Bakgrund: Den text vi möter i samhället har förändrats, då vuxna och barn dagligen möter texter som består av olika modaliteter så som filmer, skrift, musik och illustrationer. Att skapa texter där olika modaliteter samspelar är inte helt okomplicerat och det krävs övning för att utveckla elevernas multimodala textskapande. Läroplanen för grundskolan framhåller att eleverna ska ges möjlighet till att uttrycka sig med olika modaliteter samt skapa texter där bild och skrift samspelar. Trots detta så finns det en tradition inom skolan där skriften är högt värderad och kopplas ihop med kunskap. Läromedlen påverkas av de lärandemålen som förekommer i läroplanen samt den sociala praktik vi omges av. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra om och i sådana fall hur läroböckerna i årskurs 3 för ämnet svenska inbjuder till ett multimodalt textskapande. Detta kommer att göras genom en analys av fem läroböcker. För att konkretisera syftet har jag brutit ned det i två frågeställningar. - På vilka sätt och i vilken utsträckning stöttar läromedel i svenska elevers multimodalatextskapande? - Vilken funktion ges bilden i förhållande till elevers förväntade interaktion medläromedlet? Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod. Genom en multimodalanalys, Modellen förtextanalys, baserad på Danielsson och Selander (2014) analyserades fem läromedel. Resultat: Studien visar att beroende på vilka modaliteter som läromedlen erbjuder samt hur de interagerar med varandra har betydelse för det textskapande som eleverna erbjuds. Förutom skriften som är dominerande i läromedlen innehåller alla läromedlen bilder. Bilderna fungerar alltid ihop med andra modaliteter. Bildernas funktion är antingen informativa och ger då ett stöd i elevernas textskapande eller fyller en dekorativ funktion och finns då till för att uppmärksamma skriften. Förutom skrift och bild så förekommer i samtliga läromedel även den muntliga modaliteten där eleverna uppmuntras att interagera med varandra. I vissa av läromedlen uppmuntras även eleverna att gå utanför läromedlet och söka information i andra medier samt arbeta praktiskt med instruerande texter. Interaktionsformerna i läromedlen förekommer i olika utsträckning vilket påverkar det textskapandet som eleverna får möta.

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>Syftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrån ett samhällsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhälle har ett annat behov än gårdagens vilket ställer nya krav på skolan att förbereda eleverna för det samhället. Rapporten har undersökt hur elever tänker kring skriftspråkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftspråkandet i skolan kommer gå till i framtiden. Rapporten bygger på en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i år tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt inställda till att använda datorer i sitt skriftspråkande. Dock visade också resultatet att datorer inte används regelbundet i de två skolor där de kvalitativa intervjuerna ägde rum. I resultatet återfanns både möjligheter och dilemman med att använda datorn i skolan. Många av dessa dilemman beror på att skolan inte har följt den samhällsutveckling som har skett genom datorns inträdde i samhället. Vidare visade resultatet på vilka möjligheter eleverna ser med IT i skolan som ett verktyg att nå ut till den globala världen och underlätta skrivsituationer.</p>

ABSTRACT Syftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrån ett samhällsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhälle har ett annat behov än gårdagens vilket ställer nya krav på skolan att förbereda eleverna för det samhället. Rapporten har undersökt hur elever tänker kring skriftspråkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftspråkandet i skolan kommer gå till i framtiden. Rapporten bygger på en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i år tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt inställda till att använda datorer i sitt skriftspråkande. Dock visade också resultatet att datorer inte används regelbundet i de två skolor där de kvalitativa intervjuerna ägde rum. I resultatet återfanns både möjligheter och dilemman med att använda datorn i skolan. Många av dessa dilemman beror på att skolan inte har följt den samhällsutveckling som har skett genom datorns inträdde i samhället. Vidare visade resultatet på vilka möjligheter eleverna ser med IT i skolan som ett verktyg att nå ut till den globala världen och underlätta skrivsituationer.

Litteraturstudien behandlar motivation i samband med användning av digitala skrivverktyg i den tidiga skrivprocessen utifrån litteraturöversiktens urval. Studien grundar sig delvis i vårt intresse som vuxit fram från den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi har iakttagit elever som upplevts omotiverade för textskapande. Med utgångspunkt utifrån litteraturöversiktens urval syftar studien till att undersöka hur forskning belyser den roll som digitala skrivverktyg har på motivation i samband med textskapande för elever i den tidiga skrivprocessen.  För att syftet ska uppnås utgår studien ifrån dessa frågeställningar: Vilka digitala skrivverktyg används som medel för textskapandet i svenskundervisningen? Vilka möjligheter kan användning av digitala skrivverktyg vid textskapande bidra med för elevers motivation? Vilka utmaningar kan användning av digitala skrivverktyg vid textskapande ge upphov till när det gäller elevers motivation? Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med studiens syfte som utgångspunkt. Majoriteten av studierna visar att digitala skrivverktyg kan vara ett sätt att öka elevers motivation för textskapande. De digitala verktyg som behandlas i studierna är dator och lärplatta. Fördelar som framkommer är att de digitala skrivverktygen möjliggör ett stort utrymme för val och kreativitet samt att de motoriska färdigheterna undanröjs. Resultatet visar även att elevernas olika erfarenheter och tillgång till digitala verktyg kan utmana den likvärdiga utbildningen, på grund av att alla elever inte har samma tillgång till digitala                    verktyg         utanför          skolan.

Digitaliseringen i samhället påverkar det svenska utbildningssystemet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om digitaliseringen och digitala skrivverktyg vid textskapande i skrivundervisningen. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka uppfattningar om och erfarenheter av digitaliseringens inverkan på skrivundervisningen har lärare som undervisar i F-3? Vilka möjligheter respektive begräsningar upplever lärare som undervisar i F-3 med digitala skrivverktyg vid elevers textskapande? Studien har en sociokulturell utgångspunkt och empirin har bearbetats genom tematisk analys. Studiens har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade intervjuer med grundskollärare som undervisar i F-3.   Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till digitaliseringen i skolan. Användningen av digitala verktyg som skrivverktyg beskriver lärarna blev aktuellt när elever fick egna digitala verktyg. Lärarna upplever många möjligheter med att använd digitala skrivverktyg vid elevers textskapande. Möjligheten att enklare ge feedback, skriva längre och bättre texter samt använda talsyntes vid textskapandet. Resultatet visar också lärarens viktiga roll att själv ha digital kompetens och att stötta eleverna i deras textskapande. Resultatet visar även att lärarna upplever en viss begräsning med att använda digitala skrivverktyg vid textskapande då elevers handstil, finmotorik och minneskoppling begränsas.

Den här studien utforskar sju lärares inställningar och reflektioner angående skrivande för hand och skrivande på dator i undervisningen via kvalitativa intervjuer, med fokus på kontexten av inlärning och textskapande. Med utgångspunkt i lärarnas övertygelser, och teorin teacher beliefs undersöker studien hur lärarna anser att skrivundervisningen bör se ut och vad lärarna har för inställningar och praxis angående skrivundervisningen. Forskningen tar avstamp ur ett sociokulturellt-, kognitivt- och neurodidaktiskt perspektiv vid undersökningen och tydliggör därigenom lärarnas inställningar i förhållande till de båda skrivsätten. Via intervjuer av sju olika mellanstadielärare som undervisar i svenskämnet utreder studien deras inställning till skrivsätten samt hur de anser att de implementerar skrivsätten i deras egen skrivundervisning.  Resultatet avslöjar en nyanserad förståelse av rollerna vilka båda skrivsätten har gällande elevers akademiska och personliga utveckling. Lärare betonar kognitiva aspekter rörande minne och inlärning och vilka fördelar skrivande för hand bidrar med tack vare elevernas användning av finmotorik när de formar bokstäver och meningar. De lyfter även effektiviteten och tillgängligheten till lärverktyg vid skrivande på dator och hur dessa gagnar elevernas textskapande samt läs- och skrivkunnighet i omfattande mån. Studiens resultat understryker vikten av att noggrant överväga valet av skrivsätt samt beakta sammanhang och pedagogiska mål vid integrering av skrivsätten i undervisningen. Genom att erkänna båda skrivsättens varierade fördelar och användningsområden kan lärare anpassa sin undervisning utefter elevernas individuella behov för att främja literacy och lärande.

Denna uppsats belyser digitala skrivverktygs möjligheter och utmaningar inom områdena skriftspråklighet och textskapande i svenskundervisningen i F-3. Ett alltmer digitaliserat samhälle ställer krav på skolan och lärarens användning av digitala skrivverktyg i undervisningen. Många barn har idag tillgång till olika digitala verktyg redan innan de börjar skolan och har en positiv inställning till att nyttja dem. Det är därför viktigt att lärare tar tillvara på detta intresse i undervisningen för att kunna motivera eleverna i sin skriftspråkliga utveckling. Syftet med uppsatsen är att belysa hur digitala skrivverktyg behandlas i forskning inom svenskämnet i grundskolan för årskurs F-3, med fokus på skriftspråklighet och textskapande. Den sociokulturella teorin och den kognitiva teorin ligger till grund för analysen av materialet. Materialet som undersökts är vetenskapliga artiklar inklusive en forskningsöversyn. Både nationella och internationella studier har undersökts. Resultatet visar att möjligheter som finns med att använda digitala skrivverktyg är dess positiva inverkan på redigering, samspelet och interaktionen mellan elever samt motivationen. Ordbehandlingsprogram med talsyntes hjälper elever att redigera sina texter, vilket leder till att eleverna upplever det mindre mödosamt att skriva vilket vidare leder till ökad motivation och längre texter. Utmaningarna med digitalt skrivande är att få texten personlig samt att det inte krävs lika mycket kroppslig ansträngning eftersom eleverna inte behöver forma bokstäver. För att digitala skrivverktyg ska ge en positiv effekt på skriftspråklighet och textskapande är det viktigt att läraren har kunskaper i hur och varför de ska användas. Digitala skrivverktyg ska medvetet och planerat och inkluderas i undervisningen. Genom strukturerad undervisning både i och om användandet av digitala skrivverktyg kan både skriftspråklighet och textskapande utvecklas, och meningsfullhet kring detta åstadkommas.

The study highlights teachers´ perceptions of creative writing as part of learning processes in the subject of Swedish, based on creative activities. The background to this study comes from the curriculum that describes opportunities to experience different kinds of knowledge. Creative activities in various forms and the ability to one´s own creativity is emphasized. The empirical data in this study is collected through qualitative interviews with four practicing teachers. The result shows that there are two different views according to creative writing as a text creation. The result also shows that many of the teachers have a negative attitude towards creativity. The study also shows that the teacher´s role is important for the students´ creation of texts. The literature highlights the importance of a broader language concept to students´ language development. The creation of texts is an important part of this language development and language itself invites a creative approach. / Studien belyser lärares uppfattningar om kreativt skrivande som en del av lärandeprocesser i ämnet svenska med utgångspunkt från skapande verksamhet. Bakgrunden till denna studie kommer från styrdokument som beskriver möjligheter till att få uppleva olika uttryck för kunskaper. Skapande verksamhet i olika former och förmåga till eget skapande betonas. Det empiriska materialet för studien är insamlad genom kvalitativa intervjuer från fyra verksamma lärare. Resultatet visar att det förekommer två skilda uppfattningar om kreativt skrivande som textskapande. Jag kunde även utläsa att ett flertal av lärarna ger uttryck för ett negativt förhållningssätt till kreativitet. Studien visar även att lärarens roll är viktig för elevers textskapande. Litteraturen belyser vikten av ett vidgat språkbegrepp för elevernas språkutveckling. Textskapande är en viktig del i denna språkutveckling och språket inbjuder till ett kreativt arbetssätt, vilket diskuteras i studien avslutningsvis.

Studiens syfte var att undersöka hur multimodala texter påverkar elevers textskapande. Deltagare var elever som går i årskurs 2. En kvantitativ studie genomfördes där eleverna fick skapa två olika texter med hjälp av input från en bildserie respektive en kort tecknad film. I studiens bakgrund lyfts socialsemiotiken fram vilket är en teori om meningsskapande och teckenskapande. Multimodala texter är uppbyggda av olika modaliteter som bild, text, ljud, färger och former. En multimodal text kan innehålla två eller flera modaliteter som bidrar med sinnesintryck och påverkar upplevelsen hos läsaren. Elevernas texter analyserades utifrån olika textmått (textlängd, ordlängd, ordvariationsindex, nominalkvot, läsbarhetsindex och meningslängd) för att lyfta fram de textuella drag som fanns. En kvalitativ analys av texterna gjordes för att belysa och stärka studiens kvantitativa resultat. Resultatet visar att de båda typerna av input påverkade elevernas textskapande olika. Lärare behöver därför bli medvetna om de multimodala texternas påverkan på elevers textskapande. En implikation av studiens resultat till undervisning är att bildserien möjliggjorde för eget kreativt textskapande hos eleverna medan filmen bidrog till ökad textmängd, längre ord och meningar, högre informationstäthet samt en högre nivå av läsbarhet.

Tekniken har förbättrats det senaste årtiondet och teknologiska processer har skapat mer effektiva och förbättrade sätt att göra saker på. Flera saker som tidigare gjorts på papper, görs nu med hjälp av digitala verktyg. Läroplanen skriver att skolan ska ha en tidsenlig utbildning, och även när det gäller digitaliseringen, därför har skolans verksamhet börjat präglas av en mer digital inriktning. Syftet med studien är att granska vad forskning visar om vilken påverkan digitala och analoga skrivverktyg kan ha på formella textkvaliteten för elever i grundskolans mellanår, samt lärares och elevers åsikter om att skriva på digitala skrivverktyg. Litteraturstudien innehåller material som hittats genom olika databaser samt kedjesökningar. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet är både internationellt och nationellt. Litteraturen behandlar frågor om påverkan av elevtexter och är främst skrivna efter 2010 med några undantag. Resultatet visar att elevers formella textkvalitet förbättras när de skriver på ett digitalt skrivverktyg, elever korrigerar mer i sina texter, gör färre stavfel och textmängden ökar. Både lärare och elever föredrar att arbeta med digitala skrivverktyg när det kommer till att skapa texter. Trots detta finns det flera frågetecken inom ämnet som vidare forskning bör studera. Ett av dessa frågetecken är hur lärare ska bedöma och hur utbildningen av digitalt skrivande ska gå till.