The girls aid Meja is an organization that, among other things, works to inform young people between the ages of 13-18 in Eskilstuna municipality of the meaning of sexual consent and mutual sex. The purpose of their work is to spread knowledge that can affect how young people view sex and what is okay in a sexual situation. That includes information of what signals induviduals can give that communicates whether they want to have sex or not and that sex, to be mutual, requires a good feeling for all parties.In this thesis research has been conducted with the aim of finding principles that can clarify the difference between mutual sex, non-mutual sex and sexual abuse in illustrated information. The research also includes strategies for creating sympathy by using illustrated information, and how signals of consent and non-consent can be visualized. This thesis has been carried out in collaboration with the girl´s aid Meja with the goal of strengthening their message with illustrations.This research includes theories in the fields of rhetorics, visual narratives, semiotics and visualization of invisible communication. Methods used during this research was an interview and an image analyzes to gather fact´s about the thesis subject. A survey was conducted to test a illustrated prototype on the target audience.The result of the thesis was that image sequences can be used as a visual communication method to present the distinctness between different chains of events in a memorable manner. The characters in the illustrations should feel relatable and their feelings should be emphasized with facial expressions, body language, words, tone of voice and visual methaphors to create sympathy with the target audience. Further in order to enhance the sympathy of the target audience the images frames in a sequence should be non-traditional and the strongest argument in the information should be placed last. To clarify distinctness between different image sequences may symbolic signs and color be used. Specific design witihin speech bubbles, text, body language and facial expression can be used to communicate signales and reinforce what characters mean. / Tjejjouren Meja är en organisation som bland annat arbetar med att informera ungdomarmellan 13–18 år i Eskilstuna kommun om vad sexuellt samtycke och ömsesidigtsex innebär. Detta i syfte att sprida kunskap som kan påverka ungas syn på sex och vad som är acceptabelti en sexuell situation. Det inkluderar vilka signaler individer kan sändaför att visa att deantingen vill eller inte vill ha sex och att sex för att vara ömsesidigt kräver en bra känsla hos alla parter. I det här examensarbetetutfördes en undersökning med syfte att finna grepp och principer somförtydligarillustrerad information om skillnaderna mellan ömsesidigt-sex, icke-ömsesidigt sex och sexuellt övergrepp. Även strategier för att skapa medkänsla hos en målgrupp genom ett illustrerat informationsmaterial undersöktessamt hur signaler på samtycke eller icke-samtycke kan visualiseras. Det här arbetet utfördesi samarbete med Tjejjouren Meja med mål att förstärka deras budskap med illustrationer. I arbetet undersöktes teorier inom retorik, visuellt narrativ, semiotik och visualisering av osynlig kommunikation. De metoder som användes för att samla fakta om ämnet var en intervju med en informantpå Tjejjouren Meja samt bildanalyser av illustrerad information om sex och samtycke riktat mot unga. För att testa den gestaltningsprototyp som undersökningen resulterade i utfördes en enkätundersökning.Examensarbetet resulterade i slutsatsen att bildsekvenser kan användas som visuellt kommunikationssätt för att på ett minnesvärt sätt presentera skillnaden mellan olika förlopp. För att skapa medkänsla hos en målgrupp bör karaktärer i bildsekvenserna efterlikna målgruppen. Det kan tydliggöras vad karaktärerna känner med hjälp av minspel, kroppsspråk, ord, tonfall och bildliga metaforer av känslor. För att förstärka medkänslan hos målgruppen bör även bildsekvenserna frångå en traditionell inramning och det starkaste argumentet i informationen bör vara placerat sist. Symboliska tecken och färger kan användas för att förtydliga skillnader mellan olika bildsekvenser. För att kommunicera signaler på att karaktärerna ger eller inte ger sitt samtycke till sex kan pratbubblor, textstil, kroppsspråk och minspel illustreras för att förstärka vad karaktären menar.

Studiens syfte var att undersöka hur multimodala texter påverkar elevers textskapande. Deltagare var elever som går i årskurs 2. En kvantitativ studie genomfördes där eleverna fick skapa två olika texter med hjälp av input från en bildserie respektive en kort tecknad film. I studiens bakgrund lyfts socialsemiotiken fram vilket är en teori om meningsskapande och teckenskapande. Multimodala texter är uppbyggda av olika modaliteter som bild, text, ljud, färger och former. En multimodal text kan innehålla två eller flera modaliteter som bidrar med sinnesintryck och påverkar upplevelsen hos läsaren. Elevernas texter analyserades utifrån olika textmått (textlängd, ordlängd, ordvariationsindex, nominalkvot, läsbarhetsindex och meningslängd) för att lyfta fram de textuella drag som fanns. En kvalitativ analys av texterna gjordes för att belysa och stärka studiens kvantitativa resultat. Resultatet visar att de båda typerna av input påverkade elevernas textskapande olika. Lärare behöver därför bli medvetna om de multimodala texternas påverkan på elevers textskapande. En implikation av studiens resultat till undervisning är att bildserien möjliggjorde för eget kreativt textskapande hos eleverna medan filmen bidrog till ökad textmängd, längre ord och meningar, högre informationstäthet samt en högre nivå av läsbarhet.