Sammanfattning Psykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal. Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Teorier om återhämtningsfaktorer, avvikande individer, socialt samspel samt handlingsstrategier ligger till grund för den teoretiska förankringen i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Nio olika teman framträdde varav åtta var sociala faktorer som ansågs betydelsefulla för återhämtningsprocessen. Individens egna resurser spelar en central roll, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Majoriteten av personerna i studien har haft bra stöd av sina anhöriga, de har funnits till hands i svåra stunder. Det framkommer att personal som möter individen med respekt och förståelse påverkar återhämtningen positivt. RSMH har haft stor betydelse för personerna i vår undersökning. Här får man dela med sig av sina erfarenheter och hjälper på så sätt varandra. Att finna en mening med det som skett har visat sig vara viktigt för de flesta i undersökningen. Ekonomisk situation påverkar återhämtningen, är ekonomin god ökar möjligheten att vara delaktig i samhället. Det framkom även sådant som upplevdes som negativt för återhämtningen. Psykiatrins fokusering på symtom istället för att se helheten och samhällets attityder till personer med psykiska problem ses av de flesta i studien som negativt.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades. Resultat: Kvinnor upplever; ”Osäkerhet i tillvaron” och ”Ett behov av stöd” tiden efter att de har drabbats av hjärtinfarkt. För kvinnorna blir det en stor omställning i livet och det får en helt annan betydelse. Diskussion: Kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt känner stark oro och ångest inför framtiden och det är viktigt med ett personligt stöd för att hitta en stabilitet i det dagliga livet från såväl vänner och familj som från hälso- och sjukvården. Slutsatser: Hälso- och sjukvården behöver bistå med tydlig information, hjälp och stöd till kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt. Ett sätt att organisera sådant stöd kan vara att anordna träffar med andra kvinnor som befinner sig i samma situation.

Denna uppsats undersöker 12-stegsprogrammet som ett tillvägagångssätt för återhämtning av missbruk. Genom ett flertal kvalitativa intervjuer med före detta missbrukare är syftet med studien att få en ökad förståelse för återhämtning av missbruk och gemenskapens värde av ett deltagande i ett 12-stegsprogram och hur detta har hjälpt informanterna att bli drogfria. Slutsatsen är att informanterna upplever att 12-stegsprogrammet har varit av stor hjälp gällande processen mot drogfrihet och det sociala stödet från programmet har bidragit till deras återhämtning. / This thesis investigates the 12-step program as an approach towards recovery from substance abuse. By using a qualitative research method consisting of a series of interviews with former drug addicts, the purpose of this study is to gain an understanding of the process of recovery and to study how the informants of this thesis have been able to not relapse into addiction. This thesis puts emphasis on investigating if the community close to the 12-step program and the social aspects surrounding the informants have been of significant help in their process towards recovery. The conclusion is that the informants feel that the 12-step program has been of great help in their progression towards recovery with the help of the social support that has been provided in the program.

I denna kvalitativa intervjuundersökning studerar vi vad som har varit betydelsefullt för återhämtningen hos några unga vuxna, vilka upplevt trauman i sin uppväxt. Med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer enligt en teori som har sitt ursprung i fenomenologin och hermeneutiken, Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), belyser vi informanternas egna upplevelser. Särskilt intresse riktas mot att undersöka betydelsen av behandlingsrelationer. Resultatet visar att häst som verktyg i behandlingen har varit betydelsefullt. Hästen har förmedlat en trygghet vilket gett goda förutsättningar till skapandet av nära relationer till personalen och senare andra människor. Även personalens kompetens samt tiden efter behandlingen har varit viktig och bidragit till en självinsikt hos informanterna. Vårt resultat visar på att det sociala arbetet måste vara mer individbaserat istället för att försöka skapa generella metoder som förväntas fungera för alla. I denna studie kommer vi fram till att nära relationer har varit avgörande för informanternas återhämtningsprocess.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om vilken påverkan en internetbaserad återhämtningsfokuserad stressintervention kan ha på beteendemönster och generellt hälsotillstånd. 22 vuxna svenskar rekryterades initialt till studien. 15 individer valde att fullfölja hela interventionsprogrammet. Mätningar med internetbaserade frågeformulär genomfördes innan interventionens start och efter interventionens slut. De primära ändpunkterna för mätningarna utgjordes av beteendeförändringar (frekvens av återhämtningsbeteenden) och kliniska effekter (upplevelser av stress och återhämtning). Resultatet visade att deltagarna vid interventionens avslut hade ökat frekvensen återhämtningsbeteenden samt förbättrat sina upplevelser av stress och återhämtning. Majoriteten av resultaten frambringade stora effektstyrkor. Resultatet visade även att inga signifikanta effektskillnader av interventionen kunde observeras mellan könen sett över studiens två primära ändpunkter. Rekommendationer gjordes till framtida forskning om att tydligare klargöra hur internetbaserade metoder med primärt fokus mot beteendeförändringar inom domänen återhämtningsbeteenden på bästa sätt kan bidra till prevention och behandling av stressrelaterad ohälsa.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är en diagnos där insjuknandet ofta sker plötsligt och sjukdomsförloppet är långt. Det orsakas av långvarig stresspåverkan och ger både fysiska och psykiska symtom, men när personen med utmattningssyndrom söker vård känner de sig ofta inte hörda. För att kunna återhämta sig behövs det olika åtgärder och sjuksköterskan kan finnas som ett stöd för att identifiera åtgärder för individen. Exempel på åtgärder kan vara fysisk aktivitet, vila och identifiering av mönster som gav upphov till symtomen, men för att hitta andra och fler betydande åtgärder krävs det ytterligare forskning.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av åtgärder som har betydelse för återhämtning från utmattningssyndrom. Metod: I studien gjordes en kvalitativ analys av patografier och den genomfördes med en induktiv ansats. Analysen gjordes som en innehållsanalys med hjälp av Lundman och Graneheims modell, där meningsbärande enheter, kondensering, koder, underkategorier och kategorier används.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med två tillhörande underkategorier per kategori. De resulterande kategorierna, Mental återhämtning, Åtgärder för att bryta vardagliga mönster och Ett nytt tankesätt. Tillsammans beskriver kategorier och underkategorier upplevelsen av betydande åtgärder vid återhämtning från utmattningssyndrom.  Slutsats: Flera åtgärder upplevdes ha betydelse för de olika personerna, det rörde sig om åtgärder som fysisk aktivitet, vila, förändringar i strukturen på vardagen och även förändring hos sig själv och den egna attityden. Många åtgärder var gemensamma för alla men en uttryckte att sjuksköterskan haft en betydelse. Med hjälp av Roys adaptionsmodell gick det att se vilken roll sjuksköterskan kan spela för att identifiera och främja dessa åtgärder.

Hjärttransplantationer har utförts i Sverige sedan 1984 och genom utveckling har överlevnadschanserna ökat. Den främsta anledningen till en hjärttransplantation är svår hjärtsvikt. Processen från att vara i behov av ett nytt hjärta till att komma tillbaka till livet kan vara lång för patienterna. Sjuksköterskan har en ledande roll att förmedla stöd och information under hela vårdtiden. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metoden som valdes till studien är en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. Resultatet delades in två huvudkategorier, känslomässiga förändringar och att återgå till vardagen. Nio underkategorier framkom från huvudkategorierna, rädslor och osäkerhet efter en hjärttransplantation, tankar om donatorn, identitet, tankar om framtiden, vikten av stöd, upplevelsen av medicinering och efterkontroller, förväntningar från omgivningen, strategier mot återhämtning samt arbete och ekonomiska aspekter. Resultatet visar att patienter upplever rädslor och oro för komplikationer som kan orsaka ett lidande. Patienter är i behov av information och ökat stöd genom hela vårdprocessen, samt att anhöriga inkluderas mer. Återhämtningen kan hämmas av för höga förväntningar och krav som kan bidra till stress för patienten. Sjuksköterskans ansvar är att informationen som tilldelas patienten är förståelig. Genom att hjälpa patienten att skapa balans mellan vila och aktivitet kan patientens stress reduceras. När sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan hen se hela människan bakom sjukdomen och ge det stöd som patienten är i behov av.

Studiens syfte var att undersöka om respondenterna upplevde personlighetsförändringarfrån att vara fast i ett missbruk till att sedan sluta missbruka och bli fri från det. Enkvalitativ metod användes där sex respondenter, tre män och tre kvinnor i åldersspannet27 till 50 år fick genomgå semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide.Intervjuerna transkriberades och analyserades genom induktiv tematisk analys.Resultatet visade på tre teman vilka var följande: (1) Identitetssökande med en osäkersjälvuppfattning (2) En beteendemässig yttre förändring, (3) Ett vägskäl som germöjlighet till verklig förändring. Resultatet visade hur respondenterna upplevdepersonlighetsförändringar dels av att börja missbruka, dels av att fortsätta missbrukamen också av att sluta missbruka och vara drogfria över tid. Resultatet visarrespondenternas initiala lustupplevelse, den beteendemässiga förändringen, motivationatt blir drogfria och vilka praktiska förändringar som var nödvändiga samt hur livet blevefter

No description available.

Bakgrund: Stroke kan drabba vem som helst i alla åldrar och många patienter som drabbas av stroke skrivs ut från sjukhuset med kvarstående funktionsnedsättningar, som påverkar patientens vardag i hemmiljön. För att få den skadade kroppsfunktionen att fungerar behöver patienter rehabiliteras. Med egenvård kan patienterna övervinna ett ohälsotillstånd. Rehabilitering som erbjuds patienten består av rehabiliteringsteam samt e- hälsoverktyg och har som syfte att bidra till en tryggare tillvaro i strävan mot det friska livet. Därför behövs patienters upplevelse belysas. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av rehabiliteringteamets insatser för återhämtning i hemmiljön efter stroke.  Metod: En litteraturöversikt med integrativ metod baserad på vetenskapliga artiklar med fokus på patienter med stroke i hemmiljön. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Studien resulterade i tre teman En känsla av trygghet, Psykosocial upplevelse och Upplevelsen av stöttning för fysisk och social återhämtning och till dessa teman framkom sex subtema där patientens upplevelse av rehabiliteringteamets insatser för återhämtning visades. Slutsats: Studiens resultat visade att patienter med stroke återhämtades både psykiskt och fysiskt med hjälp av stöd från rehabiliteringsteamet, dock framkom några skillnader bland patienter med stroke.