Studiens syfte har varit att undersöka vad sex förskollärare har för erfarenheter av vila i förskolan. Syftet har även varit att undersöka hur dessa förskollärare skapar en balans mellan aktivitet och vila för barn i åldrarna tre till sex år. Blir vila på förskolan en verklighet eller inte? Dessutom vill vi bidra till en förståelse för hur vilan påverkar barnet. Det vetenskapsteoretiska perspektiv vi har valt att utgå från i vår studie är ett hermeneutiskt perspektiv. Inom det hermeneutiska perspektivet vill forskaren finna mening med något (Kihlström 2007c). I vårt fall är vilan, vilka erfarenheter och upplevelser förskollärare har av vila, samt hur förskollärare skapar en balans mellan aktivitet och vila meningsbärande och det vi vill försöka förstå. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och vi har använt oss av semistrukturerad intervju som metod. Genom semistrukturerad intervju går det att få ett större djup och det finns möjlighet att ställa följdfrågor. Utifrån de sex semistrukturerade intervjuerna är resultatet indelat i teman relaterade till de frågeställningar som uppsatsen har som syfte att besvara. Dessa frågeställningar är: ”Vilka är förskollärares erfarenheter av vilans betydelse i förskolan?” och ”Hur skapas en balans mellan aktivitet och vila i förskolan? Resultatet visar att förskollärarna tolkar begreppet vila på olika sätt och metoderna för att organisera vila i de fall barnen erbjuds vila skiljer sig även de. Studien riktar sig främst till yrkesverksamma inom förskola, då den förhoppningsvis kan bidra med kunskap kring vikten av att erbjuda barnen i förskolan tid och tillfälle för vila.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares uppfattning om barns vila och återhämtning samt att undersöka hur vila erbjuds i förskolan. Det vetenskapsteoretiska perspektiv vi valt att utgå ifrån är ett sociokulturellt perspektiv där interaktionen mellan människor är nyckelordet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och vi har använt oss av semistrukturerad intervju som metod. Genom semistrukturerad intervju fanns möjligheten till ett större djup och det fanns möjlighet att ställa följdfrågor. Resultatet är utifrån intervjuerna indelat i teman relaterade till de frågeställningar som studien har som syfte att besvara. Resultatet visar att vilan är en daglig rutin på de undersökta förskolorna och en rutin som anses viktig för att barnen ska orka med. De yngsta barnen sover på sin vila medan det för de äldre barnen finns flera olika alternativ till vila så som saga, massage, yoga eller att rita. Barnens inflytande och interaktionen mellan barn och vuxna för att vilan ska bli en positiv upplevelse, framträder som en viktig aspekt i planeringen och utförandet av vilostunden. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra med kunskap kring vikten av att erbjuda barnen i förskolan aktiviteter och utrymme för att kunna vila och återhämta sig.

Denna studie syftar till att fördjupat förstå barnets villkor för en väl avvägd dagsrytm med balans mellan aktivitet och vila i förskolan i talet om barnets tillvaro. Mer specifikt är kunskapsintresset att förstå innebörden i förskollärares och föräldrars barnsyn och kunskapssyn och hur den kommuniceras. Uppsatsens empiriska material består av sju uppföljningssamtal i förskolan. I avsikt att ringa in diskurser och studera det språkliga handlandet inom dessa samtal har en diskursanalytisk teori- och metodgrund använts. Teoretiskt ramverk för bearbetning och analys utgörs av både senmodern och postmodern samhällsteori. Resultatet visar främst upp två diskurser som förskollärare och föräldrar är bärare av och som styr deras kommunikativa handlande: lärandediskursen och förändringsdiskursen. Eftersträvansvärt för lärandediskursen är barns lärande genom driven aktivitet. Signifikant för förändringsdiskursen är tilltron till barns förmåga till lärande genom att hantera förändringar. Resultatet visar även att ett förståelseorienterat handlandet ger större utrymme för barnets perspektiv än ett resultatorienterat språkligt handlande. Rådande diskurser och språkligt handlande inom dessa kan förklaras som en följd av senmodern och postmodern tidsanda. Studiens resultat bidrar därmed till en fördjupad förståelse av barnets villkor för en väl avvägd dagsrytm och indikerar att det råder obalans mellan aktivitet och vila i talet om barnets tillvaro inom rådande diskurser.

The purpose of this paper is to show how pre-school teachers think they can offer children a well-balanced daily rhythm of play in a well-arranged physical environment. In order to investigate this, I have used interview as a method of collecting data. The interviews were done at two municipal pre-schools in a town in Sweden. The theory I have used to analyze the collected data is norm-critical perspective. The result shows for instance that pre-school teachers are experiencing a clear connection between a well-arranged physical environment, and the opportunity to a well-balanced daily rhythm. The result also shows that the pre-school teachers think that they must create conditions in the environment, so the intensity of the children´s play can vary, and for the environment to offer a space for recovery. In their view this also creates the opportunity for the children to get a well-balanced daily rhythm.