Syfte: Syftet med föreliggande studie är att bidra med en fördjupad kunskap om barns perspektiv på äventyrspedagogik som en del av skolans arbetsformer. Elevernas upplevelser och tankar bidrar till ökad kunskap som är värdefull för en god utveckling av verksamheten. Metod: Undersökningen vi gjort är en kvalitativ studie där vi använt oss av fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgrupper är intervjuade i undersökningen och antalet deltagare i varje intervju är mellan tre och fem stycken. Resultat: I vårt resultat har vi fått svar på våra frågeställningar om hur eleverna upplever äventyrspedagogiken och hur samarbetet har fungerat under projektets gång. Det framkommer av studien att eleverna ser på äventyrspedagogiken som ett positivt arbetssätt där samarbete är ett bra redskap för att lyckas.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund. Utifrån nulägesanalys med fritidspedagogerna och eleverna samt vår teori i utvecklingsarbetet har vi skapat tre teman vi grundar vår rastverksamhet på, tema verklighetsanknytning, samarbete och skapande. Studiens dokumentation utgjordes av intervjuer i nulägesanalysen medan det praktiska genomförandet utgjordes av observation under rastaktiviteterna, fältanteckningar, loggbok och fotografering. Resultatet av rastverksamheten visar att elevers intresse för rasten tenderar att öka med stöd av rastaktiviteter där ”flow” uppstår hos elever. Organisation kring rastaktiviteten är en avgörande faktor då konflikter minskade vilket resulterade i bättre motivation och attityd för rastaktiviteterna. Resultatet visar även att morgongymnastik och musik under rastaktivitet uppskattas av eleverna där de visade nyfikenhet, dansade och sjöng.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på hur lärare använder upplevelsebaserat lärande i undervisningen samt hur lärare och elever i grundskolans tidigare år upplever ett sådant arbetssätt.  Mina frågeställningar var följande: Hur kan man använda upplevelsebaserat lärande i den dagliga undervisningen? Hur upplever lärare och elever att det är att arbeta med äventyrspedagogik? Metod Jag utförde kvalitativa intervjuer med en lärare och arton elever på en skola som deltagit i ett äventyr. Jag intervjuade eleverna både före och efter äventyret. Jag använde mig av ljudupptagning då jag intervjuade läraren och transkriberade sedan materialet. Jag har gjort litteraturstudier på bland annat kurslitteratur som hör till kursen Äventyrspedagogik som hålls vid Luleå Tekniska universitet. Resultat Jag kom fram till att eleverna ser fram emot äventyret och tycker att det ska bli spännande och att just spänningen som ett äventyr genererar gör att barnen tycker att det är roligt. Då de tycker att något är roligt tilldelar de kunskapen hög värdekraft vilket i sin tur gör att de lättare lär sig. Då de samtidigt får använda hela kroppen och flera sinnen när de lär sig gör det att de minns lättare. Barnen lär sig bäst då de får arbeta i väl sammansatta grupper och där varje individ är beroende av de andra för att uppnå ett lyckat resultat, detta i sin tur leder till en bättre självkänsla hos eleverna och de blir bättre på att samarbeta och ta hänsyn till varandra. Slutsats Man kan använda sig av kamratövningar i sin dagliga undervisning och genom att ta vara på barnens fantasi genom spännande berättelser skapa ett intresse för ämnet vilket kan bidra till att eleverna lättare vill lära sig. Genom att byta lärandemiljö och vara utomhus kan barnen i och med att de får flera sinnesintryck och använda hela sin kropp, få lättare att lära sig och tillgodogöra sig kunskapen. / Aim The purpose of this study was to find out how teachers use adventure education and experiential learning in their education of students in elementary school and how teachers and students experiencing such an approach. My questions were: How to use experiential learning in daily teaching ?  How do teachers and pupils experience working with adventure pedagogy ? Method I conducted qualitative interviews with one teacher and eighteen pupils at a school participating in an adventure. I interviewed students both before and after the adventure . I used sound recording when I interviewed the teacher and then transcribed the material. I have done literature studies that is pertinent to the course Adventure Education held at Luleå Technical University. Results I found that the students look forward to the adventure and think it will be exciting and just the excitement that the adventure creates allows kids to think it is fun. When they think something is fun, they give the knowledge high value power, which then makes it more prone to learn. When they use their whole body and several senses, learning will become more easy. Children learn best when they are allowed to work in well-organized groups and where each individual is dependent on the other to achieve a successful result, this in turn leads to better self-esteem in students and they become better at working together and show each other respect . Conclusion One can use the companion exercises into their daily teaching and by taking advantage of the children´s imagination through exciting stories, create an interest in the subject which can help students to learn. By changing the learning environment and the outdoors, children will get more sensory input and use their whole body and therefor easier to learn and assimilate knowledge. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Denna studie baserad på aktionsforskning har som mål att skapa en positiv känsla kring utevistelse hos eleverna. Detta genom äventyrs- och utomhuspedagogik där eleverna möter ett upplevelsebaserat lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en centralt placerad skola med god möjlighet till skogsmiljö. I vår nulägesanalys uppdagades det att eleverna uppfattade det som tråkigt att vara utomhus och ville hellre vara inomhus istället och därför valde vi att genomföra vårt arbete. Detta pågick två dagar i veckan under fyra veckors tid på fritidshemmet. Vid varje tillfälle förde vi en dialog med eleverna om deras uppfattning och utifrån denna kunde vi förstå att eleverna tyckte att det var ett roligt arbete och uppfattade det som något roligt att gå ut. Vid flera tillfällen bad eleverna oss att vi skulle gå till skogen och även pedagogerna som arbetar på fritidshemmet blev deltagare i arbetet. Vi hade ett relativt högt deltagarantal och främst vid vårt sista arbete som också blev det mest lyckade. Pedagogerna kände sig motiverade till att genomföra ett fortsatt arbete med samma utgångspunkt som oss och eleverna tyckte att det var tråkigt att vi inte skulle fortsätta en längre tid.

Av de erfarenheter vi har från förskolan har vi båda känt att upplevelsebaserat lärande inte alls har den centrala roll i verksamheten som vi anser att den borde ha. Därför är syftet med examensarbetet att vinna mer kunskap om ämnet dels för vårt eget framtida arbetssätt men även för andra att kunna ta del av. Vi anser också att utbudet på forskning om upplevelsebaserat lärande är magert, och hoppas att kunna inspirera till mer forskning. Då upplevelsebaserat lärande har under utbildningen varit ett brinnande ämne för oss har vi lagt framförallt tre teorier i minnet, och därför har dessa fallit naturligt in i vårt examensarbete. Dessa är learning by doing, den proximala utvecklingszonen samt det sociokulturella perspektivet. Vi använder oss av metoder som förberedande läsning och dokumentation i form av filminspelning med syfte att lägga en så optimal grund som möjligt för arbetets fortsatta gång. Miniäventyret är den centrala aktiviteten där vi testar våra hittills vunna erfarenheter och kunskaper, den bidrar även en stor del till analysen. För att testa ytterligare av våra kunskaper utförde vi intervjumetoden stimulated recall. Vi har tagit reda på vad upplevelsebaserat lärande är, det vill säga ett lärande som sker i reflektion av upplevelser och erfarenheter. Lärandet är personligt och främjas av lust och nyfikenhet. Strukturen av ett utvecklingsarbete börjar med en problemformulering, förankras i planering och genomförande samt avrundas i reflektion med hjälp av dokumentation. En viktig grund är relevant forskning.

Syftet i utvecklingsarbetet är att inspirera fritidshemslärarna till äventyrspedagogik och att eleverna ska uppskatta de utomhusaktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Nulägesanalysen baseras på intervjuer med fritidshemslärare och elever där det visade sig att utomhusaktiviteterna som utfördes kunde utvecklas. Två frågeställningar ligger till grund för arbetet, på vilket sätt kan äventyrspedagogik motivera till mer utomhusvistelse och lärande utifrån ett barns perspektiv och hur kan fritidshemslärarna arbeta med äventyrspedagogik utifrån de förutsättningar som finns. Utvecklingsarbetet pågick i 7 veckor och då utfördes det 4 äventyr samt att det utfördes anteckningar i en loggbok. Den förändring som går att identifiera är att eleverna uppskattade aktiviteterna genom att visa många tummar upp, vara glada och engagerade under aktivitetens gång samt efterfrågan efter fler aktiviteter. Även fritidshemslärarna menar att de vill sträva efter att utföra liknande aktiviteter i framtiden.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare kan använda sig av äventyrspedagogik för att synliggöra ett naturvetenskapligt fenomen. Fokus kommer ligga på förskollärarens kommunikation gentemot barngruppen, samt hur barnen reagerar på och tar emot det naturvetenskapliga fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ ansats. För att uppnå vårt syfte så har vi observerat en barngrupp och en förskollärare på en Naturförskola som arbetar utifrån äventyrspedagogik. Empirin som samlats in har analyserats med hjälp av den didaktiska triangeln, det vill säga att fokus har legat på relationerna mellan förskollärare, innehåll och barn. Resultatet visar att förskolläraren använder sig av en mängd material samt olika uppdrag för att fånga barns intresse inom äventyrspedagogiken och på så vis blir det naturvetenskapliga fenomenet synligt. Vidare diskuteras förskollärarens användning av material och vilken betydelse kommunikationen har för barns lärande.

Detta utvecklingsarbete hade som syfte att utveckla elevers ledarskapsförmåga samt ansvarskänsla och göra det med hjälp av äventyrspedagogik som metod. Arbetet var inspirerat av en aktionsforskningsmetod och konstruerades efter Rönnermans (1998) spiral, planera-agera-observera-reflektera. Det genomfördes fem aktioner som byggde på att eleverna med hjälp av problemlösning i grupp skulle lösa de uppgifter de ställdes inför. De elever som deltog i projektet var elever från årskurs ett och två där tvåorna var ledare för eleverna i årskurs ett. För att kunna följa utvecklingen av elevernas förmågor i årskurs två genomfördes gruppintervjuer samt observationer efter varje aktion. Resultatet visade att fem aktioner inte var tillräckligt för att utveckla elevernas ledarskapsförmåga då ledarskap är mer komplext än att endast stärka elevernas ansvarskänsla. Däremot visade resultatet att eleverna skaffat sig en djupare uppfattning om vad som krävs av en deltagare för att ett ledarskap ska fungera. Resultatet visade även att det var en stor utmaning för personalen att planera äventyr på det aktuella fritidshemmet, då tiden barnen vistades där under en skoldag var kort blev det svårt att genomföra riktiga äventyr. Slutsatsen var att äventyrspedagogik är en metod som fungerar för att utveckla elevers förmågor. Det krävs dock engagerade lärare som planerar aktiviteter där eleverna får förutsättningar att utföra intellektuella handlingar (Dewey, 1999) som dessutom upplevs som meningsfulla.

Syftet med den här studien är att undersöka om, och i så fall hur, den fantasibaseradeverklighet som skapas i upplevelsebaserad pedagogik, i det här fallet en teaterföreställning med uppföljningsarbete, kan stimulera barns känsloliv och lärande. Metoden är ett kvalitativt gestaltande arbete, en teaterföreställning, som fortsätter i ett upplevelsebaserat äventyr där åtta barn deltagit. Det teoretiska perspektivet för studien ärneuropedagogik i kombination med Vygotskijs (2010) teorier kring fantasi och analysenbaseras på framförallt videodokumentation av teaterföreställningen och efterföljandeäventyr. Resultatet av studien visar att de deltagande barnen var ovana vid att en pedagog gick in i roll så mycket som under projektets gång och barnen tycktes också på olika sättbli känslomässigt påverkade under hela arbetet. De visade både rädsla och kämparglöd som entusiasm och glädje. Vidare har jag också kunnat se hur gränsen mellan fantasi ochverklighet varit hårfin.

Studien grundar sig i ämnet äventyrspedagogik med fokus på pedagogernas åsikter och tankar. Syftet med studien var att förstå hur pedagoger använder äventyrspedagogik för att skapa förståelse och säkerställa lärandet. Det är en kvalitativ studie som använt semistrukturella intervjuer där en tematisk analys har gjorts. Resultatet visade att sammanhållning var pedagogernas främsta syfte med äventyrspedagogik. Andra viktiga delar som kom fram i studien var hur pedagogerna vävde in lärande och kunskap i äventyrspedagogik samt de utmaningar som pedagogerna kunde stöta på längs med vägen.