Matematik är ett av grundskolans kärnämnen, och matematiska kunskaper är avgörande för att människan ska klara vardagen i det moderna samhället. Elever är olika motiverade att lära sig matematik, och lärare har olika sätt att arbeta för att motivera dem. Studien syftar till att belysa hur lärare ser på motivation i matematikämnet och vad lärare gör för att motivera sina elever och därigenom få dem att fördjupa ämneskunskaperna. Förväntan-värde-teorin (expectancy-value theory) delar upp motivation i inre värde, nyttovärde, personligt värde och kostnad. Med den teorin som grund har jag med kvalitativ metod intervjuat lärare. Analysen av materialet visar att det är viktigt att läraren har förtroende för eleverna och en realistisk förväntan på vad eleverna redan kan i matematikämnet. Nyttovärdet betonas mest och kopplas ofta till läroplanens syfte med matematikämnet.

Detta utvecklingsarbete hade som syfte att utveckla elevers ledarskapsförmåga samt ansvarskänsla och göra det med hjälp av äventyrspedagogik som metod. Arbetet var inspirerat av en aktionsforskningsmetod och konstruerades efter Rönnermans (1998) spiral, planera-agera-observera-reflektera. Det genomfördes fem aktioner som byggde på att eleverna med hjälp av problemlösning i grupp skulle lösa de uppgifter de ställdes inför. De elever som deltog i projektet var elever från årskurs ett och två där tvåorna var ledare för eleverna i årskurs ett. För att kunna följa utvecklingen av elevernas förmågor i årskurs två genomfördes gruppintervjuer samt observationer efter varje aktion. Resultatet visade att fem aktioner inte var tillräckligt för att utveckla elevernas ledarskapsförmåga då ledarskap är mer komplext än att endast stärka elevernas ansvarskänsla. Däremot visade resultatet att eleverna skaffat sig en djupare uppfattning om vad som krävs av en deltagare för att ett ledarskap ska fungera. Resultatet visade även att det var en stor utmaning för personalen att planera äventyr på det aktuella fritidshemmet, då tiden barnen vistades där under en skoldag var kort blev det svårt att genomföra riktiga äventyr. Slutsatsen var att äventyrspedagogik är en metod som fungerar för att utveckla elevers förmågor. Det krävs dock engagerade lärare som planerar aktiviteter där eleverna får förutsättningar att utföra intellektuella handlingar (Dewey, 1999) som dessutom upplevs som meningsfulla.