Under mina år inom fritidsverksamheten har jag lagt märke till en växande trend - att erbjuda organiserade rastaktiviteter på rasterna. Jag blev nyfiken på hur andra rastaktivister och rastvärdar uppfattar dessa rastaktiviteter. Studien handlar om att ta reda på vilken uppfattning rastvärdar och rastaktivister på den utvalda skolan  har om de organiserade rastaktiviteterna. Studien ska dessutom undersöka hur klimatet på skolgården kan förändras med hjälp av de organiserade rastaktiviteterna samt hur informanterna uppfattar att eleverna upplever dessa aktiviteter.  Syftet är att undersöka hur rastaktivister och rastvärdar uppfattar de organiserade rastaktiviteterna.  Studien har gjorts efter fem frågeställningar: Hur uppfattar rastaktivisterna de organiserade rastaktiviteterna? Hur tror rastaktivisterna att eleverna uppfattar de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastvärdarna de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastaktivisterna och rastvärdarna att de organiserade rastaktiviteterna påverkar klimatet bland eleverna på skolgården? Empirin samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som genomfördes med sju informanter. I studien används ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att rastaktivisternas och rastvärdarnas uppfattningar undersöks utan en värdering av vad som är rätt eller fel. Resultatet visar bland annat att rastvärdarna uppfattar det som frustrerande att det endast är ett fåtal elever som deltar i rastaktiviteterna. Rastvärdarna uppfattar det som positivt att det finns organiserade rastaktiviter att hänvisa elever till när de inte har något att göra. Uppfattningen bland rastaktivister och rastvärdar är att de elever som deltar uppskattar aktiviteterna. För många elever är rastaktiviteterna en trygghet där de kan passa in i ett sammanhang. Slutsatsen i studien är att rastaktivisterna är stolta över uppdraget att ansvara för de organiserade rastaktiviteterna. De allra flesta rastvärdarna deltar med glädje aktivt i aktiviteterna tillsammans med eleverna och bidrar till ett positivt klimat på skolgården.

Trots att rasten utgör en stor del av grundskoleelevers skoldag så finns inga tydliga nationella riktlinjer för vad rasten faktisk ska innehålla. Undersökningens syfte var att studera hur skolpersonal anser att organiserade rastaktiviteter i grundskolan kan främja elevers sociala utveckling och fysiska aktivitet. Detta har genomförts med hjälp av en webbenkät i vilken totalt trettio respondenter deltog. Dessa var fördelade på nitton fritidspedagoger, åtta lärare samt två vikarier/annat. Undersökningen har visat att organiserade rastaktiviteter på olika sätt kan främja social utveckling och fysik aktivitet. Den sociala utvecklingen främst genom gemenskap, vuxennärvaro och demokratiskt förhållningsätt. Den fysiska aktiviteten främst genom rörelseglädje, varierande aktivitetsutbud samt frivilligt deltagande. / Despite the fact that recess is a substantial part of childrens’ day in elementary school, there are no national guidelines regarding recess or what it should contain. The aim of the study was to examine educators’ views on how organized activities during recess can further social development and physical activity among schoolchildren. A web survey was used and a total of thirty respondents participated. The study indicated that organized activities during recess can further social development and physical activity in numerous ways. The social development mainly through kinship, adult presence and democratic approach. The physical activity mainly through joy of movement, a varied range of activities and voluntary participation.

Introduction: Organized recess activities which stimulate to physical activity are important for developing social skills, academic performance, and creating a positive attitude towards physical activity. The aim of the study is to investigate key people's perceptions towards the implementation of organized recess activities, with an enforcement on physical activities in primary and secondary schools. Method: An exploratory study design with an inductive approach has been used. Five semi-structured interviews were performed to collect data based on the purpose and questions of the study. A purposive sampling has been performed to provide experienced and additional informative respondents. Collected data has been analysed with a qualitative content analysis within a manifest approach. Findings shows an active work and interest in organized recess activities. The importance of having secure adults at break times was reported by all respondents in this study. Perceptions is that recess does not receive the same priority as other subjects within schools. General barriers for the implementation of organized recess activities were lack of commitment, knowledge, planning time and staff resources. Conclusion: Additional knowledge about recess may be a prerequisite for whether schools choose to develop the work with organized recess activities with an enforcement on physical activities. / Introduktion: Organiserade rastaktiviteter som stimulerar till fysisk aktivitet är viktiga för att utveckla sociala färdigheter, förbättra skolprestationer och skapa en positiv inställning till fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka nyckelpersoners uppfattningar till implementering av organiserade rastaktiviteter, med fokus på fysiska aktiviteter på låg och mellanstadiet. Metod: En explorativ studiedesign med induktiv ansats har använts som metod. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data om studiens syfte och frågeställningar. Ett strategiskt urval har vidtagits för att tillhandahålla erfarna och informationsrika respondenter. Insamlade data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med fokuset på det manifesta innehållet. Resultatet visar ett aktivt arbete och intresse för organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter. Betydelsen av att det skall finnas trygga vuxna ute på rasten rapporterades av samtliga respondenter i denna studie. Generella uppfattningar förelåg om att rasten inte blir lika högt prioriterad som andra ämnen i skolan. Utmaningar för implementering av organiserade rastaktiviteter var brist på engagemang, kunskap planeringstid och personal. Slutsats: Ytterligare kunskap om rasten kan sannolikt vara en förutsättning för huruvida skolor väljer att utöka arbetet med organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter.