Min studie grundar sig i att undersöka om man kan stärka och skapa nya kamratrelationer med hjälp av styrda rastaktiviteter. Mina mål i detta utvecklingsarbete är att arbeta med konflikthantering, öka elevers motivation till utevistelse och utelek, skapa fler sysselsättningar på rasterna samt att integrera nyanlända och flerspråkiga elever genom rastverksamhet. Utgångspunkten för denna studie är nulägesanalysen där det lades märke till att vissa elever har brist på idéer när det kommer till rasten, vilket ledde till att de strövar runt på skolgården. Utvecklingsarbetet grundar sig i rastaktiviteter under fyra veckor i kombination med min verksamhetsförlagda utbildning och dessa rastaktiviteter fick eleverna i årskurs F – 5 ta del av. Studiens dokumentation skedde i form av ostrukturerade intervjuer, observationer, läroplansplaneringar samt fotografi och filmning. Resultatet av de styrda rastaktiviteterna visar att det finns intresse för en sådan verksamhet, speciellt för de elever som inte har fantasi för lek eller de elever som behöver hjälp med att komma in i kamratkonstellationer. Vidare visar resultatet att vissa elever valde att inte delta i aktiviteterna för att aktiviteterna inte varit tillräckligt tilltalande.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vad barnen och pedagogerna anser om styrda rastaktiviteter och vilket lärande som kan ske. Barnen skapar nya kamratrelationer samt utvecklar sitt sociala samspel i leken. Barnen har varit delaktiga och haft inflytande över vilka aktiviteter som har genomförts och hur dessa har utförts. Rastaktiviteterna bidrar till ökad fysisk aktivitet och rörelse. Studien har utförts på en liten skola med barn från årskurs 1-6. Studien är baserad på en kvalitativ enkätundersökning med pedagoger och barnsamtal i små grupper. Enligt enkätundersökningen och barnsamtalen så var de styrda rastaktiviteterna väldigt omtyckta och lärorika på många olika sätt som jag redovisar mer ingående i kapitlet analys, vad händer?

Syftet med denna studie är att utforska vilka uppfattningar lärare på fritidshem har gällande styrda rastaktiviteters betydelse, möjligheter och utmaningar för att stärka elevers sociala samspel. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk utgår från skolans rastaktivitet som fritidslärarens professionella ansvar, relationer samt ett relationellt perspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med utbildade fritidslärare. Resultatet visar att det finns två olika betydelser för de styrda rastaktiviteternas påverkan av elevers sociala samspel, vilka är rastaktiviteters betydelse för elevers tillhörighet och betydelsen av elevers valmöjlighet under raster. Att elever som har hamnat utanför den rådande sociala kontexten hittar en plats under raster och kan således skapa en tillhörighet samtidigt som de styrda rastaktiviteterna är valfria. Fritidslärares uppfattningar om vilka möjligheterna de styrda rastaktiviteterna är handlar om utveckling av elevers sociala kompetens, vilket kan hjälpa elever med sitt sociala samspel, stärkning av social interaktion och sammanhållning på skolgården, samt en stärkt kunskapsutveckling. De utmaningar som resultatet tyder på handlar om tid för planering av dessa rastaktiviteter och att hitta aktiviteter som stärker elevers självförtroende och därigenom även det sociala samspelet.

Bakgrund: Då stillasittandet hos barn och ungdomar ökar, satsar regeringen pengar i RF:s projekt ”samling för daglig rörelse”. Projektet vill bidra till att öka elevers fysiska aktivitet i skolorna samt utveckla rörelseförståelse utifrån idrottsliga, psykiska, fysiska och sociala förmågor hos eleverna. Samtidigt förväntas elevernas rörelsenivåer och därmed välbefinnande att öka. Denna studies syfte är att beskriva effekterna av RF:s rörelseprojekt i utvalda skolor i Mellansverige ur elevernas perspektiv. Metod: Författarna i studien gjorde en uppföljande enkätundersökning på Riksidrottsförbundets tidigare undersökning. Samma enkät användes med några ytterligare tilläggsfrågor konstruerade av författarna. Målgruppen var elever i 6–12 års ålder som deltar i RF:s nystartade projekt som genomförs på tre olika skolor i en kommun i Mellansverige. Deltagarna var samma elever som deltog i RF:s studie från hösten 2018. Enkätens resultat analyserades i Excel och SPSS där tabeller och diagram konstruerades.   Resultat: Totalt svarade 96 stycken respondenter på enkäten. Rörelsenivåerna bland eleverna i de berörda skolorna har ökat sedan projektet startade. 30 % av respondenterna ansåg att de utvecklat alla förmågor inom rörelseförståelsens fyra områden. Samtidigt visade resultatet att 83 % ansåg de utvecklat någon av dessa förmågor. Sambandsanalyser via korstabeller visade att elever i mellanstadieskolan tenderade att röra sig mindre än elever i lågstadieskolorna. Mellanstadieskolans elever var även mindre positiva till rörelseprojektet samt mindre positiva till att leda aktiviteter.    Diskussion: De frågor vi ansåg var mest intressanta att analysera var de frågor som konstruerades av oss själva. Dessa frågor sökte svar på om ökade rörelsenivåer bidrog till att utveckla sociala, psykiska, fysiska och idrottsliga förmågor. Majoriteten av respondenterna ansåg sig ha utvecklat dessa förmågor via en ökad rörelsenivå på rasterna. Författarna är dock sparsamma med att dra allt för stora slutsatser av resultatet då endast 96 stycken av totalt 342 stycken besvarade enkäten vilket diskuteras i metoddiskussionen. Slutsats: Resultaten pekar på att projektets syfte uppfylldes då både majoriteten av respondenterna har utvecklat rörelseförståelse samt att rörelsenivåerna har ökat. Denna studies syfte var att följa upp RF:s undersökning och granska effekterna av mer rörelse på rasterna vilket även det uppfylldes.

I början när studien gjordes var förhoppningen och syftet att bidra med kunskap om hur fritidslärare kan använda planerade rastaktiviteter som ett pedagogiskt redskap under rasten för elevers lärande, vilket senare visade sig inte vara genomförbart. Det nuvarande syftet i studien är i stället att undersöka hur fritidslärare resonerar kring rast och arbetet med den pedagogiska rastverksamheten. För att besvara studiens syfte har följande frågeställning formulerats; Hur resonerar fritidslärare kring rast? Metoden i studien utgår från semistrukturerade intervjuer där urvalet var att intervjua fem utbildade fritidslärare som på olika sätt arbetar aktivt med rast. Resultatet lyfter fram fritidslärarnas resonemang och utsagor om rast där det framkommer att orsaken till att skolorna arbetar med rastverksamhet under rasten handlar om att skapa trygghet för eleverna. Fritidslärarnas mål och syfte med aktiviteter under rasten är av delade åsikter men de flesta belyser glädje, roligt samt utgå från elevers intressen. Fritidslärarna resonerar att rasten är en arena där det sociala samspelet tränas, men även att eleverna får delta i praktiska lekar under rasten. Fritidslärarna belyser även vikten av tre förutsättningar för att arbetet under rasten ska fungera. Dessa förutsättningar benämndes som planeringstid, material och personal. Inga markanta nackdelar kring rast och aktiviteter under rasten framkom från fritidslärarna, förutom att aktiviteterna som erbjuds bör vara frivilliga samtidigt som eleverna måste lära sig att leka av "egen maskin" utan planerade aktiviteter.

Under mina år inom fritidsverksamheten har jag lagt märke till en växande trend - att erbjuda organiserade rastaktiviteter på rasterna. Jag blev nyfiken på hur andra rastaktivister och rastvärdar uppfattar dessa rastaktiviteter. Studien handlar om att ta reda på vilken uppfattning rastvärdar och rastaktivister på den utvalda skolan  har om de organiserade rastaktiviteterna. Studien ska dessutom undersöka hur klimatet på skolgården kan förändras med hjälp av de organiserade rastaktiviteterna samt hur informanterna uppfattar att eleverna upplever dessa aktiviteter.  Syftet är att undersöka hur rastaktivister och rastvärdar uppfattar de organiserade rastaktiviteterna.  Studien har gjorts efter fem frågeställningar: Hur uppfattar rastaktivisterna de organiserade rastaktiviteterna? Hur tror rastaktivisterna att eleverna uppfattar de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastvärdarna de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastaktivisterna och rastvärdarna att de organiserade rastaktiviteterna påverkar klimatet bland eleverna på skolgården? Empirin samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som genomfördes med sju informanter. I studien används ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att rastaktivisternas och rastvärdarnas uppfattningar undersöks utan en värdering av vad som är rätt eller fel. Resultatet visar bland annat att rastvärdarna uppfattar det som frustrerande att det endast är ett fåtal elever som deltar i rastaktiviteterna. Rastvärdarna uppfattar det som positivt att det finns organiserade rastaktiviter att hänvisa elever till när de inte har något att göra. Uppfattningen bland rastaktivister och rastvärdar är att de elever som deltar uppskattar aktiviteterna. För många elever är rastaktiviteterna en trygghet där de kan passa in i ett sammanhang. Slutsatsen i studien är att rastaktivisterna är stolta över uppdraget att ansvara för de organiserade rastaktiviteterna. De allra flesta rastvärdarna deltar med glädje aktivt i aktiviteterna tillsammans med eleverna och bidrar till ett positivt klimat på skolgården.

Syftet med den här studien är att synliggöra fritidslärarens arbetssätt och didaktiska metoder för att genom rastverksamhet främja mellanstadieelevers fysiska aktivitet. I undersökningen läggs särskild vikt vid hur genusperspektivet kan beaktas i det här sammanhanget. För att undersöka det valda området har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att få fram fritidslärarnas uppfattningar. För studien har totalt fem behöriga fritidslärare från tre olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna för studien bar på en medvetenhet kring den minskade mängden av daglig fysisk aktivitet hos barn. Resultatet visar även att det hos lärarna fanns en vilja att med rastverksamheten bidra till att eleverna rör sig mer. Men trots det visar det sig i resultatet att lärarna inte arbetade med den fysiska aktiviteten som främsta huvudområde i rastverksamheten. Studies resultat bidrar med olika didaktiska metoder och strategier för att öka mellanstadieelevers mängd av fysisk aktivitet hos båda könen. Metoder som bland annat nämndes var erbjudande av olika materiel, aktiviteter med utmanande svårighetsnivåer, veckoscheman för kommande veckas aktiviteter och samtal med eleverna för att uppmärksamma elevernas önskemål i rastverksamheten. Resultatet visar även att en lärares involvering i form av styrd aktivitet med fysisk rörelse bidrar till en jämnare fördelning av kön i deltagarantalet samt att lärarens närvaro bidrar till att könsstereotypiska mönster i val av lek och aktivitet bryts.

Trots att rasten utgör en stor del av grundskoleelevers skoldag så finns inga tydliga nationella riktlinjer för vad rasten faktisk ska innehålla. Undersökningens syfte var att studera hur skolpersonal anser att organiserade rastaktiviteter i grundskolan kan främja elevers sociala utveckling och fysiska aktivitet. Detta har genomförts med hjälp av en webbenkät i vilken totalt trettio respondenter deltog. Dessa var fördelade på nitton fritidspedagoger, åtta lärare samt två vikarier/annat. Undersökningen har visat att organiserade rastaktiviteter på olika sätt kan främja social utveckling och fysik aktivitet. Den sociala utvecklingen främst genom gemenskap, vuxennärvaro och demokratiskt förhållningsätt. Den fysiska aktiviteten främst genom rörelseglädje, varierande aktivitetsutbud samt frivilligt deltagande. / Despite the fact that recess is a substantial part of childrens’ day in elementary school, there are no national guidelines regarding recess or what it should contain. The aim of the study was to examine educators’ views on how organized activities during recess can further social development and physical activity among schoolchildren. A web survey was used and a total of thirty respondents participated. The study indicated that organized activities during recess can further social development and physical activity in numerous ways. The social development mainly through kinship, adult presence and democratic approach. The physical activity mainly through joy of movement, a varied range of activities and voluntary participation.

Introduction: Organized recess activities which stimulate to physical activity are important for developing social skills, academic performance, and creating a positive attitude towards physical activity. The aim of the study is to investigate key people's perceptions towards the implementation of organized recess activities, with an enforcement on physical activities in primary and secondary schools. Method: An exploratory study design with an inductive approach has been used. Five semi-structured interviews were performed to collect data based on the purpose and questions of the study. A purposive sampling has been performed to provide experienced and additional informative respondents. Collected data has been analysed with a qualitative content analysis within a manifest approach. Findings shows an active work and interest in organized recess activities. The importance of having secure adults at break times was reported by all respondents in this study. Perceptions is that recess does not receive the same priority as other subjects within schools. General barriers for the implementation of organized recess activities were lack of commitment, knowledge, planning time and staff resources. Conclusion: Additional knowledge about recess may be a prerequisite for whether schools choose to develop the work with organized recess activities with an enforcement on physical activities. / Introduktion: Organiserade rastaktiviteter som stimulerar till fysisk aktivitet är viktiga för att utveckla sociala färdigheter, förbättra skolprestationer och skapa en positiv inställning till fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka nyckelpersoners uppfattningar till implementering av organiserade rastaktiviteter, med fokus på fysiska aktiviteter på låg och mellanstadiet. Metod: En explorativ studiedesign med induktiv ansats har använts som metod. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data om studiens syfte och frågeställningar. Ett strategiskt urval har vidtagits för att tillhandahålla erfarna och informationsrika respondenter. Insamlade data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med fokuset på det manifesta innehållet. Resultatet visar ett aktivt arbete och intresse för organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter. Betydelsen av att det skall finnas trygga vuxna ute på rasten rapporterades av samtliga respondenter i denna studie. Generella uppfattningar förelåg om att rasten inte blir lika högt prioriterad som andra ämnen i skolan. Utmaningar för implementering av organiserade rastaktiviteter var brist på engagemang, kunskap planeringstid och personal. Slutsats: Ytterligare kunskap om rasten kan sannolikt vara en förutsättning för huruvida skolor väljer att utöka arbetet med organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter.