Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar.

No description available.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund. Utifrån nulägesanalys med fritidspedagogerna och eleverna samt vår teori i utvecklingsarbetet har vi skapat tre teman vi grundar vår rastverksamhet på, tema verklighetsanknytning, samarbete och skapande. Studiens dokumentation utgjordes av intervjuer i nulägesanalysen medan det praktiska genomförandet utgjordes av observation under rastaktiviteterna, fältanteckningar, loggbok och fotografering. Resultatet av rastverksamheten visar att elevers intresse för rasten tenderar att öka med stöd av rastaktiviteter där ”flow” uppstår hos elever. Organisation kring rastaktiviteten är en avgörande faktor då konflikter minskade vilket resulterade i bättre motivation och attityd för rastaktiviteterna. Resultatet visar även att morgongymnastik och musik under rastaktivitet uppskattas av eleverna där de visade nyfikenhet, dansade och sjöng.

För att ta reda på elevers och pedagogers inställning till rastaktiviteter och om de anser att det ska förekomma mer styrd verksamhet under skolrasterna genomfördes denna intervjustudie av 10 personer från en grundskola (3 erfarna pedagoger och 7 elever, årskurs 2-6). Resultatet visar att pedagogerna ansåg att den fördelning mellan fri lek och styrda aktiviteter som idag existerar på skolrasterna är lagom och att barnens utveckling inte ytterligare främjas av någon förändring med mer styrd verksamhet under rasterna. Pedagogerna framhöll att det är viktigt att den fria leken ges utrymme på rasterna men också att varje rast ska erbjuda styrd aktivitet. Man poängterade därför vikten av att skolan får behålla dagens personalresurser så att de styrda aktiviteter som förekommer på rasterna leds av kvalificerade pedagoger. Eleverna för sin del var mer ambivalent inställda, de tyckte att lärarna ibland ingriper för mycket i deras rastaktiviteter men huvudsakligen var de positivt inställda till en ökning av de styrda aktiviteterna i trygghetsskapande syfte. För att under rasterna skapa denna trygghet och kunna erbjuda styrda aktiviteter krävs resurser i form av kompetenta och hängivna pedagoger.

Denna aktionsforskningsstudie syftar till att skapa meningsfulla raster för alla elever genom att utveckla en styrd rastverksamhet som ökar gemenskapen och samhörigheten i elevgruppen. Studien gjordes på en stadsskola och inriktade sig på elever i årskurs tre. En faktor i arbetet var att eleverna i årskurs tre var de enda på skolan som fick välja vart de skulle spendera sin rast, vilket sedermera ändrades under projektets gång. En annan viktig faktor var skolgårdsmiljön som eleverna spenderade sina raster i. Då skolan befinner sig på en provisorisk plats är inte utemiljön den bästa. I en nulägesanalys framkom det att eleverna inte tyckte att de hade speciellt mycket att göra på rasterna. Därför utförde vi styrda rastaktiviteter under två veckors tid som sedan avslutades med gruppsamtal tillsammans med eleverna. I dessa samtal fick eleverna chansen att diskutera kring sin situation och hur de tyckte att utvecklingsarbetet hade varit. Enligt eleverna var styrda rastaktiviteter något som de verkligen ville fortsätta med i den dagliga verksamheten då det bidrog till nya gemenskaper samt att eleverna fann fler saker att göra på rasterna. Då utemiljön i sig inte stimulerade eleverna menade de att den styrda aktiviteten alltid gav en möjlighet att delta i en gemenskap tillsammans med andra elever. Den aktivitetet som hade högst deltagarantal var också den sista under utvecklingsarbetet vilket betyder att eleverna inte tröttnade på rastverksamheten utan snarare blev mer intresserade under tidens gång. Eleverna själva menade att variationen av olika slags lekar bidrog till ett bestående intresse för rastaktiviteterna.

Detta utvecklingsarbete syftar till att, i skolans närmiljö under pedagogisk ledning, skapa rastaktiviteter där vill vi öka elevernas chans till motorisk träning. Vårt arbete riktades mot en elevgrupp med barn från förskoleklass till årskurs tre. Skolans förutsättningar att bedriva motorisk träning under den ordinarie undervisningen i Idrott och Hälsa var ett utvecklingsområde som uppdagades under tidigare verksamhetsförlagd utbildning och blev grunden till projektet. Projektet varade under tre veckor och innehöll sammanlagt sex aktiviteter under pedagogisk ledning i skolans befintliga närmiljö. Att delta i projektet var frivilligt och ett erbjudande till motorisk träning, målet var inte att mäta eller bedöma elevernas prestation. Genom hela projekttiden, under planering och förabete samt efter avslutade aktiviteter, hölls intervjuer med både lärare och elever. Intervjuerna dokumenterades tillsammans med våra egna observationer. Rörelseförmågans plats i skolan, utomhusmiljöns effekter på hälsan samt pedagogisk struktur har genomgående varit begrepp vi förhållit oss till. Resultatet av vårt genomförda projekt visar att elevernas rörelseförmåga kopplat till de specifika aktiviteterna förbättrats, att påstå att projektet fått någon större inverkan på deras generella motoriska förmåga kan vi dock inte utifrån genomfört projekt påvisa.

Många elever upplever skolgården som en otrygg plats där de är rädda för att bli lämnade ensamma och med få vuxna att vända sig till. Rasten är ofta en outnyttjad tid som kan ses som en möjlighet och användas som ett lärotillfälle. Studiens syfte är att förändra och angripa ett verkligt problem som redan finns på skolan. Att med rastaktiviteter som ett verktyg undersöka om det är möjligt att skapa en tryggare rast för eleverna samtidigt som gemenskapen och klimatet stärks i elevgruppen. Aktionsforskning har tillämpats och metoden har följt Rönnermans (2012) cykliska processer. Urvalsgruppen är en förskoleklass på en f-6 skola. De styrda rastaktiviteterna pågick i fyra veckor. Intervjuer har gjorts med pedagoger både innan och efter avslutat projekt. Även en enkätundersökning inför projektet och en intervju med elever efter projektet har genomförts. I studiens resultat framkommer att eleverna ansåg att rasten hade blivit en mer trygg arena att vistas i. Den främsta anledningen till det var att det alltid fanns en vuxen till hands som var delaktig i själva aktiviteten Samtliga elever ansåg att konflikterna hade minskat och att de hade lärt sig att samarbeta med andra personer. Eleverna lyfte även fram hur viktigt det var att en vuxen fanns på plats för att hjälpa till och stötta under aktiviteten.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka på hur elever upplever elevinflytande och elevansvar under rasten och hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers deltagande i rastverksamheten. Vid den årliga utvärderingen av rastverksamheten vid den skolan där studien har genomförts upptäcktes att elevinflytande och elevansvar inte uppnådde de mål som satts upp. Undersökningen utgörs av en kvantitativ enkätundersökning om elevinflytande och elevansvar under rasten. Sammanlagt deltog 113 elever i undersökningen. Resultatet visar att eleverna upplever de lärarledda rastaktiviteterna som något positivt, men att de inte får påverka innehållet i den grad de önskar. Resultatet visar också att eleverna är intresserade av att ta ett större ansvar när det gäller delaktighet och ledarskap än de tidigare tagit under rasten.

”Come play with us!” A development study to promote sense of community and inclusion at school with the help of planned recess activities.    Tanken om att skapa en bättre rast där elever inkluderas och finner en VI-känsla skapade idén till vårt utvecklingsarbete. Vi vill utveckla rasten till en arena där det erbjuds ett alternativ till den fria leken. I vår strävan att utveckla rasten, öka inkluderingen, minska utanförskap och skapa en Vi-känsla erbjuder vi planerade rastaktiver. Syftet med utvecklingsarbetet är att inkludera eleverna på rasterna samt skapa en sammanhållning där eleverna känner en Vi-känsla med hjälp av planerade rastaktiviteter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där elever deltar samt våra observationer. Teorin som används i studien är aktionsforskning. Resultatet visar att planerade rastaktiviteter har bidragit till ett alternativ för eleverna utöver den fria leken på rasten. Resultatet visar att elever har inkluderats med rastaktiviteter och en större Vi-känsla har skapats bland eleverna. Rastaktiviteterna har bidragit till mindre ensamhet på rasten. Slutsatsen är att det behövs rastaktiviteter som ett alternativ till den fria leken. Rastaktiviteter bidrar till inkludering och Vi-känsla. Resultatet visar även att vuxnas engagemang på rasten ökar elevernas inkludering och Vi-känsla. Med detta arbete hoppas vi kunna synliggöra vikten av planerade rastaktiviteter. Vår förhoppning är att personalen ser vinsterna med planerade rastaktiviteter. Det stora målet med vårt utvecklingsarbete är att personalen på skolan fortsätter med planerade rastaktiviteter som vi påbörjade.

Min studie grundar sig i att undersöka om man kan stärka och skapa nya kamratrelationer med hjälp av styrda rastaktiviteter. Mina mål i detta utvecklingsarbete är att arbeta med konflikthantering, öka elevers motivation till utevistelse och utelek, skapa fler sysselsättningar på rasterna samt att integrera nyanlända och flerspråkiga elever genom rastverksamhet. Utgångspunkten för denna studie är nulägesanalysen där det lades märke till att vissa elever har brist på idéer när det kommer till rasten, vilket ledde till att de strövar runt på skolgården. Utvecklingsarbetet grundar sig i rastaktiviteter under fyra veckor i kombination med min verksamhetsförlagda utbildning och dessa rastaktiviteter fick eleverna i årskurs F – 5 ta del av. Studiens dokumentation skedde i form av ostrukturerade intervjuer, observationer, läroplansplaneringar samt fotografi och filmning. Resultatet av de styrda rastaktiviteterna visar att det finns intresse för en sådan verksamhet, speciellt för de elever som inte har fantasi för lek eller de elever som behöver hjälp med att komma in i kamratkonstellationer. Vidare visar resultatet att vissa elever valde att inte delta i aktiviteterna för att aktiviteterna inte varit tillräckligt tilltalande.