Denna kvalitativa studie, baserad på reflexiv metod med en abduktiv ansats, är gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestående av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stärka rektorsrollen, gynna en helhetssyn på de verksamheter som de är ledare för, stärka det skolområde som de är en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet är uppbyggt kring. I det aktuella skolområdet benämns lagarbetet mellan rektorerna som ”ledningsteam”, ”Team X” eller rätt och slätt ”rektorsteamet”. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestämd och avgränsad grupp. Gruppen är lagom stor för att utgöra ett team, det finns gränsobjekt att samverka kring och i samarbetet överskrids de gränser som finns för varje rektors ansvarsområde. Teamet har också, enligt systemteoretiskt synsätt, en god placering i förhållande till omgivande nivåer. Trots att dessa kriterier för team som organisatorisk form är uppfyllda, är rektorsteamet inget team. Det som framträder är i praktiken ett ålagt grupparbete för rektorer, skapat av den lokala förvaltningen i syfte att kontrollera och styra. Teamet av idag arbetar främst som en administrativ enhet, vars praktik är inriktad på att samlat återkoppla givna uppgifter till förvaltning, som sedan kan använda informationen vidare uppåt. Förankringen till de verksamheter som representeras i teamet tycks näst intill obefintlig. Även om rektorerna i studien sympatiserar med teamidén, är deras engagemang för och syn på möjligheter för teamarbetet begränsat. Starkast framträder hur rektorerna balanserar mellan teamhänsyn och hänsyn till den egna verksamheten. Samtidigt är också rektorernas egen syn på sina möjligheter som team avgörande för hur teamarbetet kan fungera i praktiken. Ett framtidsscenario är att rektorerna på eget initiativ, med egen vilja och i egen kraft, definierar teamets syfte, mål och praktik För att åstadkomma ett sådant team krävs