Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fritidslärares och rektorers syn på rollen som rastaktivist speglas i hur rastverksamheten organiseras, särskilt i relation till elevers informella lärande. För att finna svar på detta innefattar examensarbetet totalt nio stycken semistrukturerade intervjuer med pedagoger och rektorer. Ur intervjupersonernas svar har det gått att urskilja totalt fem stycken huvudteman och två underteman: personal (med rektorer och pedagoger som underteman), effekter, eleven, arbetsprocesser samt miljö. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats tematiskt. Det sociokulturella perspektivet, med sitt fokus på språk och samverkan har legat till grund för vidare analys och diskussion. Intervjupersonerna har förmedlat vikten av att rastverksamheten är prioriterad och välorganiserad, såväl miljömässigt som arbetsmässigt. I och med det finns möjlighet till positiva effekter för elevernas välmående och utveckling enligt intervjupersonerna. De förmedlade vikten av att ha ledningens stöd i arbetet, som annars ter sig i stort sett omöjligt. Examensarbetet pekar på slutsatser som att arbetet med rastverksamhet kan leda till förbättringar av klassrumsklimat samt förbättringar av inlärning. Det pekar även på att arbetet kan leda till ett högre välmående hos eleverna. Arbetets slutsatser kan även peka på att intervjupersonerna upplever att arbetet med rastverksamhet bör falla under fritidshemmets uppdrag. Vi hoppas i förlängningen att rastverksamheten får en chans att vidareutvecklas på bästa möjliga sätt.

Under mina år inom fritidsverksamheten har jag lagt märke till en växande trend - att erbjuda organiserade rastaktiviteter på rasterna. Jag blev nyfiken på hur andra rastaktivister och rastvärdar uppfattar dessa rastaktiviteter. Studien handlar om att ta reda på vilken uppfattning rastvärdar och rastaktivister på den utvalda skolan  har om de organiserade rastaktiviteterna. Studien ska dessutom undersöka hur klimatet på skolgården kan förändras med hjälp av de organiserade rastaktiviteterna samt hur informanterna uppfattar att eleverna upplever dessa aktiviteter.  Syftet är att undersöka hur rastaktivister och rastvärdar uppfattar de organiserade rastaktiviteterna.  Studien har gjorts efter fem frågeställningar: Hur uppfattar rastaktivisterna de organiserade rastaktiviteterna? Hur tror rastaktivisterna att eleverna uppfattar de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastvärdarna de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastaktivisterna och rastvärdarna att de organiserade rastaktiviteterna påverkar klimatet bland eleverna på skolgården? Empirin samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som genomfördes med sju informanter. I studien används ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att rastaktivisternas och rastvärdarnas uppfattningar undersöks utan en värdering av vad som är rätt eller fel. Resultatet visar bland annat att rastvärdarna uppfattar det som frustrerande att det endast är ett fåtal elever som deltar i rastaktiviteterna. Rastvärdarna uppfattar det som positivt att det finns organiserade rastaktiviter att hänvisa elever till när de inte har något att göra. Uppfattningen bland rastaktivister och rastvärdar är att de elever som deltar uppskattar aktiviteterna. För många elever är rastaktiviteterna en trygghet där de kan passa in i ett sammanhang. Slutsatsen i studien är att rastaktivisterna är stolta över uppdraget att ansvara för de organiserade rastaktiviteterna. De allra flesta rastvärdarna deltar med glädje aktivt i aktiviteterna tillsammans med eleverna och bidrar till ett positivt klimat på skolgården.