No description available.

The topic of this paper is puppets as an educational tool in preschool. The purpose of this paper is to examine the puppets potential as a tool for creating pleasurable learning in preschool. The method of collecting material for the essay has been qualitative research interviews with four informants. The prerequties for writing this essay has been good. There has been some literature on puppets and basis for my investigation, there have been informants with experience of puppets. The results presented in the paper deals with preschool teachers perception of the use of puppets in preschool. The results show how the puppets used, how children react and how situations are where puppets used. The conclusion of the paper is to place the puppet as an educational tool that can increase children's participation, creativity and the chanses for pleasureable learning in a social interaction.

I mitt kandidatarbete undersöker jag fantasi och kreativitet, varför vi skapar fantasivärldar och hur vi hittar till dem - finns det portaler till fantasivärldarna? Jag letar efter svar ur filosofiska perspektiv genom att läsa om fantasi och lek. Jag tittar närmare på andra konsthantverkare och konstnärers fantasivärldar och drar kopplingar till filmers fantasivärldar och sagor för att jämföra innehållen och det visuella. Om detta skriver jag i denna rapport, jag skriver även om hur min gestaltning har växt fram, formats och utvecklats och mina tankar under arbetets gång.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005. Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt. I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt. Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.

Detta är en kvalitativ fältstudie med syfte att få förskollärare och dramapedagogers erfarenheter och syn på dramapedagogik med yngre barn i förskolan. För att undersöka har vi använt oss av intervjuer och observationer. Undersökningsområdet har varit två förskolor i en medelstor kommun i Sverige. Åldersgruppen vi inriktat oss mot är 1-3 år. Studien visar att dramapedagogik är en arbetsmetod som förskollärare gärna använder. Dramapedagogik berör många områden i förskolan som matematik och språkinlärning, samarbete och att våga vara en del i gruppen.

No description available.

Leken är viktig för barnens utveckling och en stor del av barnens vardag (Lpfö, 1998 rev, 2016). Mitt undersökningsfokus är vad som påverkar leken utifrån ett lärandeperspektiv och hur leken då stimuleras. Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt barns fria lek blir till ett lärande samt vad fantasin har för betydelse. Jag vill genom detta bidra till en ökad förståelse för den fria lekens betydelse. Genom en kvalitativ undersökningsmetod, mixed methods, har jag studerat barns fria lek i förskoleverksamheten. Jag har genom Vygotskijs teori (1995) kring fantasi och kreativitet, den proximala utvecklingszonen samt begreppen regler, samspel och uppfyllda önskningar, fördjupat mig i den fria lekens betydelse. Resultatet av studien visar att det krävs att barnet får nya upplevelser och erfarenheter för att de ska kunna använda sig av fantasin i leken. Resultatet visar även att den fria leken är beroende av ett socialt sammanhang och stöttning av vuxna för att leda till ett lärande. Resultatet gav mig en fördjupad syn på fantasins betydelse för leken samt att barn behöver upplevelser och erfarenheter för att kunna utveckla fantasin i leken. Resultatet i kombination med litteraturen visar också att vuxnas närvaro och påverkan i barnens lek spelar stor roll.

To make students interested in reading fiction is considered a challenging task bymany teachers. A common approach to this dilemma is letting the students decidefor themselves what novels to read. Unfortunately, by reading different novels thestudents are left omitted to their personal interpretation and understanding of thenovels, lacking the benefits of sharing reading experiences. The purpose of thismaster thesis is to investigate how upper secondary school students experienceliterary conversations. The study is based on semi-structured interviews with 29students, who have participated in an action research project focusing on regularliterary conversations. The result shows that even though the students perceivereading all the time as somewhat stressful and the heterogeneity of the students cancause difficulties, they appreciate discussing literature. They especially valuemeeting the interpretations and perspectives of other students. Through literaryconversations, the students have improved their understanding of novels, theircapability of analyzing texts, and their ability to express their opinions. They havealso developed their conversation skills and being part of a reading communitycharacterized by different opinions and interpretations of texts has broadened theirperspectives on literature and life beyond the texts. By sharing thoughts on the texts,the students have also developed on a personal level. The “good conversation”occurs at the intersection of the qualifying, socializing and subjectifyingdimensions of learning (Biesta, 2011).

Leken är betydelsefull för barn i förskolan men samtidigt upptar vardagliga rutiner mycket av förskolans tid. Därmed syftar studien till att synliggöra lekandet som förekommer inom förskolans rutinsituationer samt vad lekande får för utrymme i dessa situationer. De frågeställningar som väglett studien är (1) på vilka sätt förekommer lekande inom förskolans rutinsituationer? och (2) vad får lekande för utrymme i förskolans rutinsituationer? För att besvara dessa har vi observerat barns och pedagogers samspel i rutinsituationer och analyserat den insamlade empirin utifrån begreppen leksignaler och fantasi för att synliggöra lekandets förekomst. Studiens resultat visar att det lekande som förekommer i rutinsituationer uttrycks på olika sätt, exempelvis i berättande form eller på ett sätt som vid första anblick inte uppfattas som lek. Resultatet visar även att utrymmet kan förändras under tiden som lekandet sker samt regleras på olika sätt, både av lekens deltagare och personer som inte är involverade i lekandet.

Jag, liksom så många andra älskar berättelser och sagor. Det bästa jag visste när jag gick i skolan var när läraren med inlevelse berättade fängslande berättelser eller högläste ur en bok. Det är min förhoppning att jag själv ska bli en inspirerande berättare/bokläsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berättar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete får närmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia. Boken har jag gett titeln "Korsvirkesbarn". Utvecklingsarbetet/boken har kombinerats med ett mindre forskningsarbete. Innan jag skrev berättelserna, illustrerade och tog foton till boken, gick jag igenom hyllmeter med historiskt material. Huvudsyftet med arbetet var att finna ut hur jag går tillväga för att skriva en barnbok som är en kombination av historiskt faktainnehåll och intressanta berättelser. Härigenom ville jag lära mig att kunna skapa eget undervisningsmaterial i bokform. Ett syfte var också att ta del av barns reaktioner, upplevelser och tankar kring det jag har skrivit. Resultatet blev att jag lärde mig ett tillvägagångssätt - det finns så många fler - för att skriva en barnbok. Barnen som jag högläste för tyckte att det var spännande och att de lärde sig mycket. Under arbetet med boken har jag själv lärt mig hur mycket arbete och tid som ligger bakom ett sådant arbete men också hur oerhört lärorikt och roligt det är. / Barnboken finns inte längre fritt tillgänglig på studentens begäran. /090902