Syfte: Syftet med föreliggande studie är att bidra med en fördjupad kunskap om barns perspektiv på äventyrspedagogik som en del av skolans arbetsformer. Elevernas upplevelser och tankar bidrar till ökad kunskap som är värdefull för en god utveckling av verksamheten. Metod: Undersökningen vi gjort är en kvalitativ studie där vi använt oss av fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgrupper är intervjuade i undersökningen och antalet deltagare i varje intervju är mellan tre och fem stycken. Resultat: I vårt resultat har vi fått svar på våra frågeställningar om hur eleverna upplever äventyrspedagogiken och hur samarbetet har fungerat under projektets gång. Det framkommer av studien att eleverna ser på äventyrspedagogiken som ett positivt arbetssätt där samarbete är ett bra redskap för att lyckas.

Bakgrund: Att etablera och säkra patientens luftvägar med intubation är en av anestesiologins viktigaste grundpelare och ingår därmed i anestesisjuksköterskans kompetensområde. Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer medsvår intubation och lagarbetet i samband med en sådan. Metod: Studiens design är deskriptiv och explorativ med en kvalitativ ansats som metod där tio anestesisjuksköterskor i åldrarna 28 till 51 år intervjuades. Semistrukturerade öppna intervjufrågor användes för datainsamlingsmetoden. Bearbetningen av det insamlade materialet bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier av upplevelser identifierades: Tankar och reaktioner (stress och mental förberedelse), Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska (vikten av en tydlig kommunikation, kommunikation som upplevdes positiv, samt bristande kommunikation),Ledarskap, Arbetsmiljö, och Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg. Slutsats: En tydlig kommunikation och ett bra ledarskap var en väsentlig del i arbetet med en svårintubation. En bristande arbetsmiljö kunde ibland uppstå i form av hög ljudnivå på operationssalen. Väsentliga detaljer kring patientens luftväg som försvårade en intubation luftväg kunde uppmärksammas om den preoperativa bedömningen skulle vart fullständigt gjord. Detta är någotsom både anestesisjuksköterskor och anestesiologer bör beakta i sitt arbete i situationer med svårintubation.

På en akutmottagning tas akut och kritiskt sjuka patienter emot av interprofessionella team. För att patienterna skall ges en säker vård förutsätts att dessa team har ett välfungerande teamarbete både vad gäller struktur i omhändertagandet och i kommunikationen. Medlemmarna i de olika teamen byts ständigt ut vilket gör att alla som ingår i teamarbete måste tränas i att använda en gemensam struktur. Kvalitén på teamarbetet är en viktig och avgörande faktor som påverkar patientsäkerheten. Ett sätt att träna teamarbete är interprofessionell patientsimulering. Genom att använda en patientsimulator i stället för en riktig patient är det en säker miljö för lärande då ingen patient riskerar att skadas.   Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor på akutmottagning upplever interprofessionell patientsimulering.   Metoden var en kvalitativ deskriptiv intervjustudie. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes. En manifest innehållsanalys användes för att analysera insamlade data.   Resultatet visade att sjuksköterskorna hade en positiv upplevelse av interprofessionell patientsimulering och att repetitionsträning önskades i stor omfattning. Att få öva realistiska situationer i ett verkligt team och på så sätt lära av varandras professioner kändes roligt och lärorikt. Sjuksköterskorna beskrev ett lärande både i den praktiska övningen, observationsrollen och genom reflektion och filmsekvenser samt att de tagit med sig nya kunskaper och insikter till verkliga situationer. Övningen upplevdes realistisk. Deltagarnas syn på teamarbete förändrades inte nämnvärt efter simuleringen. Några deltagare beskrev dock att synen på hur viktigt teamarbete är hade förstärkts och för någon hade bilden om hur teamarbete bör fungera klarnat.   Slutsatsen är att sjuksköterskorna i denna studie upplevde simuleringen som en realistisk, rolig och lärorik upplevelse. Samtliga sjuksköterskor upplevde att de tagit till sig insikter och kunskaper som de använde sig av vid verkliga vårdsituationer. Interprofessionell patientsimulering kan bidraga till ett förbättrat teamarbete. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever att för att få teamarbete att fungera behöver alla i teamet utbildas och repetitionsutbildning bör erbjudas för att bibehålla kunskaperna.

Syftet med den här studien var att beskriva den organisationskultur som företagsledare av mäklarbyråer försöker att skapa för de anställda att verka i. Med en kvalitativ ansats samlades data in genom semistrukturerade intervjuer via telefon eller ansikte mot ansikte. Totalt nio intervjuer genomfördes efter tillämpning av ett bekvämlighetsurval. Intervjuguiden innehöll sju teman: Grunden i verksamheten; Organisationsstruktur; Organisationskultur; Lönemodell; Belöningssystem, Rekrytering och Styrutmaningar. Insamlad data transkriberades och bearbetades om till empiri. Därefter användes tematisk analys för analys av materialet. Efter moment av kodning och grupperingar skapades kategorier och slutligen tre huvudteman; Organisationsstruktur, Styrutmaningar och Organisationskultur. Resultatet indikerade att det finns en enhetlig syn på hur de rådande styrutmaningarna ska bemötas hos varje mäklarbyrå. Mäklaryrket är ett individuellt yrke som i många avseenden kan verka slitsamt och hårt. Provisionsbaserad lön utgår till mäklarna för att skapa motivation att utföra sitt jobb i linje med företagets visioner. För att hantera de risker som en provisionsmodell medför, fokuserar företagsledarna på att implementera en kultur präglad av teamkänsla och lagarbete. / The purpose of this study was to describe and discuss the business culture that business leaders are trying to create for their employees to work in. With a qualitative design was used to collect data through semistructured interviews by telephone or face to face. A total of nine interviews were conducted after application of a convenience sampling. The interview guide consisted of seven themes: The business’ foundation; Business structure; Business culture; Salary model; Reward system, Recruitment and Control challenges. The collected data was transcribed and processed into empiricism. Thereafter, thematic analysis was used for the analysis of the material. After coding and grouping the codes, categories were created and also three main themes; Business structure, Control challenges and Business culture. The result indicated that there is a mutual aspect of how the existent control challenges should be responded to in the real estate agencies. Real estate agent is a lonely occupation that in many aspects can seem tough. Commissionbased salary is given to the real estate agents to create motivation to perform in line with the company’s visions. To handle the risks that a commissionbased salary model brings, the business leaders focus on implement a culture that centralizes team spirit and teamwork.

Denna kvalitativa studie, baserad på reflexiv metod med en abduktiv ansats, är gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestående av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stärka rektorsrollen, gynna en helhetssyn på de verksamheter som de är ledare för, stärka det skolområde som de är en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet är uppbyggt kring. I det aktuella skolområdet benämns lagarbetet mellan rektorerna som ”ledningsteam”, ”Team X” eller rätt och slätt ”rektorsteamet”. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestämd och avgränsad grupp. Gruppen är lagom stor för att utgöra ett team, det finns gränsobjekt att samverka kring och i samarbetet överskrids de gränser som finns för varje rektors ansvarsområde. Teamet har också, enligt systemteoretiskt synsätt, en god placering i förhållande till omgivande nivåer. Trots att dessa kriterier för team som organisatorisk form är uppfyllda, är rektorsteamet inget team. Det som framträder är i praktiken ett ålagt grupparbete för rektorer, skapat av den lokala förvaltningen i syfte att kontrollera och styra. Teamet av idag arbetar främst som en administrativ enhet, vars praktik är inriktad på att samlat återkoppla givna uppgifter till förvaltning, som sedan kan använda informationen vidare uppåt. Förankringen till de verksamheter som representeras i teamet tycks näst intill obefintlig. Även om rektorerna i studien sympatiserar med teamidén, är deras engagemang för och syn på möjligheter för teamarbetet begränsat. Starkast framträder hur rektorerna balanserar mellan teamhänsyn och hänsyn till den egna verksamheten. Samtidigt är också rektorernas egen syn på sina möjligheter som team avgörande för hur teamarbetet kan fungera i praktiken. Ett framtidsscenario är att rektorerna på eget initiativ, med egen vilja och i egen kraft, definierar teamets syfte, mål och praktik För att åstadkomma ett sådant team krävs

Introduktion: Strävandet efter ett gemensamt mål utgör grunden för ett kollaborerat samarbete och bristande kommunikation ger märkbara effekter. Operationssjuksköterskan ansvarar även för samverkan och en god kommunikation med operationsteamet och andra vårdenheter. Detta för att tillgodose kontinuitet för patientens vård. Teamets olika professioner och kompetenser skapar ett gemensamt vårdande till förmån för patienten. Syfte: Syftet är att belysa operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikationen inom den perioperativa vården. Metod: Litteraturstudie med en integrativ översikt. 14 studier valdes ut och systematisk artikelsökning utfördes i relevanta databaser. Resultat: Kommunikationen har påvisats kunna ske verbalt eller icke-verbalt för att förmedla information. Operationssjuksköterskans erfarenheter av beteenden och bemötanden har haft en inverkan på hur kommunikationen har påverkats för patientens vårdande. Missförstånd i kommunikationen medförde otrygghet, kulturella skillnader och frångående av rutiner som hotar patientsäkerheten. Konklusion: Flera olika professioner ska kunna samarbeta, kommunicera och tillsammans ansvara för att vården som ges är patientsäker. Med förbättrad och stödjande kultur för vårdpersonalen på operationssalarna och ökat lärande inom IPC och IPL finns möjlighet till förbättrad kommunikation och patientsäkerhet. / Introduction: The pursuit of a common goal forms the basis of collaborative cooperation and lack of communication produces noticeable effects. The operating room nurse is also responsible for cooperation and good communication with the operating team and other care units so that continuity is ensured for the patient's care. The team's various professions and competencies create joint care for the benefit of the patient. Aim: The purpose is to shed light on the operating room nurse's experience of communication within perioperative care. Method: Literature study with an integrative overview. 14 studies were selected and a systematic article search was performed in relevant databases. Results: Communication has been shown to be able to take place verbally or non-verbally to convey information. The operating room nurse's experiences of behaviors and attitudes have had an impact on how communication has been affected for the patient's care. Misunderstandings in communication led to insecurity, cultural differences and deviations from routines that threatened patient safety. Conclusion: Several different professions must be able to cooperate, communicate and together be responsible for ensuring that the care that is given, is patient safe. With improved and supportive culture for the nursing staff in the operating rooms and increased learning in IPC and IPL, there is an opportunity for improved communication and patient safety.

Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap. / This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

Under våren av 2020 blev flera branscher tvungna att skicka hem sina anställda för att arbeta hemifrån som skydd från Covid-19 pandemin. Denna studie undersöker hur anställda inom spelföretag blev påverkade av det nya arbetssättet och vilka problem och fördelar detta innebar för individen. För att samla data har intervjuer gjorts med anställda på spelföretag för att undersöka hur deras arbetsdag påverkades av att arbeta hemifrån. Vad denna studie belyser är vikten av kommunikation mellan medarbetare och anställda i avsaknaden av arbetet på kontoret. Med bristande kommunikation och även problem med hårdvara visade sig den initiala positiva reaktionen till arbete hemifrån inte hålla i det långa loppet. / During the spring of 2020 several industries was forced to send their employees and work from home as a mean to protect them from the ongoing Covid-19 pandemic. This study research how the employees from game-companies was affected by the new work processes, and which kind of problems and advantages working from home brought relative to the individual. To gather data, numerous interviews have been done with people from within the gaming industry to research how their workdays was affected by teleworking. What this study aims to clarify is the importance of communication between employees as well as superiors in the absence of an office space. With lacking communication and issues with hardware, the initial positive reaction to working from home changed over the progress of the pandemic.

In consulting firms one of the goals is to have the consultants on an assignment with an external client to bring in capital. In some consulting firms, when the consultants are not on an assignment with a client, they work on internal projects until a new assignment arrives. Since most of the team members do not work for more than a few days or weeks on the projects, it leads to a high team member turnover. In projects with such a turnover, problems such as hasty handovers, unclear roles and responsibilities and low-quality documentation may occur. The purpose of this thesis was to create guidelines to improve teamwork in teams with a high team member turnover. This thesis was based on a case study of a company specializing in information technology and management consulting. To begin to tackle this problem, a literature review was conducted and the data was collected by conducting interviews. The interviews were performed with team members that had been on a project for the longest and shortest period of time in order to identify problems from different perspectives. Based on the interviews and the literature study, guidelines were created to counteract the problems experienced in this type of volatile teams. The guidelines are categorized in four areas: processes, resources, people and long-term perspective. The areas cover the problems experienced and can be ultimately implemented in all teams with high team member turnover to improve teamwork in software projects. / I konsultföretag är ett av målen att konsulterna ska vara på uppdrag hos en extern kund för att dra in pengar. I vissa konsultföretag, när konsulterna inte är hos en extern kund, arbetar de på interna projekt tills dess att ett nytt uppdrag kommer. Eftersom de flesta teammedlemmar inte jobbar i mer än några dagar på dessa interna projekt leder det till en hög omsättning av projektmedlemmar. I projekt med den typen av höga omsättning kan problem uppstå som förhastade överlämningar, otydliga roller och skyldigheter samt lågkvalitativ dokumentation. Målet med denna uppsats var att skapa riktlinjer för att förbättra lagarbete i teams med hög omsättning av projektmedlemmar. Denna uppsats var baserad på ett fallstudie på ett företag som är specialiserat på informationsteknik och management consulting. För att börja tackla detta problem utfördes en litteraturstudie och data samlades in genom intervjuer. Intervjuerna utfördes med de teammedlemmar som har deltagit i projektet längst respektive kortast tid, för att identifiera problemen utifrån olika perspektiv. Baserat på intervjuerna och litteraturstudien, skapades riktlinjer för att motverka dessa problem som uppstår i sådana typer av rörliga team. Riktlinjerna kan kategoriseras i fyra områden: processer, resurser, människor och långtids perspektiv. Dessa områden täcker de upplevda problemen och kan implementeras av teams som har hög omsättning av medlemmar för att förbättra arbetet inom teamet i mjukvaruprojekt.

This thesis examines what game designs cause players to exhibit communication, cooperation and prosocial behavior towards each other in cooperative action games. This study used qualitative research methods to analyze a cooperative action game called Warhammer: Vermintide 2 as a case study. The gathering of data is done through Stimulated recall. The data gathered from the analysis provides information about their behaviors and how players communicate with each other. The results indicate that players' communication, cooperation, and prosocial behavior increased during threatening situations and when aid is required by the players. Players' expectations of others changed depending on their level of experience in the game, and on the console.