean to people, the project An actual house looks at three objects from a childhood home: a staircase, a window and a curtain and their relation to memory and autonomic consciousness. It reflects upon the importance of memory and imagination in art, architecture, and design - memory as well as imagination as a tool to create a different future. This art-practice-based work uses a hybrid form method. Exploring phenomenology trough writing, creating objects from memory and conveying the work to a perceptible form in a curated exhibition. It wants to contribute to a discussion on the relation between humans, objects and places in time.

<p>This thesis examines the social theory of Lacanian philosopher Slavoj Žižek. It focuses on Žižek’s work between 1989 and 2006, and offers an interpretation based on a reading of three central concepts: the Other, fantasy, and the act. All these concepts occupy the intersection between Lacan’s three orders (Imaginary, Real, Symbolic), which in Žižek’s theory means that they express a tension shared by all social order. The first chapter approaches Žižek’s conception of “the social” through an introduction of the Lacanian concept of "the Other." Attention is paid to how (a) the Other is constitutively split between its role as a Symbolic network of signifiers, and its enigmatic (Real and Imaginary) capacity to support this Symbolic network; (b) a similar split marks several of Žižek’s Lacanian and Hegelian concepts. Moreover, the chapter contrasts Žižekian sociality with those of Giddens, Luhmann and Althusser. The second chapter gives an account of the topological place of fantasy in Žižek’s theory. Relating Žižek’s theory to Critical Theory, deconstruction and Deleuzian philosophy, fantasy is presented as a concept countering new forms of “bad infinity” (Hegel) in modern social theory. The third chapter links Žižek’s theory of the act to the theories of Judith Butler, Ernesto Laclau, and Alain Badiou. Commenting on Rex Butler’s brilliant reading of Žižek, the thesis argues that Butler’s definition of the act is too negative. Instead, the thesis proposes a definition which emphasises the act's productive dimension, insisting on how the act ultimately involves the transformation from masculine to feminine enjoyment. The last chapter critically observes the different treatments Lacan and Derrida receive in Žižek’s text. The argument concludes that the Žižekian text relapses into a "masculine logic of exception", insofar as it leaves Derrida’s phallus untouched, while treating Lacan as the only one lacking phallus.</p>

Syftet med det självständiga arbetet var att undersöka hur äventyrspedagogik tillämpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jämföra dessa pedagogiker kan man få syn på likheter och skillnader som motiverar tillämpningens betydelse för barns lärandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö på en av förskolorna, där två förskollärare hade teoretiska kunskaper inom äventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förälder deltog som observatörer i äventyret. Utöver dessa deltog två studenter från förskollärarutbildningen, Stockholms universitet som också är författarna till denna undersökning. Deras observationer och intervjusvar från de två förskollärarna ingår i undersökningen. I äventyret deltog femtiofem sexåringar från fem förskolor inom enheten. Utformningen av äventyret bestod av sju stationer med diverse samarbetsövningar där utmaningarna i övningarna hade olika svårighetsgrader. Barnen skulle utmanas i och få utforska sina frågor i en spännande miljö med hela kroppen. Det framkom att resurser i form av tid för planering, föräldrar och pedagoger ute i äventyret både som observatörer och som säkerhet och trygghet krävdes. Resultatet av vår undersökning visar att tillämpningen av äventyrspedagogik med sin syn på sinnliga samspelsövningar med motoriska inslag och med naturen som stöd, berikar och kompletterar förskolors arbete med barns lärandeprocesser samt Reggio Emilias syn på barns möjligheter till utveckling och lärande. / The purpose of the independent work was to investigate the adventure pedagogy applied in a Reggio Emilia-inspired preschool. By comparing these pedagogies can catch sight of the similarities and differences that justify the application's impact on children's learning processes. The survey received a practical point in a woodland setting on one of the pre-schools, where two preschool teachers had theoretical knowledge in adventure education and Reggio Emilia. Ten teachers and a parent participated as observers in the adventure. In addition to these two students attended from preschool teacher, Stockholm University, who is also the authors of this study. Their observations and interview responses from the two preschool teachers surveyed. The adventure took fifty-six year olds from five kindergartens within the unit. The design of the adventure consisted of seven stations with various team-building exercises where the challenges of the exercises had different difficulty levels. The children were challenged to explore and get their questions in an exciting environment with your whole body. It was revealed that the resources in terms of time for planning, parents, and educators around the adventures both as observers and that safety and security was required. The results of our study show that the application of adventure education with its view of sensuous interplay exercises with motor elements and with nature that support, enrich and complement förskolors work with children's learning processes and the Reggio Emilia approach to children's opportunities to learn and develop. / <p>Sebastian Palm har efter att uppsatsen skrevs bytt efternamn till Denus.</p>

This thesis examines the social theory of Lacanian philosopher Slavoj Žižek. It focuses on Žižek’s work between 1989 and 2006, and offers an interpretation based on a reading of three central concepts: the Other, fantasy, and the act. All these concepts occupy the intersection between Lacan’s three orders (Imaginary, Real, Symbolic), which in Žižek’s theory means that they express a tension shared by all social order. The first chapter approaches Žižek’s conception of “the social” through an introduction of the Lacanian concept of "the Other." Attention is paid to how (a) the Other is constitutively split between its role as a Symbolic network of signifiers, and its enigmatic (Real and Imaginary) capacity to support this Symbolic network; (b) a similar split marks several of Žižek’s Lacanian and Hegelian concepts. Moreover, the chapter contrasts Žižekian sociality with those of Giddens, Luhmann and Althusser. The second chapter gives an account of the topological place of fantasy in Žižek’s theory. Relating Žižek’s theory to Critical Theory, deconstruction and Deleuzian philosophy, fantasy is presented as a concept countering new forms of “bad infinity” (Hegel) in modern social theory. The third chapter links Žižek’s theory of the act to the theories of Judith Butler, Ernesto Laclau, and Alain Badiou. Commenting on Rex Butler’s brilliant reading of Žižek, the thesis argues that Butler’s definition of the act is too negative. Instead, the thesis proposes a definition which emphasises the act's productive dimension, insisting on how the act ultimately involves the transformation from masculine to feminine enjoyment. The last chapter critically observes the different treatments Lacan and Derrida receive in Žižek’s text. The argument concludes that the Žižekian text relapses into a "masculine logic of exception", insofar as it leaves Derrida’s phallus untouched, while treating Lacan as the only one lacking phallus.

Jag söker det vackra i det som gör så jävla ont. tvetydigt vackert Jag kallar det för en sorgens separatism. Att bli utestängd från alla andra på grund av sin sorg, för att sedan börja stänga in alla de som av sorgen inte stängts ut. Zarah var en av många som grät en tår och den föll genom staden bort till mitt öga. De som gråter över sorgen, sorgen som är. De gråter i mina ögon. Men när jag väl kommer gråtandes, kommer du då tillåta mig att gråta i ditt? Min konst kanske kan få vara mellanrummet mellan våra tårar, som de kvävda andetagen mitt där i. Det är en sorgens separatisms och jag är osäker på om varken vi sorgsna eller vi sorgliga förstår mer om vad det innebär än om hur det faktiskt känns.