<p>Jag söker svaret på frågan om texttrogenhet vid adaption från text till film är önskvärt. Ska man sträva efter att återskapa texten i ett nytt medium, eller ska filmen ses som en ny skapelse?</p><p>Det har idag blivit en naturlig reaktion att genast utnämna filmatiseringen till förlorare samtidigt som det länge pågått debatter om huruvida litteraturen kommer att försvinna i skuggan av filmversionerna. Många väljer idag att se filmen istället för att läsa den litterära förlagan.</p><p>Efter kortare genomgång av forskning och en studie av två välkända barnböcker har jag fått en djupare förståelse för hur de båda medierna står i förbund med varandra. Text och film är två skilda medium som försöker mötas. Medan text är ett enkelspårigt medium så kan filmen använda sig av många effekter för att visa sin publik vad den vill ha.</p>

Jag söker svaret på frågan om texttrogenhet vid adaption från text till film är önskvärt. Ska man sträva efter att återskapa texten i ett nytt medium, eller ska filmen ses som en ny skapelse? Det har idag blivit en naturlig reaktion att genast utnämna filmatiseringen till förlorare samtidigt som det länge pågått debatter om huruvida litteraturen kommer att försvinna i skuggan av filmversionerna. Många väljer idag att se filmen istället för att läsa den litterära förlagan. Efter kortare genomgång av forskning och en studie av två välkända barnböcker har jag fått en djupare förståelse för hur de båda medierna står i förbund med varandra. Text och film är två skilda medium som försöker mötas. Medan text är ett enkelspårigt medium så kan filmen använda sig av många effekter för att visa sin publik vad den vill ha.

Denna komparativa studie analyserar och jämför Roald Dahls kapitelbok SVJ (1988), svensk översättning, med den svenskdubbade filmen SVJ (2016) av filmregissören Steven Spielberg. Syftet med studien är att jämföra de två verkens intrig och karaktärsskildring samt undersöka de mediespecifika skillnader som uppstått i adaptionen till film. Syftet är också att undersöka hur lärare som arbetar inom årskurserna 1–3 kan använda sig av böcker och filmadaptioner som hjälpmedel för att samtala om olika verk i syftet att hjälpa vidareutveckla elevernas läsförståelse. I denna studie används kapitelboken SVJ (1988) och filmen SVJ Stora Vänliga Jätten (2016) som exempel för det. Analysen visar både likheter och skillnader mellan bok och film, största skillnaden är händelserna i filmens inledning och slut. Det har lagts till en händelse i mitten av filmen. Studiens resultat visar att både boken och filmen kan användas i ett didaktiskt syfte för att öka elevernas läsförståelse.

Denna uppsats är en komparativ analys av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken från 1964 med Mel Stuarts filmadaption från 1971 och Tim Burtons filmadaption från 2005. Syftet med uppsatsen är att se vilka möjliga likheter och skillnader som finns mellan karaktärerna och ifall de olika skillnaderna kan bero på tidsperioden verket skapades i. Analysen påvisar att det finns några tydliga skillnader som ändrar karaktärerna drastiskt och att detta bland annat kan kopplas till den tidsperiod som verket är gjord i. Således är det ingen stor skillnad i karaktärerna mellan Roald Dahls bok och Mel Stuarts filmadaption troligtvis då de skapats i samma tidsperiod. Budskapet i Burtons adaption har däremot blivit alternerat med mer fokus på tidens mer aktuella frågor såsom mental hälsa och familjerelationer och har därmed orsakat en stor förändring i karaktärerna Willy Wonka, Kalle Spann och Oompa-Loompianerna. Med dessa tre verk kan lärare didaktiskt undervisa eleverna om hur ett verk kan ändras när adaptioner sker för att passa samtiden. Dock får läraren påpeka att det inte alltid är självklart vad som är en produkt av tiden och vad som är en upphovsmans egen konststil.

Bakgrund: Särskiljningen mellan skönlitteratur och film i styrdokumenten har skapat många debatter kring vad skillnaden faktiskt är och vad som lämpar sig bäst för den pedagogiska verksamheten. I vår analys av romanen Flugornas herre och dess filmadaption har vi bidragit till debatten kring vad som lämpar sig bäst. Syfte: Syftet med innevarande studie är att jämföra romanen Flugornas herre (1954) med dess filmadaption (1990).Metod: Studien utgår från en kvalitativ adaptionsanalys med den dramaturgiska kurvan som grund tillsammans med närläsning av medierna följt av applicering av adaptionsanalytiska och epikanalytiska teorier. Resultat: Resultatet visar att medierna skiljer sig åt i fråga om vad som skildras, och hur det skildras. Den skrivna domänen visar på en överlägsenhet gällande skildringen av karaktärernas inre världar medan filmen i stället visar en överlägsenhet gällande skildringen av direkta handlingar. Vidare redovisas olika fördelar med de olika medierna beroende på valt undervisningsområde.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur drömmen gestaltas i romanen Alice i Underlandet och Tim Burtons filmadaption från 2010. Tillvägagångssättet för att uppnå syftet är en intermedial analys kombinerat med teorier om drömmar i film samt Freuds teorier om drömmar i litteratur. Uppsatsens frågeställning är hur gränsen mellan dröm och verklighet är gestaltad, som besvaras genom en jämförelse mellan romanen och filmadaptionen. Gestaltningen av drömmen syns tydligast i kontrast till Alice vakna verklighet eftersom det då går att se vad som skiljer drömmen från verkligheten. Genom en enskild analys av romanen och filmen, samt en jämförande analys av båda medierna har uppsatsens slutsats fastställts. Slutsatsen är att filmens gestaltning av gränsen mellan dröm och verklighet består av en markerande passage mellan dröm och verklighet, medan romanen gestaltar gränsen mellan dröm och verklighet som en flytande övergång.  Romanen gestaltar övergången till drömvärlden främst genom text där Alice funderande blir en övergång till drömmandet. Filmen möjliggör även tolkningen att Underlandet finns på riktigt och därmed inte är en dröm.