Uteförskolorna har ökat och därmed föräldrars och förskollärares möjligheter att välja barnomsorg/arbetsplats. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar föräldrar och förskollärare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vår undersökning har vi fått fram via enkäter till berörda föräldrar och förskollärare på de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgått ifrån är dels knuten till föräldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva både föräldrar och förskollärare är till uteförskolan. Den främsta anledningen till val av utevistels är att naturen erbjuder hela kroppen och alla dess sinnen på riktiga upptäcksfärder. En annan central faktor är den engagerade personalen som förmedlar den utepedagogiska tanken i verksamheten. De gemensamma fördelarna är barns förbättrade motorik, goda hälsa och ökade kunskaper om naturen. Föräldrarna anser inte att det finns så många nackdelar, men de liksom förskollärarna tar upp ljudnivån som kan vara svår att dämpa när barnen kommer in.

<p>Uteförskolorna har ökat och därmed föräldrars och förskollärares möjligheter att välja barnomsorg/arbetsplats. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar föräldrar och förskollärare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vår undersökning har vi fått fram via enkäter till berörda föräldrar och förskollärare på de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgått ifrån är dels knuten till föräldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva både föräldrar och förskollärare är till uteförskolan. Den främsta anledningen till val av utevistels är att naturen erbjuder hela kroppen och alla dess sinnen på riktiga upptäcksfärder. En annan central faktor är den engagerade personalen som förmedlar den utepedagogiska tanken i verksamheten. De gemensamma fördelarna är barns förbättrade motorik, goda hälsa och ökade kunskaper om naturen. Föräldrarna anser inte att det finns så många nackdelar, men de liksom förskollärarna tar upp ljudnivån som kan vara svår att dämpa när barnen kommer in.</p>

Syftet med undersökningen var att försöka förstå om det fanns en koppling mellan uteförskolor och välbefinnandet.Vi valde två olika uteförskolor för att se hur de arbetade Vi möttes av harmoniska och tillmötesgäende barn och pedagoger.Med hjälp av studiebesök och intervjuer blev den här verksamheten mer bekant för oss.Vi fann att den fysiska miljön har stor betydelse för pedagogerna och barnenes välbefinnande som då gör dem positivt inställda till sitt arbete.Barnen upplevs av pedagogerna som glada, pigga och friska med en välutvecklad motorik och fantasi.

Under vår utbildning har vi sett att begreppet ”en förskola för alla” inte korrelerar med en uteförskola med de krav som de ställer på barnens utrustning. Syftet med denna uppsats är att se denna problematik ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på klass. För att förstärka vårt fokus på klass har vi använt Bourdieus teorier om det symboliska kapitalet, men intersektionalitet kommer att genomsyra hela arbetet. Vi ville även undersöka den friskluftsdiskurs som råder i det svenska samhället och var den har sitt ursprung. Detta ledde oss till Alva Myrdal och hennes inflytande över det svenska hälsoidealet.Vårt material består av intervjuer samt textanalys av utrustningslistor och presentationstexter. Detta för att få ett så brett perspektiv som möjligt.
Resultatet vi har sett är att en uteförskola, trots deras goda intentioner, inte korrelerar med begreppet ”en förskola för alla”. Enligt vårt resultat har endast de familjer som har en högre social status möjlighet att ha sina barn placerade på denna typ av förskolor. Familjer i ekonomisk utsatthet har inte de medel som behövs för att placera sina barn på en uteförskola.

Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan?Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaUppsatsen handlar om hur två förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för attskapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan är en så kalladuteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolanär en traditionell förskola utan någon speciell profil och som framför allt bedriver sinverksamhet inomhus. Uppsatsens syfte är att få syn om det finns några skillnader ellerlikheter i pedagogernas arbetsätt när det handlar om att skapa utmanande miljöer.Undersökningen har utgått ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogen för attförändra barnens fysiska miljö på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur skapas utmanande miljöer på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilkamöjligheter får barnen för att förändra sin egen miljö på de två olika förskolorna? Föratt besvara frågeställningarna har vi använt oss av olika metoder, exempelvisobservationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med bådevuxna och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har inspirerats av Rasmusson ochBjörklid som pratar mycket om förskolans utmanande miljöer. Vårt resultat visar på attbarn utvecklas utifrån den miljö de dagligen vistas i, men även att miljön har en storbetydelse för lekens utveckling. Slutsatsen i vår undersökning är att även om miljönskiljer sig åt i de två olika verksamheterna, så finns det goda möjligheter till att skapa enutmanande miljö trots att förutsättningarna skiljer sig åt.Nyckelord: Lek, kreativitet, fantasi, utemiljö, innemiljö, uteförskola

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan. Jag har även observerat de respektive utemiljöernas utformningar. Resultatet visar på att samtliga pedagoger har en mycket positiv inställning till att använda utemiljön i pedagogiska sammanhang. Uteförskolans pedagoger använder sig mer av olika utemiljöer i den dagliga verksamheten medan pedagogerna från den traditionella förskolan främst använder sig av sin förskolegård. De har alla kommenterat att det främsta målet med utevistelsen är att det främjar barnens motoriska utveckling samt god hälsa.

Vi har uppmärksammat att uteförskolan blivit mer populär under senare år och vill pga. detta undersöka varför förskollärare och föräldrar väljer uteförskolan samt deras uppfattningar om uteförskolans för- och nackdelar. Litteraturen som vi har utgått ifrån består dels av avhandlingar om föräldrars relation till förskolan och dels av undersökningar om utevistelsens betydelse. För att få fram våra resultat har vi intervjuat förskollärare som arbetar på uteförskolan i vår undersökning och fått enkäter besvarade av föräldrar som har placerat sina barn där. Vi har med hjälp av Sven Perssons avhandling analyserat och presenterat vårt resultat i olika teman. Resultaten visar att både förskollärarna och föräldrarna är mycket positiva till uteförskolan och har i första hand valt uteförskolan för utevistelsen skull där hälsoaspekten blir det centrala som även anses vara uteförskolans fördelar. De främsta nackdelar som förskollärarna ha tagit upp är vädret under vintermånaderna vilket kan påverka verksamheten på ett negativt sätt. Flertalet av föräldrarna anser att det inte finns så många nackdelar men tar upp praktiska detaljer som t.ex. mer tvätt som blir genom att barnen vistas mycket utomhus. / Vi har uppmärksammat att uteförskolan blivit mer populär under senare år och vill pga. detta undersöka varför förskollärare och föräldrar väljer uteförskolan samt deras uppfattningar om uteförskolans för- och nackdelar. Litteraturen som vi har utgått ifrån består dels av avhandlingar om föräldrars relation till förskolan och dels av undersökningar om utevistelsens betydelse. För att få fram våra resultat har vi intervjuat förskollärare som arbetar på uteförskolan i vår undersökning och fått enkäter besvarade av föräldrar som har placerat sina barn där. Vi har med hjälp av Sven Perssons avhandling analyserat och presenterat vårt resultat i olika teman. Resultaten visar att både förskollärarna och föräldrarna är mycket positiva till uteförskolan och har i första hand valt uteförskolan för utevistelsen skull där hälsoaspekten blir det centrala som även anses vara uteförskolans fördelar. De främsta nackdelar som förskollärarna ha tagit upp är vädret under vintermånaderna vilket kan påverka verksamheten på ett negativt sätt. Flertalet av föräldrarna anser att det inte finns så många nackdelar men tar upp praktiska detaljer som t.ex. mer tvätt som blir genom att barnen vistas mycket utomhus.

SammanfattningSyftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt man använder i naturvetenskaplig verksamhet i några uteförskolor, samt vilket innehåll man tar upp. Vi har också undersökt vilket intresse de pedagoger som arbetar på förskolorna har för naturvetenskap samt vilken utbildning de har. Bakgrunden till vår undersökning ligger i att vi ser potentialen att arbeta med naturvetenskap i uteverksamhet men inte har sett mycket av detta i praktiken. Vi gjorde en intervjustudie som kompletterades med observationer och enkäter. Totalt besökte vi 6 förskolor och delade ut 26 enkäter. Resultatet visade på ett brett spektrum av arbetssätt, allt från att planera verksamheten in i minsta detalj till att helt och hållet utgå från barnens intresse här och nu. Vad gäller ämnesinnehållet är biologi det klart vanligaste, även om vi såg en hel del fysik och kemi också. Det allmänna intrycket är dock att det förekommer betydligt mer naturvetenskap än pedagogerna egentligen är medvetna om. Pedagogernas intresse för naturvetenskap är skiftande, men många av dem som har ett litet intresse anser ändå att naturvetenskap är viktigt för barn i förskolan.

Syftet med min studie är att undersöka varför föräldrar väljer att ha sitt barn på en I ur och skur-förskola. Är det föräldrarnas eget intresse eller värderingar som påverkar valet? I litteraturen framkommer det att den vanligaste orsaken till val av förskola är att förskolan ligger nära hemmet. Jag genomförde en enkätstudie med föräldrar ifrån två I ur och skur-förskolor med sammanlagt 36 respondenter. resultatet visade på flera argument till valet. Pedagogiken med mycket utevistelse, en mindre förskola, närhet till naturen samt ökad kunskap om djur och natur såg många föräldrar som avgörande för valet. Det som tydligt visades var att samtliga föräldrar hade I ur och skur-förskolan som förstahandsval när de sökte förskola. Men mer än hälften av föräldrarna i min studie uppgav att deras barns förskola inte är den förskolan som ligger närmast hemmet. / The aim of my study is to investigating why parents choose to have their child in a I ur och skur-preschool. Is it the parents own interests or values that influence the choice? According to the literature the most common reason of preschool choices is that the preschool is close to the family home. I conducted a survey with parents from two I ur och skur- preschools with totaly 36 respondents. The results showed several arguments for the election. The pedagogy with a lot of outdoor visits, a smaller preschool, closeness to nature and increased knowledge about animals and nature, saw many parents as crucial to the election. It was clearly shown that all parents had the I ur och skur- preschool as first choice when they applied for preschool. But more than half of the parents in my study reported that their child's preschool is not the preschool closest to home.

Då den spontana naturkontakten har minskat för barn idag och att samspelet mellan vårdnadshavare och förskolepersonal kan styra hur mycket tid barnen vistas utomhus på förskolan kan valet av förskola påverka barnens möjligheter till naturkontakt. Målet med studien är att undersöka varför en grupp vårdnadshavare valt uteförskola åt sina barn samt vad deras uppfattningar är om barns utevistelse på förskolorna. Studien baseras på en webbaserad enkät som vårdnadshavare vid fem olika uteförskolor fått besvara. Bearbetningen av enkätsvaren utgick från en deskriptiv analys för att upptäcka variationer i svaren. Respondenterna har valt uteförskola åt sina barn eftersom förskolorna besöker naturen regelbundet, att förskolorna arbetar med hållbar utveckling samt att förskolemiljön inspirerar barnen till rörelselekar. Respondenterna efterfrågar även en variation av aktiviteter och miljöer som barnen deltar i. De vårdnadshavare som väljer uteförskola kan antas ha positiva attityder till naturen samt ett eget friluftsintresse som de vill föra vidare till sina barn. Slutsatsen är att förskolan kan behöva bli bättre med att förmedla hur de arbetar med utomhuspedagogiken samt vilken form av lärande som sker vid utevistelsen till vårdnadshavare som valt att placera sina barn på uteförskolor. / As the spontaneous contact with nature has decreased for children today and the interaction between guardians and preschool staff may govern how much time the children spend outdoors at the preschool, the choice of preschool can affect the children's opportunities for contact with nature. The aim of the study is to investigate why a group of guardians have chosen an outdoor preschool for their children and what their perceptions are about children's outdoor attendance at preschools. The study consist of a web-based questionnaire that guardians at five different outdoor preschools got to answer. The processing of the questionnaire responses was based on a descriptive analysis to detect variations in the responses. The majority of the respondents have chosen an outdoor preschools for their children because the preschools visit nature regularly, preschools work with sustainable development and preschool environment inspires the children to exercise play. The respondents also inquire a variety of activities and environments in which the children participate. The Guardians who choose an outdoor preschool can be assumed to have a positive attitude towards nature and that they might want to pass on their own outdoor interest to their children. The conclusion is that the preschools may need to improve the communication with the guardians who have choosen outdoor preschools for their children, how they work with outdoor pedagogy and what kind of learning that takes place during the outing.