Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Thesis--Gothenburg. / Summary in English. Bibliography: p. 309-315.

Sammanfattning Kooperativa företag spelar en viktig roll i samhällsekonomin och är en företagsform som ökat kraftigt i Sverige det senaste tio åren med 2012 som ett rekordår. Kooperativ bedrivs utifrån kooperativa principer och är ett alternativt sätt att bedriva verksamhet som skiljer sig från vinstdrivna företag och offentlig sektor. Kooperativ innebär ett sätt för människor att genom samarbete tillgodose ömsesidiga behov som inte tillgodoses på annat sätt. De kooperativa värderingarna påverkar förutsättningarna för ledarskap och kommunikation och syftet med uppsatsen är att undersöka villkoren för ledarskap och kommunikation inom mindre kooperativ. Som metod användes två kvalitativa fokusgruppintervjuer och en individuell intervju med medlemmar och yrkesverksamma i mindre kooperativ.  Den insamlade empirin analyserades utifrån ett ramverk som bestod av Jürgen Habermas teori om det kommunikativt handlande, teoretiska begrepp om ledarskap samt tidigare forskning i området. Resultaten tyder på att attityder och värderingar som ligger linje med de kooperativa principerna är en anledning till att individer väljer att bedriva sin verksamhet genom en kooperativ organisationsform. Att medlemmar och medarbetare internaliserar de kooperativa värderingarna är grundförutsättning för samarbete, delat ledarskap och kommunikation i kooperativen ska fungera. Beslutsfattandet i kooperativen är process där ett beslutsalternativ som alla är nöjda med tillåts växa fram genom öppna diskussioner och ett samarbete som är konsensusdrivet. En slutsats i undersökningen är att ett kommunikativt handlande med fördel kan användas i mindre kooperativ, där delat ledarskap och kommunikation som präglas av förtroende och gemensamt ansvar kring arbetsuppgifterna och beslutsfattandet tillämpas.                             Nyckelord: Kooperativa företag, värderingar, ledarskap, kommunikation, kommunikativt handlande  Abstract Co-operative companies play an important role in the Swedish national economy and are a corporate form that has grown considerably in Sweden over the past ten years with 2012 being a record year. Co-operatives are based on cooperative principles and are an alternative way of doing business that differs from profit-driven companies and the public sector. Co-operative means a way for people to meet mutual needs, which are not otherwise met, through cooperation. The cooperative values ​​affect the prerequisites for leadership and communication and the purpose of the paper is to investigate the conditions for leadership and communication within smaller co-operatives. As a method, two qualitative focus group interviews and an individual interview with members and professionals in smaller co-operatives were used. The collected data was analyzed through a framework consisting of Jürgen Habermas theory of communicative action, theoretical concepts of leadership and previous research in the field. The results indicate that attitudes and values ​​that are in line with the cooperative principles are a reason why individuals choose to conduct their business through a cooperative organizational form.  That members and employees internalize the cooperative values ​​are essential for the cooperation, shared leadership and communication in the co-operatives. The decision-making in the co-operatives is a process where an alternative that everyone is satisfied with emerges through open discussions and a consensus-driven collaboration. One conclusion in the paper is that communicative action can be used advantageously in smaller cooperatives, where shared leadership and communication characterized by trust and shared responsibility regarding the tasks and decision making are applied.                                                  Keywords: Cooperative companies, values, leadership, communication, communicative action

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3 upplever fördelar respektive begränsningar i arbetet med kooperativa lärandemetoder och hur lärare legitimerar användningen av kooperativa lärandemetoder i språkutvecklande syfte hos elever med svenska som andraspråk i språkligt heterogena klassrum. Teoretiska perspektiv som används är dialogisk undervisning, muntlig interaktion ur ett andraspråksperspektiv, kooperativt lärande och kooperativa strukturer. Studien bidrar med lärares uppfattningar om användningen av kooperativa lärandemetoder i de yngre skolåren. Det är en kvalitativ intervjustudie med åtta yrkesverksamma lärare från olika kommuner i Skåne. För att analysera vår insamlade empiri har vi utgått från en tematisk analys genom våra transkriberingar, kodning av empirin och tematisering. I resultatanalysen har vi sammanställt lärarnas syn på kooperativa lärandemetoder generellt och för elever med svenska som andraspråk, med både fördelar och begränsningar. Genom att eleverna får arbeta i mindre grupper har lärarna upplevt att de vågar språka vilket de i förlängningen anser gynna språkutvecklingen, speciellt hos elever med svenska som andraspråk. Begränsningar som framkom var främst tid och personalresurser. Sammanfattningsvis legitimerar lärarna kooperativa lärandemetoder genom att gruppinteraktionen ger eleverna större talutrymme vilket gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling. Vi diskuterar den rådande enspråksnormen i svenska klassrum och diskuterar kooperativa lärandemetoder utifrån ett flerspråksperspektiv.

Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar låg och mellanstadielärare har om kooperativa strategier i sin matematikundervisning, vilket sätt lärarna uppfattar att eleverna gynnas kunskapsmässigt och socialt när de arbetar med kooperativa strategier, samt lärarnas uppfattning av de mest förekommande kooperativa strukturer och strategierna i matematikundervisningen. Fem lärare som aktivt arbetar kooperativt i sin matematikundervisning har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser att eleverna gynnas av kooperativa strategier då det främjar elevernas lärande, sociala förmågor och att eleverna blir mer engagerade och aktiva. Eleverna får träna på det sociala samspelet där eleverna tillåts att diskutera, samarbeta och utbyta kunskaper med varandra. Lärarna upplever att de får en större inblick över vilka matematiska förmågor eleverna kan, och vilka förmågor de behöver träna på när de arbetar med kooperativa strategier. Lärarna anser att elevernas kommunikativa förmåga och samarbetsförmåga gynnas positivt när de tilldelas möjlighet att kommunicera och diskutera matematik. Vidare menar lärarna att eleverna även lär sig sätta ord på sina kunskaper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan badrumsutformning och föreställningar om klass och hygien på 1930-talet. Ett av syftena har varit att ta reda på om man då tänkte sig att olika samhällsgrupper hade skilda behov av badutrymmen och hygien. En del av undersökningen är avgränsad till 1930-talets Uppsala och materialet har utgjorts av ritningar och byggobjektshandlingar från byggmästaren Anders Diös. Dessa har i sin tur också kopplats till en samtida utredning av badrumsstandard. Studien visar att det fanns en koppling mellan byggande, klass och föreställningar om hygien. Det fanns också en rörelse mot en höjning av boendestandarden där föreställningar om hygien, arkitektur, politik och infrastruktur samverkade.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att skapa en bild av hur det kooperativa lärandet inverkar på grundskoleelevers språkutveckling, men även vilka möjligheter och utmaningar som framkommer i det kooperativa lärandet. Genom en systematisk litteratursökning valdes tio forskningsstudier ut som ligger till grund för översikten. Forskningen är internationell och genomförd i flera olika delar av världen. Artiklarnas studier redogör inte specifikt för svenskämnet utan inriktas på andra ämnen som innefattar språket som verktyg för lärande. Studierna är inte direkt kopplade till språkutveckling i ämnet svenska, men behandlas i översikten eftersom språkutveckling förekommer i all undervisning oberoende av ämne. I vår analys av resultaten användes tematisk analys där vi kodat vårt insamlade material för att skapa teman och underteman. I resultatet beskriver vi hur elevers språkutveckling påverkas positivt i det kooperativa lärandet och även att sociala relationer och samarbetsförmågor främjas. Vidare visar resultatet att både hög- och lågpresterandeelever fördjupar sina kunskaper genom kooperativt lärande. Slutligen fann vi hur majoriteten av elever var positivt inställda till det kooperativa lärandet som också hjälpte dem att i större utsträckning utveckla en tilltro till sin egen förmåga. Utmaningarna vi har hittat i undervisning som bygger på kooperativt lärande berör konflikter som uppkommer ur elevernas olika prestationsnivåer eller kring arbetsfördelningen. Ytterligare utmaningar handlar om bristande struktur, tidsaspekter och problem i implementeringen, vilket till stor del kan härledas till lärarens roll som framstår som avgörande i det kooperativa lärandet. Avslutningsvis diskuteras vikten av samarbetsförmågor. Framtida forskningsförslag presenteras och eventuella brister i översikten lyfts fram.

This diploma thesis deals with usability of the SAS system and its components for building and running data warehouse and complete solution of Business Intelligence. In the beginning it introduces the meaning and benefits of putting on Business Intelligence and its spot in an organization. It especially focuses on the running BI project in Kooperativa, a.s., insurance company. The main goal of this thesis is to aim on ETL processes of data warehouse, their specificity, characteristics and regular tasks solved across data layers, measuring their performance and feasibility of ETL optimalization. This optimalization can be considered from two different points of view – the first is a creation and maintenance of the ETL source code, the second is tuning for faster data processing. Log files, which are are the main source for performance monitoring, are processed by macroprogram specially tailored to this particular reason. Gained results are analyzed and on that basis I outline spots that need attention. The last part offers comparison of some alternatives to data transformation process typically solved by ETL tasks. Acquired results could be taken as hints used in designing and tweaking other akin ETL processes.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna.

Denna uppsats undersöker hur elever upplever införandet av kooperativa strukturer i undervisningen, hur det påverkar deras talutrymme, delaktighet och arbetsglädje, eftersom eleverna på den skola jag ville undersöka inte kände att de upplevde arbetsglädje eller delaktighet i den mån skolledning och lärare önskade. De upplevde inte heller att de var aktiva och fick prata och berätta så mycket som de ville om ämnet på lektionerna. Jag ville se om införandet av kooperativa strukturer kunde påverka detta åt det positiva hållet. Syftet med den här magisteruppsatsen var således att undersöka hur införandet av kooperativt lärande påverkade talutrymmet, delaktigheten och arbetsglädjen för eleverna i år 4–6. För att undersöka uppsatsens syfte använde jag mig både av enkäter och intervjuer i min studie och den är alltså genomförd med mixed methods. Enkäterna utfördes vid två tillfällen; ett innan implementeringen av kooperativt lärande och ett efter cirka fyra månader. Efter de båda enkättillfällena genomfördes fyra semistrukturerade gruppintervjuer. Enkäterna analyserades med hjälp av t-tester och intervjuerna genom tematisk analys. Enkätsvaren visade inte några statistiskt säkerställda skillnader (vare sig positiva eller negativa) efter att kooperativa strukturer införts i undervisningen. I intervjuerna framkom det att eleverna i studien upplevde både arbetsglädje, delaktighet och att de hade ett stort talutrymme i klassrummen, men de uttryckte inte att de upplevde att det hade ökat i och med införandet av kooperativt lärande. Jag lyfter i min diskussionsdel fram tankar kring varför det blev så.