Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna.