För att ta reda på elevers och pedagogers inställning till rastaktiviteter och om de anser att det ska förekomma mer styrd verksamhet under skolrasterna genomfördes denna intervjustudie av 10 personer från en grundskola (3 erfarna pedagoger och 7 elever, årskurs 2-6). Resultatet visar att pedagogerna ansåg att den fördelning mellan fri lek och styrda aktiviteter som idag existerar på skolrasterna är lagom och att barnens utveckling inte ytterligare främjas av någon förändring med mer styrd verksamhet under rasterna. Pedagogerna framhöll att det är viktigt att den fria leken ges utrymme på rasterna men också att varje rast ska erbjuda styrd aktivitet. Man poängterade därför vikten av att skolan får behålla dagens personalresurser så att de styrda aktiviteter som förekommer på rasterna leds av kvalificerade pedagoger. Eleverna för sin del var mer ambivalent inställda, de tyckte att lärarna ibland ingriper för mycket i deras rastaktiviteter men huvudsakligen var de positivt inställda till en ökning av de styrda aktiviteterna i trygghetsskapande syfte. För att under rasterna skapa denna trygghet och kunna erbjuda styrda aktiviteter krävs resurser i form av kompetenta och hängivna pedagoger.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärarnas uppfattning om hur fysisk aktivitet erbjuds i styrda aktiviteter och i fri lek i fritidshemmet. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex fritidslärare på sex olika skolor i Skåne. Resultatet, som analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visade att fritidslärarna uppfattar att de erbjuder varierande fysisk aktivitet i de styrda aktiviteterna för ett komplettera elevernas fria lek. I elevernas fria lek uppfattar fritidslärarna att de erbjuder fysisk aktivitet genom att möjliggöra och visa olika aktiviteter och material för att ge eleverna inspiration samt “få igång” de elever som inte gör något. Fritidslärarna uppfattar att eleverna behöver stöttning i deras fria lek. Det framgår också att det finns elever som inte är fysiskt aktiva i en hög utsträckning samt att den fysiska miljön har en central roll i arbetet med fysisk aktivitet.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga vilka specifika metoder förskollärare och barnskötare i förskolan använder sig av i sin matematikundervisning, för att uppnå läroplanens mål för matematik i förskolan. Som datainsamlingsmetod har studien lutat sig mot en kvalitativ metod där tre pedagoger, barnskötare och förskollärare har intervjuats enskilt. Intervjufrågorna belyste bland annat förskollärarens och barnskötarens undervisningsmetoder i matematik. Efter intervjuerna skedde en transkribering och sammanställning av de inspelade intervjuerna. När intervjusvaren hade transkriberats och sammanställts började studiens analysarbete, där intervjusvaren jämfördes och bearbetades mot varandra. Studiens resultat visade att barnskötarnas och förskollärarnas matematikundervisnings metoder hade stor variation och spontanitet, dialog och samspel var viktiga aspekter. Resultatet visade även att pedagogerna i studien inte använde sig av undervisnings begreppet i sitt vardagsarbete på förskolan samt att den fria leken inte sågs som en metod i matematikundervisningen.

Den här studien belyser hur fritidslärare definierar, uppfattar och arbetar med utomhuspedagogik. Vi upplever en viss otydlighet vad gäller utomhuspedagogiken - handlar det om styrda eller ostyrda aktiviteter eller kanske både ock? Syftet med studien är att nå en förståelse för hur fritidslärare arbetar med utomhuspedagogik och därigenom synliggöra deras uppfattningar om lärandet både vad gäller styrd och ostyrd verksamhet ute. Vi har intervjuat sex fritidslärare. Studiens resultat visar att fritidslärarna har liknande arbetsmetoder och definitioner av utomhuspedagogik. Detta tror vi beror på att de alla gått samma utbildning på universitet, vid olika år, och ett kollegialt samarbete där samma metoder används. Fritidslärarnas uppfattningar är att både i de styrda och ostyrda aktiviteterna utomhus finns ett lärande. I de styrda aktiviteterna finns planerade mål med verksamheten som eleverna ska uppnå medans de ostyrda aktiviteterna ger måluppfyllelse och utveckling utan att det är planerat. Genom den oplanerade utomhusvistelsen gäller det att fritidslärare fångar upp de tillfällen som ges till lärande utan att detta planerats i förväg. / This study illustrates how teachers define, perceive and work with outdoor education. We are experiencing some uncertainty regarding outdoor education - is it about planned or unplanned activities or a combination of both? The purpose of the study is to clarify the understanding of how teachers work with outdoor education and thereby visualize there opinion about learning by planned or unplanned activities. We have interviewed six teachers. The study's results show that teachers have similar working methods and definitions of outdoor education. This we believe is due to the fact that they all have had the same education at universities, at different years, and collegial cooperation using the same methods. Teachers' perceptions are that both planned and unplanned outdoor activities are positive for learning. In the planned activities there are certained goals wich the students will achieve while the unplanned activities also provide goal fulfillment and development although not being planned. Through the unplanned outdoor activity, it is important that the teachers capture the upcoming opportunities and guide the student without this being planned in advance.