Bakgrund: Cancerbehandlingen ger ofta kraftiga biverkningar hos den som drabbats av cancer. Sjuksköterskans fokus är att främja hälsa hos individen vilket kan ske genom att stödja patienten i sin återhämtningsprocess. Problem: En stor andel patienter som avslutat en cancerbehandling upplever att återhämtningen efteråt är tuff och svår. Patienterna påverkas negativt i sin hälsa även lång tid efter avslutad cancerbehandling och behovet av att ingå i ett hälsofrämjande arbete blir betydande för att uppnå en återhämtning. Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat cancerbehandling Metod: En litteraturöversikt innehållande fyra kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och tre artiklar av mix-metod. Resultat: Tre teman identifierades som hade betydelse i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat cancerbehandling. Dessa var: betydelsen av patientens unika berättelse, betydelsen av stöd och betydelsen av att dela kunskap. Slutsats: Sjuksköterskans stödjande roll för patienter som avslutat en cancerbehandling skiljer sig åt mellan varje unik patient vilket måste beaktas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbetet. / Background: Cancer treatment often produces severe side effects in those affected by cancer. Nurse's focus is to promote the health of the individual which can be done by supporting the patient in their recovery process. Problem: Patients who have completed a cancer treatment find that recovery afterwards is tough and difficult which means that patients are adversely affected in their health even long after the end of the cancer treatment and the need to be part of a health promotion work becomes significant in order to achieve a health recovery. Aim: To elucidate factors of importance for the nurse's health promotion work for patients who have completed cancer treatment. Method: A literature review containing four qualitative articles, three quantitative articles and three articles by the mix method. Results: Three themes were identified that have significance in the nurse's health promotion work for patients who have completed cancer treatment. These were: The importance of the patient's unique story, the importance of support and the importance of knowledge sharing. Conclusion: The nurse's supporting role for patients who have completed a cancer treatment differs between each unique patient which must be considered in the nurse's health promotion work.

The authors have during the spring semester 2011 studied the subject destination development during a political crisis, focusing on Tunisia. At the beginning of 2011 the country was in an uncertain political situation when the revolution of the Tunisian people occurred. This created massive demonstrations on the streets, and resulted in the current government's resignation. More effects of the revolution has been seen in a drastic decline of inbound tourists in the country, which in turn affected the country's population and economy. From this point on Tunisia as a destination needs to recover to once again become attractive to tourists. Further revolutions in neighboring countries such as Libya, have contributed to the tourists' reluctance to travel to Tunisia. From this point of view, the tourist operators stand in front of a challenge in how they best can highlight the destination, and the positive impacts the revolution has contributed with. The purpose of this paper is from a destination development perspective examine how organizations in Sweden work to regain tourists to Tunisia after a period of decline. To answer this purpose, the authors use of these following questions: How have the revolution of the people in the spring of 2011 affected the tourism industry in Tunisia? How do the various tourist operators in Sweden relate to the revolution of the people in Tunisia 2011? Could it be that this revolution in spite of demonstrations and unrest contributes to something positive for the tourism industry in Tunisia? The methodology used in this paper is qualitative in nature, where a number of respondents in Sweden were interviewed to seek answers to selected questions. A constructivist approach was applied in which reality is seen as constantly changing and is created by ongoing processes that change over time. Destination Development, image and recovery are the key concepts covered in the theoretical framework. Destinations may occur at various stages in its life cycle. This is to portray how a destination can evolve to stagnation and at worst die out. Tunisia is in a phase of decline after the revolution in which people are waiting for tourists to return to the country. The results of the survey show that the revolution in 2011 has affected the tourism industry in that it has contributed to a decline of inbound tourists. The country´s image has been affected and there is now a challenge for organizations in Sweden to improve this image to regain tourists from Sweden to Tunisia. The vision for Tunisia as a destination is that despite the great social changes create a stable and democratic society, and highlight the revolutionary message of a new, more open Tunisia, which in turn creates attractiveness for the tourism industry.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare ser på återhämtning och vila under en dag på förskolan för de äldsta barnen i åldrarna 3-5 år. Tidigare forskning har inte studerat mycket om förskolans vakenvila utan de flesta studier har studerat förskolans sovvila. Den här studien inriktning är barn i åldrarna 3-5 år och i denna ålder har de flesta barnen slutat att sova regelbundet på dagen och är då möjligtvis i behov av någon annan form av återhämtning eller vila. Studiens frågeställning har utgått från studiens syfte och är: Hur uttrycker förskollärare barns behov av återhämtning och vila i förskolan? Den metod som studien utgått ifrån är semistrukturerade intervjuer och urvalet består av sex legitimerade förskollärare som alla är yrkesverksamma i förskolan idag. Studiens resultat har analyserats utifrån den utvecklingsekologiska teorin och som hjälp har Bronfenbrenners modell inom teorin använts. Resultatet visar att förskollärarna beskriver att de erbjuder barnen olika former av återhämtning under en dag på förskolan som erbjuder barnen ett samspel i sin närmaste miljö. Barns närmast miljö är hemmet och förskolan, vilket är mesosystemet. På förskolan möter de förskollärare och kamrater, alltså samspelar barn som är mikrosystemet med mesosystemet i förskolans olika aktiviteter. De aktiviteter som erbjuds beskivs framförallt vara högläsning, yoga, avslappning till lugn musik och lärkompisar. De flesta återhämtnings- och viloaktiviteter är planerade efter lunchen på förskolan samtidigt som pedagogerna ska ha sina raster, vilket leder till att det är färre pedagoger tillgängliga under dessa aktiviteter. Detta leder till att mikrosystemet, vilket är barnen påverkas av en krock som uppstår med exosystemet då pedagogernas raster är en organisatorisk fråga. En annan krock som uppstår är i mesosystemet när vårdnadshavare och förskollärare inte har samma syn på barns behov av vila på förskolan och detta påverkar barnets vila.

Background: Previous research highlights the perspectives and experiences of nurses and relatives on the importance of the health facility environment for patient recovery. Nurses perceive noise as a disturbance to patients' rest, which can negatively impact their recovery. Relatives believe that the design of the health facility environment is a crucial factor in patients' recovery process. Aim: To describe how the physical and psychosocial care environment affects patients' recovery in a care department in a hospital environment. Method: The thesis is based on Friberg's description of a general literature review, where eleven nursing articles were analyzed, of which nine had a qualitative approach, one had a mixed approach, and one had a quantitative approach. Results: The health facility environment could promote or prevent patient recovery depending on its design. The article analysis revealed two main themes: factors in the health facility environment that prevent recovery and those that promote it. Patients perceived that the factors in the care environment that affected their recovery were noise, communication, single-bed rooms, a home-like environment, and privacy and autonomy. Conclusion: The patients’ perspective described clarifies how recovery is affected by both psychosocial and physical aspects of the health facility environment. Individuals perceive the environment differently, which is essential for nurses to consider in promoting patient recovery.

I denna uppsats undersöks friskfaktorer och återhämtning i sjukvårdskuratorns arbetsroll. Varför dessa ämnen undersöks, är på grund av de ökade sjukskrivningarna hos socialarbetare och däribland hos kuratorer. Sjukvårdskuratorer valdes som undersökningsgrupp eftersom de ofta är ensamma i sin profession på sina arbetsplatser, som är dominerade av medicinska professioner. Det salutogena perspektivet är teorin som används i uppsatsarbetet, och med hjälp av denna teori kan stressorer och hanterandet av dessa ge en bild av vad som leder till en stark känsla av sammanhang hos individen. En stark känsla av sammanhang kan ge individen upplevelsen av god hälsa, och med fler resurser att hantera stressorer kan kuratorn i vissa fall uppfattas utveckla resiliens. Genom en tematisk analys av individuella intervjuer och användandet av ett frågeformulär som kan mäta en individs känsla av sammanhang (KASAM), identifieras och kartläggs friskfaktorer och återhämtningsmetoder för gruppen sjukvårdskuratorer i resultatet. Faktorerna balans mellan krav och kontroll på arbetsplatsen, kollegialt stöd, fysisk aktivitet, medveten närvaro, sömn, tillfredsställande familje- och vänskapsrelationer, en balanserad vardag och en salutogen synvinkel i arbetet kan, med en holistisk forskningsansats, förstås som friskfaktorer. Dessa tillsammans skapar en stark känsla av sammanhang hos sjukvårdskuratorn på och utanför arbetsplatsen.

Syftet med studien är att undersöka hur personalen på förskolan upplever sin arbetsmiljö och vilka faktorer som kan leda till stress. Utifrån syftet framställdes frågeställningar som besvaras ur personalens perspektiv kring deras upplevelse av stress i förskoleverksamheten. I studien används teorier kring hantering av stress, coping och problemstilar. Återhämtningen är en teori som kommer finnas med för att förklara vikten av vila och hur bristen av vila kan leda till stress. Tidigare forskning kring ämnet stress ute i verksamheten kommer finnas med för att visa på betydelsen av studien. Då det inte existerar mycket forskning kring stress bland förskolepersonal i Sverige men internationell forskning visar på hur vanligt stress är förekommande. Val av metod för studien har varit observationer av arbetsmiljö, som legat grund för intervjuerna med personalen på två förskolor. I resultatet analyseras det kring vad personalen upplever som stressgivande, vilka fysiska påfrestningar som finns, den psykosociala påfrestningen och hur viktig tiden för återhämtning är. Det diskuteras sedan fram i slutsatsen att den psykosociala påfrestningen är det som upplevs som mest stressgivande.

No description available.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares uppfattning om barns vila och återhämtning samt att undersöka hur vila erbjuds i förskolan. Det vetenskapsteoretiska perspektiv vi valt att utgå ifrån är ett sociokulturellt perspektiv där interaktionen mellan människor är nyckelordet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och vi har använt oss av semistrukturerad intervju som metod. Genom semistrukturerad intervju fanns möjligheten till ett större djup och det fanns möjlighet att ställa följdfrågor. Resultatet är utifrån intervjuerna indelat i teman relaterade till de frågeställningar som studien har som syfte att besvara. Resultatet visar att vilan är en daglig rutin på de undersökta förskolorna och en rutin som anses viktig för att barnen ska orka med. De yngsta barnen sover på sin vila medan det för de äldre barnen finns flera olika alternativ till vila så som saga, massage, yoga eller att rita. Barnens inflytande och interaktionen mellan barn och vuxna för att vilan ska bli en positiv upplevelse, framträder som en viktig aspekt i planeringen och utförandet av vilostunden. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra med kunskap kring vikten av att erbjuda barnen i förskolan aktiviteter och utrymme för att kunna vila och återhämta sig.

Sverige har sedan många år tillbaka varit ett mottagarland för ensamkommande barn som flyr sina hemländer på grund av olika omständigheter. Flera av de barn som idag kommer till Sverige har en försämrad psykisk hälsa och bär med sig svåra minnen av traumatiska händelser orsakade av krig, våld, uppbrott av nära anhöriga liksom flykten i sig. Personal som kommer i kontakt med dessa barn har således stora krav på sig och bör därför ha de kunskaper som behövs för att kunna ge barnen en trygg plats att återhämta sig på. Därav anses det vara relevant att göra en studie om bemötandets roll för barnens återhämtningsprocess. Syftet med studien är att öka förståelse för HVB personals upplevelser av bemötandets roll för ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. Detta utifrån vad i bemötandet som främjar respektive hindrar barnens återhämtningsprocess. Studien bygger på sex stycken halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar på två HVB boenden. Studiens teoretiska utgångspunkt samt begrepp är återhämtningsperspektivet och sociala relationer. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att en god och ömsesidig relation och ett individanpassat bemötande, där respekt och lyhördhet innefattas, främjar ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. HVB boendenas miljö och struktur anses vara en central del som påverkar personalens bemötande både som främjande och hindrande faktor. Vidare visar resultatet att informanterna upplever att bristande språkkunskaper och bristande kompetens, liksom kulturskillnader är delar i bemötandet som hindrar barnens återhämtningsprocess.

No description available.