Spelling suggestions: "subject:"alice i undersökandet"" "subject:"alice i västerlandet""
1 |
Det Litterära Underlandet : Reflektioner kring begreppet litterär kompetens i läsningen av Alice i UnderlandetSeberg, Peter, Bodin, Malin January 2012 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer. Det här sättet att analysera sig själv som forskningsform ger en god inblick i vad som är viktigt att beröra vid litteraturläsning i undervisningssammanhang.
|
2 |
Alice i Underlandet : - En komparativ analys av Lewis Carrolls originalversion och Susie Linns bilderbokNoord, Kristin, Nyrén, Lena January 2018 (has links)
I denna uppsats gör vi en komparativ analys av Lewis Carrolls (1865) originalversion Alice i Underlandet med en bilderboksversion av Susie Linn (2015). Syftet är att undersöka vad som skett efter att en adaption har genomförts från kapitelbok till bilderbok. Vi tittar på vilka skillnader och likheter det finns mellan böckerna, och det inkluderar även karaktärerna, vilka är Alice, den vita kaninen, kålmasken/fjärilslarven och Cheshirekatten, samt tre episoder, tebjudningen, krocketturneringen och rättegången. Analysens resultat visar att böckerna följer samma kronologi, men i bilderboken som en komprimerad version. Det finns vissa delar som är borttagna efter adaptionen till bilderboken men de mest kända episoderna är kvar. Resultatet visar även att karaktärerna har fått en mildare framtoning i bilderboken jämfört med kapitelboken. Vi kan också konstatera att litteraturen är relevant till att använda i undervisningen i förskoleklass upp till årskurs 3.
|
3 |
Underlandet : – En adaptionsstudie av Lewis Carrolls originalversion och Disneys filmversionKarlsson, Lina, Löfvendahl, Emma January 2023 (has links)
Emma Löfvendahl och Lina Karlsson (2023) Underlandet - En adaptionsstudie av Lewis Carrolls originalversion och Disneys film. Självständigt arbete, Svenska, inriktning F-3, grundnivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Syftet med denna studie är att undersöka förändringar som gjorts vid adaptionen av Lewis Carrolls verk Alice i underlandet till Disneys filmversion. Det som mer specifikt fokuseras på vid analysen är de skillnader och likheter som finns mellan verkens karaktärsgestaltning och intrigens skildring. Vidare förs även en didaktisk diskussion kring hur dessa verk kan användas i grundskolans F-3. Uppsatsen är en komparativ adaptionsstudie som jämför verken med utgångspunkt ur Maria Nikolajevas begrepp kring barnlitteratur. Analysen visar att de viktiga karaktärsdragen skildras överensstämmande i adaptionen i jämförelse med originalverket. Intrigens kärna är bevarad i filmadaptionen och är därför sann till originalverket trots de förändringar som skett. Resultatet visar att de skillnader som skett i adaptionen är betingade av mediets påverkan och disneyfication.
|
4 |
Att använda bilderboken som en lättläst version av kapitelboken : – en komparativ adaptionsanalys av en kapitelbok och bilderbok.Duty, Sophie January 2022 (has links)
Sophie Duty: Att använda bilderboken som en lättläst version av kapitelboken - en komparativ adaptionsanalys av en kapitelbok och bilderbok om Alice i Underlandet av Lewis Carroll (2022). Svenska, självständigt arbete avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Syftet med denna studie är att undersöka om det är det lämpligt att använd sig av bilderboken som en lättläst version av kapitelboken i undervisningen för åk f-3 och vilka möjligheter och utmaningar det i så fall finns. För att undersöka detta har en komparativ adaptions analys med både en kvalitativ och kvantitativ metod genomförts. Jag har jämfört kapitelboken Alice i underlandet (2016) med bilderboken Alice i Underlandet (2015) genom att titta på skillnader i deras intriger, handlingens komposition och hur de använder av bilder som stöd. Analysen visar att trots att det finns skillnader i verkens episoder så är intrigerna lika varandra. Den stora skillnaden som funnits är i hur handlingarnas komponerats och om användningen av bilder som stöd för texten skiljer sig i de olika böckerna? I så fall hur? Avslutningsvis har dessa resultat använts i en didaktisk diskussion kring bilderbokens lämplighet att användas som en lättläst version av kapitelboken i undervisningen för åk f-3 och vilka möjligheter och utmaningar finns det i så fall
|
5 |
"Jag har drömt så underligt" : Drömmandet i Lewis Carrolls Alice i Underlandet och Tim Burtons filmadaption / "I've had such a curious dream!" : The dreaming in Lewis Carroll's Alice in Wonderland and Tim Burton's film adaptionZeijlon, Izabelle January 2019 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka hur drömmen gestaltas i romanen Alice i Underlandet och Tim Burtons filmadaption från 2010. Tillvägagångssättet för att uppnå syftet är en intermedial analys kombinerat med teorier om drömmar i film samt Freuds teorier om drömmar i litteratur. Uppsatsens frågeställning är hur gränsen mellan dröm och verklighet är gestaltad, som besvaras genom en jämförelse mellan romanen och filmadaptionen. Gestaltningen av drömmen syns tydligast i kontrast till Alice vakna verklighet eftersom det då går att se vad som skiljer drömmen från verkligheten. Genom en enskild analys av romanen och filmen, samt en jämförande analys av båda medierna har uppsatsens slutsats fastställts. Slutsatsen är att filmens gestaltning av gränsen mellan dröm och verklighet består av en markerande passage mellan dröm och verklighet, medan romanen gestaltar gränsen mellan dröm och verklighet som en flytande övergång. Romanen gestaltar övergången till drömvärlden främst genom text där Alice funderande blir en övergång till drömmandet. Filmen möjliggör även tolkningen att Underlandet finns på riktigt och därmed inte är en dröm.
|
6 |
Den andra världen i barn- och ungdomslitteraturen : Funktion och gestaltningSvärling, Sofie January 2011 (has links)
No description available.
|
7 |
Sorgens SeparatismKlein, Xenia January 2017 (has links)
Jag söker det vackra i det som gör så jävla ont. tvetydigt vackert Jag kallar det för en sorgens separatism. Att bli utestängd från alla andra på grund av sin sorg, för att sedan börja stänga in alla de som av sorgen inte stängts ut. Zarah var en av många som grät en tår och den föll genom staden bort till mitt öga. De som gråter över sorgen, sorgen som är. De gråter i mina ögon. Men när jag väl kommer gråtandes, kommer du då tillåta mig att gråta i ditt? Min konst kanske kan få vara mellanrummet mellan våra tårar, som de kvävda andetagen mitt där i. Det är en sorgens separatisms och jag är osäker på om varken vi sorgsna eller vi sorgliga förstår mer om vad det innebär än om hur det faktiskt känns.
|
8 |
Translation or rewriting of proper names : A study of children’s literature across a century / Översätting eller omskrivning av egennamn : En studie på barnlitteratur under ett sekelSand, Veronica January 2021 (has links)
The translation of names is a topic for discussion within many fields, no less so within translation studies. Furthermore, the translation of proper names in children’s literature is a topic with on-going changes. There is a divide between those who believe that the names should be translated into proper cultural equivalent and those who believe it is time to have faith in children being able to handle foreign names. That is what this study will focus on. Approx. 15 names from seven children’s books from 1865 to 2011 were studied to conclude that there seems to be a greater faith in children’s ability to handle foreign names. Three languages were compared English, Spanish, and Swedish with the majority of the 337 names studied being kept in their original format, with spelling intact. / Översättningen av namn är ett diskussionsämne inom många områden, inte minst inom översättningsstudier. Utöver detta är översättningen av egennamn inom barnlitteratur ett ämne som är under ständig förändring. Det finns en klyfta mellan de som menar att namn borde bli översatta till sin kulturella likvärdighet och de som menar att det är på tiden att lita på att barn kan hantera främmande namn. Det är denna diskussion som kommer vara fokus för denna uppsatsen. Ca. 15 namn från sju barnböcker från 1865 till 2011 studerades för att visa att det verkar finnas en större tilltro till barns förmåga att hantera främmande namn. Tre språk jämfördes, engelska, spanska och svenska. Var utav de 337 namnen som studerades var majoriteten oförändrade i översättningarna.
|
Page generated in 0.1248 seconds