<p>Sammanfattning</p><p>Psykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal.</p><p>Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Teorier om återhämtningsfaktorer, avvikande individer, socialt samspel samt handlingsstrategier ligger till grund för den teoretiska förankringen i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Nio olika teman framträdde varav åtta var sociala faktorer som ansågs betydelsefulla för återhämtningsprocessen. Individens egna resurser spelar en central roll, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Majoriteten av personerna i studien har haft bra stöd av sina anhöriga, de har funnits till hands i svåra stunder. Det framkommer att personal som möter individen med respekt och förståelse påverkar återhämtningen positivt. RSMH har haft stor betydelse för personerna i vår undersökning. Här får man dela med sig av sina erfarenheter och hjälper på så sätt varandra. Att finna en mening med det som skett har visat sig vara viktigt för de flesta i undersökningen. Ekonomisk situation påverkar återhämtningen, är ekonomin god ökar möjligheten att vara delaktig i samhället. Det framkom även sådant som upplevdes som negativt för återhämtningen. Psykiatrins fokusering på symtom istället för att se helheten och samhällets attityder till personer med psykiska problem ses av de flesta i studien som negativt.</p>

Sammanfattning Psykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal. Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Teorier om återhämtningsfaktorer, avvikande individer, socialt samspel samt handlingsstrategier ligger till grund för den teoretiska förankringen i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Nio olika teman framträdde varav åtta var sociala faktorer som ansågs betydelsefulla för återhämtningsprocessen. Individens egna resurser spelar en central roll, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Majoriteten av personerna i studien har haft bra stöd av sina anhöriga, de har funnits till hands i svåra stunder. Det framkommer att personal som möter individen med respekt och förståelse påverkar återhämtningen positivt. RSMH har haft stor betydelse för personerna i vår undersökning. Här får man dela med sig av sina erfarenheter och hjälper på så sätt varandra. Att finna en mening med det som skett har visat sig vara viktigt för de flesta i undersökningen. Ekonomisk situation påverkar återhämtningen, är ekonomin god ökar möjligheten att vara delaktig i samhället. Det framkom även sådant som upplevdes som negativt för återhämtningen. Psykiatrins fokusering på symtom istället för att se helheten och samhällets attityder till personer med psykiska problem ses av de flesta i studien som negativt.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer med mastektomi som den vanligaste kirurgiska behandlingen. Kvinnors bröst är ofta förknippade med sexualitet och kvinnlig natur vilket gör denna stympande behandling väldigt påfrestande på kvinnans identitet och kroppsuppfattning. Cancer är inte bara en klinisk sjukdom då den även påverkar kvinnans liv såväl biologiskt, psykologiskt som socialt. Här har sjukvården en avgörande roll i kvinnans vård. Sjukvårdspersonalen behöver en djupare förståelse för mastektomi och dess påverkan på kvinnors mentala hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors psykiska problem efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt. Studien har en induktiv ansats med integrativ metod där artiklarna analyseras med Fribergs (2022b) analys för en allmän litteraturöversikt. Resultat: Efter genomförd analys framkom tre kategorier; Depression och ångest bland kvinnor som genomgår mastektomi, Kvinnans livskvalitet i samband med mastektomi och Familjen och vårdpersonalens betydelse för kvinnans psykiska problem. Slutsats: Många kvinnor lider utav psykiska problem i samband med en mastektomi operation, främst depression och ångest. Största orsakerna berodde på symtombörda och försämrad kroppsuppfattning vilket leder till sämre livskvalitet. Familjen och vårdpersonalen har en stor roll för den mentala hälsan då de agerar som stöd för kvinnan.

<p>Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem.</p><p>Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. </p><p>Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a. att fler lärare tar sina elever på allvar, är uppmärksamma på hur de mår samt har större kunskap på detta område.</p> / <p>The subject of this essay is high achieving girls with mental disorders. The purpose with the investigation was to find out how these girls felt during their years in school and also to get concrete examples of how a school handles these problems. </p><p>This study was based on qualitative interviews. Five interwieves and literature about suicide, depression and eating disorders have been the foundation of this study. </p><p>The most important conclusion of this work is that it seems like a new agenda will be needed if we want to improve the circumstances for high achieving girls with mental disorders. Amongst the many things that can be done, all teachers need to get more aware of how their pupils feel and more knowledge in this area.</p>

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a. att fler lärare tar sina elever på allvar, är uppmärksamma på hur de mår samt har större kunskap på detta område. / The subject of this essay is high achieving girls with mental disorders. The purpose with the investigation was to find out how these girls felt during their years in school and also to get concrete examples of how a school handles these problems. This study was based on qualitative interviews. Five interwieves and literature about suicide, depression and eating disorders have been the foundation of this study. The most important conclusion of this work is that it seems like a new agenda will be needed if we want to improve the circumstances for high achieving girls with mental disorders. Amongst the many things that can be done, all teachers need to get more aware of how their pupils feel and more knowledge in this area.

The relationship to professionals has proved to be a helping factor for personswith severe mental illness, but it is also a relationship characterised by anunbalanced power relation. The aim of this study was to compile and analyze theknowledge of what persons with severe mental illness themselves consider to behelping in the relationship to professionals, and to specifically analyse this from apower perspective. The analysis was conducted using Foucault’s ideas of powerand knowledge, and an empowerment perspective. The method used was anarrative review. Fourteen relevant studies were included, in which fouroverarching themes were identified; building the basis for helping, workingtogether, more than a consumer and the professional role. The institutionalisedknowledge regarding the consumers, their problems and in which way thisrelationship is helping, was understood as an integral part of the power within therelationship. To share power by looking beyond this knowledge, going beyond theinstitutionalised way of helping and instead taking the consumer’s view intoaccount, was seen as helping. This knowledge calls for professionals to, inambition to helping individuals with severe mental illness, be open to the variousdifferent ways of doing so.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ”role exit”. The analysis showed that to be given a psychosis diagnosis is an indicator that one will be isolated from society in terms of work, economy and social relations. A more surprising find of this essay was that even though one is viewed as isolated in terms of the points given above, it does not mean that one necessarily want to strive for a full integration again. One possible interpretation of this find is that one thinks that one is more well off in the current situation than in an integrated situation.

Återhämtning som begrepp återkommer ofta inom socialpsykiatriskt arbete, men vad återhämtning innebär kan skilja sig mellan medicinska respektive sociala och psykologiska diskurser. I denna studie intervjuas sju respondenter som är yrkesverksamma i socialpsykiatriska verksamheter, för att identifiera främjande respektive hindrande aspekter för återhämtning från svåra psykiska problem inom socialpsykiatriskt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metod, med påföljande tematisk analys. Resultaten av studien sammanfattas i fyra kärnteman som främst behandlar ekonomi, ansvar, meningsfullhet, samt relationer och identitet. I dessa teman identifieras främjande respektive hindrande aspekter för återhämtning. Den huvudsakliga slutsatsen som denna studie visar på är att ekonomi är den aspekt som i högsta grad påverkar återhämtning från svåra psykiska problem inom socialpsykiatriskt arbete idag. / Recovery is an often-recurring term within the field of social psychiatry. However, the medical and the social and psychological discourses have conflicting definitions of what recovery entails. In this study seven respondents who are working within social psychiatric agencies have been interviewed, in order to identify aspects which are promoting versus impeding recovery from severe mental health problems within social psychiatric work. This study applies a qualitative method, with a subsequent thematic analysis. The results are summarised using four core themes, which mainly relates to economy, responsibility, meaningfulness, as well as relationships and identity. Within these four themes aspects that are either promoting or impeding recovery are identified. The primary conclusion of this study suggests that economy is the aspect that most impacts recovery from severe mental health problems within social psychiatric work today.

The purpose of this study was to increase the knowledge of how social workers who work with support in daily living (SIDL) view their professional role, their work assignments and the obstacles and possibilities in their work. This study aims to answer what social workers within SIDL do in their work and how they view their role, what obstacles and possibilities they face, what the organizational conditions look like as well as how they experience SIDL has changed over time. Data was collected through 6 semi-structured interviews with social workers who work with SIDL. The interviews were inductively analyzed. New Public management (NPM) was later applied as a theoretical framework to better understand the results. Five themes have been identified: the shell of SIDL, the core of SIDL, a catch-all service, work environment and top-down management within the organization. The result of this study shows that pedagogy and flexibility are some of the core elements in SIDL, and that NPM is not compatible with these core elements. The results also indicate a stronger presence of NPM as governing logic over time.