Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter med psykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande i deras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck och varför. Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende. Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutisk fenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien. Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektiv strategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjorton tillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär, Kommunikation, Att vara aktiv och Hopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt som genomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade i begreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman. Medvaro beskrev också temanas beroende förhållande till varandra.Slutsatsen av den här studien var att patienternas upplevelse var att vården på internatboendet där de vistas var vårdande, vad som gjorde att den var vårdande framgick av de fem huvudtemana, hur det tog sig i uttryck beskrevs genom patienternas egna berättelser och varför fenomenet framträdde så som det gjorde tolkades utifrån begreppet Medvaro. Nyckelord: Patientens erfarenhet, psykos, återhämtning,

Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenhet i väntan på operation. Metod: I studien används en litteraturöversikt av 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Vid dataanalysen användes Friberg femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversikten visar att patienters känslor i väntan på operation främst varit negativa, med upplevelser som oro, ångest och depression. Resultatet visar dessutom att patienter upplevt känslor som längtan och förhoppning inför operation. Slutsats: Översikten visar att den preoperativa perioden är komplex och upplevelsen skiljer sig därmed mellan olika individer. En stor påverkande faktor för upplevelsen var informationen inför operationen. Vid de tillfällen då informationen varit individanpassad minskade negativa känslor inför operation. Detta resulterar således i att sjuksköterskan behöver hantera olika människors upplevelser, och ge individanpassad vård och information.

Introduktion/Bakgrund: För patienter med afasi är det svårt att ge uttryck för sina tankar och åsikter relaterat till skada i språkcentrum, vanligtvis till följd av stroke. Det finns olika sorter av afasi vilket visar sig som olika typer av språksvårigheter. Sjuksköterskan behöver anpassa kommunikationen efter patientens behov. Syfte: Beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av kommunikation hos patienter med afasi.  Metod: Denna litteraturstudie har ett induktivt förhållningssätt med patientperspektiv samt är utformad enligt Polit & Beck´s (2021) nio steg. Databaserna som användes var Pubmed och CINAHL. Artiklarna är granskade enligt Polit & Beck´s granskningsmallar 2021. Resultatet baserades på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen av de 10 vetenskapliga artiklarna resulterade i kategorierna; Känslor, Vårdpersonalens bemötande, Kommunikationsstrategier, Stöd från närstående, Sociala kontakter. Slutsats: Patienter upplever att deras afasi har en negativ inverkan på hens sociala nätverk och interaktioner med samtalspartners. En känslomässig påverkan upplevs till följd av afasin. Även viktiga kommunikationsstrategier lyfts som att skriva ner nyckelord, hålla ögonkontakt, använda gester, prata långsamt, upprepa sig vid behov samt ge patienten tid att kommunicera.

Background: An unbalanced type 2 diabetes mellitus leads to rising blood sugar levels. To achieve balance in blood sugar values ​​and reduce the risk of complications, self-care is an important factor. In self-care, lifestyle change has a central role. When health care professionals are aware that people are different and uses a person-centered approach, each individual can be supported in their own care. With an increased understanding of what individuals with type 2 diabetes experience as supportive, health care professionals can more easily support the individual in self-care and thereby reduce the risk of complications. Aim: The purpose of this literature review was to investigate what individuals with type 2 diabetes mellitus experienced as supportive of lifestyle change. Method: Literature overview with descriptive design where 11 scientific articles were included. All studies were quality audited using a review template. Themes were built based on the content of the articles and then the material was compiled into a result. Results: The results showed that the facilitating factors that were considered to support lifestyle change were the health care professionals' approach and attitudes as well as the relationship between the individual and the health care staff. Internal factors such as personal development, internal motivation and experience of health were also perceived as facilitating. External factors that facilitated lifestyle changes were distance contact as a complement to traditional physical contact, having knowledge and control and support from the environment. Conclusion: In order to best support lifestyle change, the approach and attitudes of health care staff need to be perceived as supportive. The personal development and experience of support combined with having knowledge and feeling control over their situation benefits the change work. The flexibility of care is important to meet each individual need. Keywords: Diabetes mellitus 2, patient experience, lifestyle change, patient education, nursing, support, self care and health behavior

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global sjukdom där patienten är i behov av egenvård som ett komplement till konventionell behandling. Hur patienten engagerar sig i egenvård är relaterat till livssituationen, men även den fysiska samt psykiska förmåga. Patienters erfarenheter av egenvård behöver beaktas för ett kunna ge effektivt stöd för deras sjukdom samt egenvård.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patientens erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 14 artiklar, där en tematisk analys användes för att analysera data. Resultat: Två teman med två respektive subteman presenterades i resultatet. Det första temat är "Att övervinna utmaningarna som medföljer hjärtsvikten” som har subteman “Navigera känslomässiga utmaningar och acceptera förändring” och ”Förändrad förmåga”. Det andra temat som presenterades är “Att upprätthålla egenvård” som har subteman “Behov av stöd” och “Behov av kunskap och information”.  Slutsats: Egenvård är viktigt för att hantera hjärtsvikt, men erfarenheterna varierar och påverkar hälsa och livskvalitet. Stöd från vårdgivare, familjemedlemmar samt relevant information är nyckeln till att uppnå förtroende till sina förmågor och därmed uppnå självständighet i sin egenvård. / Background: Heart failure is a global disease that necessitates self-care management. How patients engage in self-care is related to their life situation, but also their physical and mental abilities. Patients experience of self-care needs to be taken into account for effective support in their illness and self-care.  Aim: The aim of this study was to explore patients experience of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative approach based on 14 articles, where a thematic analysis was used to analyze the data. Results: The study identified two themes with two sub-themes each. The first theme was “Overcoming the challenges that come with heart-failure” which has the sub-theme “Navigating emotional challenges and accepting change” and “Changed ability”. The second theme was "To maintain self-care" which has the sub-themes "The need of support" and "The need of knowledge and information". Conclusions: Self-care is essential in heart failure management, but experiences vary and affect health and quality of life. Support from healthcare providers and family members, and relevant information and resources are key to achieving confidence in their abilities and therefore independence in self-care management.

Background and objective: Approximately 6000 cardiac surgeries were performed in Sweden 2013 and a known complication after such procedure is chronic pain. One surgical technique in open cardiac surgery includes a sternal retraction and this creates sensitive areas of pain which could lead to nerve damage. Few studies have been looking at this in a qualitative way. The aim of this study was to illuminate the  experiences of chronic pain in former patients, two years after cardiac surgery. Methods: This study is of qualitative design. Four women and six men (age 43 to 87 years), assessed as having chronic pain after surgery, were interviewed two years after cardiac surgery. The data was analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Findings: Three categories and nine sub-categories were formulated. The first category was ‘feeling limitation in daily life’, with the subcategories; ‘everyday activities become painful’, ‘losing control of the body’, ‘pain is unpredictable’and‘insecurity’. The second category was;‘being reminded of illness’, with the subcategories; ‘the scar is a visually memory’and ‘being grateful’.The last category was; ‘coping with pain’, with the subcategories; ‘adaption for handling pain’, ‘different shades of pain’ and ‘pain is transient’. Conclusion: Chronic pain is a personal experience and can be described in a both physical and emotional way. Findings showed that participants, in some way, almost daily were reminded about their experiences of cardiac surgery either by looking at their scar or that they were restricted in daily activities. Despite the limitation in life; could participants describe their experience of chronic pain as manageable.  Pain was described in several ways, and the participants had different coping strategies. Most of the participants also were assured that pain eventually would pass or get better. / Bakgrund och syfte: Cirka 6000 öppna hjärtoperationer genomfördes i Sverige 2013 och en känd komplikation är kronisk smärta. En av de kirurgiska teknikerna är öppen hjärtkirurgi vilken inkluderar delning av sternum, vilket kan åstadkomma ett flertal smärtkänsliga områden, som i sin tur kan leda till nervskador. Få studier har belyst detta kvalitativt. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av kronisk smärta, två år efter öppen hjärtkirurgi. Metod: Föreliggande studie har en kvalitativ design. Fyra kvinnor och sex män (43-87 år), intervjuades två år efter öppen hjärtkirurgi. Dataanalysen var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier konstruerades. Den första kategorin var “att känna begränsningar i vardagligt liv”, med underkategorierna; ‘vardagsaktiviteter blir smärtsamma’, ‘förlora kontrollen över kroppen’, ‘smärtan är oförutsägbar’ och ‘osäkerhet’. Den andra kategorin var; ‘en påminnelse om sjukdom’, med underkategorierna; ‘ärret är en visuell påminnelse’ och ‘tacksamhet’. Den sista kategorin var: ‘hantera smärta’, med underkategorierna; ‘anpassning för att hantera smärtan’, ‘olika nyanser av smärta’ och ‘smärtan är övergående’. Slutsats: Smärta är en personlig upplevelse och kan beskrivas både fysiskt och känslomässigt. Resultatet visade att deltagarna, på något sätt, nästan dagligen påmindes om deras erfarenhet efter hjärtkirurgi, antingen genom att titta på ärret eller genom att de blev begränsad i sina vardagliga aktiviteter. Trots begränsning i livet, kunde deltagarna beskriva upplevelsen av smärta som hanterbar. Deltagarna beskrev smärtan på olika sätt och de hade olika copingstrategier, de flesta av deltagarna var övertygade om att smärtan skulle gå över eller bli bättre.

Bakgrund: Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och livsstilsrelaterade orsaker ligger bakom utvecklingen av hypertoni. Livsstilsförändring kan innebära ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Det behövs mer kunskap om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var Motiverande aspekter, Möjligheter och hinder samt Bemötandet i vården. Patienten behöver motivation och redskap för att lyckas med livsstilsförändringen. Patienten genomgår känslomässiga processer som påverkade motivationen och det dagliga livet. Tidigare erfarenheter av hypertoni i familjen var en betydelsefull motiverande aspekt. Ett personcentrerat förhållningsätt var av betydelse för patienten. Slutsats: Patienter med hypertoni genomgår olika känslomässiga reaktioner. Tidigare erfarenheter och okunskap kring hypertoni var centrala möjligheter eller hinder för motivation till livsstilsförändring. Personcentrerad vård var betydelsefullt vid livsstilsförändring. Patienten är unik och ska bemötas med värdighet och respekt för personens integritet och självbestämmande. / Background : Hypertension is a global health problem and lifestyle-related causes lie behind the development of hypertension. Lifestyle change may involve changing dietary habits and physical activity. More knowledge about the patient´s experience of lifestyle change in hypertension is needed. Aim: The aim of this literature review was to compile and describe current research about the patient's experience of lifestyle change in hypertension. Method: A literature review based on 12 qualitative articles was collected through the databases Cinahl and PubMed. Content analysis was used as an analytical method. Result: Three main categories with related subcategories were implemented. The main categories were Motivational Aspects, Opportunities and Obstacles, Treatment in health care. The patient need motivation and tools to succeed with lifestyle change. The patient underwent emotional processes that affected motivation and daily life. Experience of hypertension in the family were a motivational aspect. A person-centered approach was important for the patient. Conclusion: The patient´s with hypertension undergoes different emotional reactions. Previous experience and knowledge about hypertension were key opportunities or obstacles to motivation for lifestyle changes. Person-centered care was significant in lifestyle change. The patient is unique and should be treated with dignity and respect for the person's integrity and self-determination.

Bakgrund: I dagsläget föreligger det en bristande empirisk kunskap om patienters upplevelser av att opereras i regional anestesi. Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens vård och välmående under den intraoperativa perioden. Därav behöver det finnas en kunskap hos operationssjuksköterskan om hur patienter upplever att opereras i vaket tillstånd för att kunna ge en personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att vara vakna under ett kirurgiskt ingrepp. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 11 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen har utförts genom metasyntes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med underteman av patienternas erfarenheter. 1) Erfarenheter av regional anestesi med underteman: erfaranheter av att medverka, erfarenheter av att hantera situationen, erfaranheter skapade genom sinnen, erfaranheter från omgivningen samt erfaranheter av smärta. 2) Vårdpersonalens betydelse med underteman: betydelsen av vårdpersonalens närvaro, betydelsen av en god kommunikation samt betydelsen av att erhålla information. Resultatet visar att opereras i regional anestesi ger patienter en känsla av deltagande och kontroll, samtidigt förekommer det att patienter upplever ångest och smärta under sitt kirurgiska ingrepp. Patienter erfar vårdmiljön genom sina sinnen och använder sig av olika sätt att hantera upplevelsen av att opereras i vaket tillstånd. För att känna trygghet är det av betydelse att få kontinuerligt med information och att känna en närhet till vårdpersonalen. Slutsats: För att operationssjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som opereras i regional anestesi behöver det finnas en kunskap om hur patienter erfar den intraoperativa perioden samt en förmåga att kunna se och bemöta varje patient utifrån sin unika livsvärld. / Background: In the current situation there is a lack of empirical knowledge of patients' experiences of being operated in regional anesthesia. The operating theatre nurse is responsible for patient care and well-being during the intraoperative period. Therefore the operating theatre nurse needs knowledge about patients' experience of being awake during surgery, to provide person-centered and evidence based nursing. Aim: To investigate patients' experiences of being awake during a surgical procedure. Methods: A systematic literature study containing 11 articles with a qualitative approach. The analysis has been performed with metasynthesis. Results: The result emerged two main themes with subthemes about patients' experiences. 1) Experiences of regional anesthesia, with subthemes: experiences of participation, experience of handling the situation, experiences created by the senses, experiences from the environment and experiences of pain. 2) Importance of the carers, with subthemes: The importance of presence by the carers, the importance of a good communication and the importance of receive information. The findings show that being operated in regional anesthesia gives patients a sense of participation and control, while at the same time it appears that patients experience anxiety and pain during their surgical procedures. Patients experience the environment through their minds and use different ways to handle the experience of being operated in a wakeful state. To feel safe it is important to receive continuous information and to feel presence to the carers. Conclusions: To provide good care for patients operating in regional anesthesia, the operating theatre nurse must have knowledge about patients experience in the intraoperative period as well as the ability to see and respond to each patient based on their unique lifeworld.

Bakgrund: Många cancerpatienter som är i livets slutskede önskar att erhålla palliativ vård i sitt hem. Hemmet är en vanlig plats för palliativ vård och den plats där många patienter vill dö då patienterna känner en trygghet där. Den palliativa omvårdnaden ges ofta av delegerad personal inom hemtjänsten. När patienter erhåller palliativ vård i hemmet minskar antalet sjukhusvistelser markant. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den palliativa cancerpatientens upplevelser av omvårdnad i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Data bearbetades och sammanställdes med inspiraton av en innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna av den palliativa omvårdnaden i hemmet för patienter med cancersjukdom var mestadels positiva. Fem teman framkom som representerar patientens behov. Utifrån patienters upplevelse önskas palliativ cancervård i hemmet som är symtomlindrande, holistisk, kommunikativ, kompetent samt tillgänglig. Konklusion: Av de fem teman som framkom i resultatet utgjorde symtomlindrande det behovet som patienterna såg som det viktigaste, framförallt symtomlindring av cancerrelaterad smärta. Ytterligare forskning och utbildning inom området palliativ vård i hemmet för cancersjuka patienter behövs för att optimalt kunna ge en så bra vård som möjligt. / Background: Many cancerpatients who are in the final stages of life want to receive palliative care in their home. The home is a common place for palliative care and the place where many patients want to die as they feel safe there. The palliative home- health care is often provided by delegated personal in the homecare service. When patients receive palliative care in the home many hospitalvisits decreases. Aim: The aim of the study was to describe the palliative cancerpatients experiences of nursing at home. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach that includes nine scientific articles. Data was processed and compiled with inspiration of a content analysis. Result: The experiences of the palliative home- health care for patient’s with a cancerdisease were mostly postive. Five theames emerged  that represented the patients needs. Based on patients' experience, palliative cancer care is desired in the home, which is symptom-relieving, holistic, communicative, competent and accessible. Conclusion: Of the five themes that emerged in the resault, symtom-relief was the need that patients saw as the most important, especially symtom-relief of cancer related pain. Further research and education within the field of palliative care in the home for patients with a cancerdisease is needed to be able to optimally provide as good care as possible.

Bakgrund   Beröring används i flera syften och kan skapa olika upplevelser hos den som blir berörd. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är beroende av beröring. Beröring är ett elementärt behov för människan, och kan förmedla närvaro, tillit, omtanke och samhörighet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av beröring som metod inom hälso- och sjukvården samt hur patienten upplever beröring. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes med både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed, därefter genomfördes ett urval utifrån förbestämda inklusions- och exklusionskriterier samt en kvalitetsgranskning av de artiklar som besvarade syftet. Studien baserades slutligen på 17 utvalda artiklar som analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  Resultat Resultatet visade att beröringen skapade olika upplevelser hos patienten. Upplevelserna beskrevs utifrån tre huvudkategorier: beröring som skapar känslor, beröring som uttryck och vem som berör påverkar effekten av beröring. Patientens upplevelse av beröring visades vara högst individuell och kunde upplevas som både positiv och negativ. Vem som rörde vid patienten, och hur, spelade en viktig roll för hur beröringen upplevdes. Slutsats Litteraturstudien visade att beröringen kunde upplevas olika för patienter. Skillnaden visade sig vara mest tydlig när den som rörde patienten inte fokuserade på patienten eller inte hade patientens tillåtelse. I och med detta konstaterades sjuksköterskan ha ett ansvar att beröra patienter på ett sätt som förmedlade närvaro och respektera patientens personliga integritet. Detta då litteraturöversikten visade ett samband mellan en positiv upplevelse av beröring och förmedlad närvaro samt respekt av personlig integritet. / Background Touch is used for different purposes and can create different feelings and experiences for the person being touched. The nurse-patient relationship is dependent on how touch is used. Touch is described as a basic human need, and as a method for expressing presence, trust, care and affinity. Aim The purpose was to describe the effect of touch as a method within healthcare and how the patient experiences touch. Method A non-systematic review was conducted, including both qualitative and quantitative literature. Searches in CINAHL and PubMed were followed by a selection of literature based on inclusion- and exclusion criteria and a scrutiny of the chosen literature. The review was based on 17 research articles. The articles were then analyzed using an integrated analysis. Results The result showed that touch created different experiences. The experiences were presented with three different categories: touch that created feelings, touch that created an expression and touch in the patient-profession-relationship. Altogether, the categories showed that the experience of touch is highly individual and can create both positive and negative feelings with the patient. Most importantly, the experience was dependent on who touched the patient, and how. Conclusions The literature review showed that touch could be experienced differently. The difference was most clear when the person touching the patient was not focused on the patient or did not have the permission to do so. This established the nurse's responsibility to touch patients in a way that conveyed presence and maintaining personal integrity. This as the literature review concluded a correlation between a positive experience of touch and showing presence and maintaining personal integrity.