Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare.

Bakgrund: År 1954 utfördes den första lyckade njurtransplantationen, och är numera den mest kostnadseffektiva behandlingen för patienter med grav njursjukdom. I början av år 2012 väntade sammanlagt 763 patienter i Sverige på ett nytt organ, var av 634 patienter var i behov av en ny njure. Drygt 30 % av njurtransplantationerna i Sverige sker med organ från levande donatorer samtidigt som det råder stor brist på njurtransplantat från hjärndöda givare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa studier har genomförts. 13 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, sammanställts och analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod. Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt PSYKinfo. Resultat: För det flesta patienter har livssituationen förbättrats markant efter njurtransplantationen. Samtidigt som mottagandet av en ny njure kunde väcka en rad olika känslor och funderingar. Majoriteten av de njurtransplanterade personerna upplever risken för rejektion som mest svåra att hantera. Patienterna beskrev även en lycka över att ha fått en andra chans i livet, samt vikten av att ta ansvar över sin nya njure. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att den transplanterade patienten utsätts för en mängd olika förändringar som påverkar dennes livssituation. För att förbättra vården för den njurtransplanterade krävs att sjuksköterskan har förståelse för patientens förväntningar och upplevelser efter transplantationen och att ytterligare forskning görs inom området.

Bakgrund: Människor besöker akutmottagningen vid försämrat hälsotillstånd. Patienterna omhändertas genom triagering beroende på patienten tillstånd. På en akutmottagning arbetar olika vårdprofessioner med varandra i team. Ett möte utspelar sig då patienten kommer i kontakt med vårdpersonalen. Patienten kan känna sig i en utsatt position då kontakt etableras med sjukvården. Patienterna uttrycker sina upplevelser i mötet och beskriver sin vistelse relaterat till bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara patient på akutmottagningen inom den somatiska vården. Metod: Studien är en kvalitativ innehållsanalys bestående av 10 vetenskapliga artiklar. Vi använde oss utav Fribergs (2012) analysmetod. Resultat: Kommunikationens betydelse, väntetiden, att bli sedd, förtroendet för vårdpersonal och patientens delaktighet var faktorer som påverkade patientens upplevelser. Dessa kunde ge positiva eller negativa upplevelser för patienten. Kategorierna är oberoende av varandra och kan vara tillfredsställande även om någon av kategorierna brister. Slutsats: Studier visar att relevanta arbetsmodeller kan implementeras för att påverka patienternas återkommande besök genom förbättrat bemötande och kommunikation.

<p>Hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för människan ett lidande där det är viktigt att denne blir sedd som en enskild individ med sina egna speciella behov. Denna litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatdelen baserades på 17 vetenskapliga artiklar som klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades. Resultatet visade<strong> </strong>att oro och rädsla var vanliga förekommande känslor efter en hjärtinfarkt. De deltagande uttryckte att familj och vänner var ett stort stöd. Det framkom även att den information som de deltagande efterfrågade skulle vara individuellt anpassad. I diskussionen<strong> </strong>framkom det<strong> </strong>att man som sjuksköterska bör se människan som en enskild individ med en förståelse för patientens unika upplevelse av sin sjukdom. Slutsatsen visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt.</p>

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård. Den långa väntan leder till att patienterna får en lägre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Att ge patienten information om hur lång eventuell väntan kan bli och varför de får vänta upplever patienten som positivt och får därigenom en högre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Diskussion: Efter triageringen är det viktigt att informera angående hur lång väntetiden kan räknas bli. Även om patienten inte har livshotande symtom måste sjuksköterskan skapa trygghet hos dem då de ofta känner mycket oro och ovisshet. Slutsats: Att bemöta patienten korrekt samt ge information angående triagen, eventuell väntetid, vart de kan köpa mat och dryck skapar en högre grad av tillfredsställelse hos patienten.

Bakgrund Palliativ vård har fokus på symtomkontroll och livskvalité, döden varken påskyndas eller skjuts upp. Andlighet i olika former hjälper igenom svår sjukdom och gör den begriplig. I livets slutskede ställs saker på sin spets, avancerade symtom uppkommer, relationer förändras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den svårt sjuke eller döende patientens upplevelse av vård och omvårdnad i livets slutskede. Som metod användes en allmän litteraturöversikt där kvantitativ och kvalitativ forskning användes. Resultat För att klara av svår sjukdom krävs oftast olika strategier. God symtomlindring kan ge stunder av välbefinnande och trygghet, medan progress i sjukdomen kan ge illabefinnande och begränsningar. Relationer förändras, frågor och förberedelser inför framtiden väcks. Behålla den personliga integriteten är viktigt den sjuke vill bli bemött med respekt. Sjuksköterskor med speciella kunskaper höjer nivån på behandlingar och tillgängligheten till vården. Tillsammans med tryggheten från familjen och hemsjukvårdsteamet ges den svårt sjuke bästa förutsättningen för livskvalité. Diskussion Relationer mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga skapar god omvårdnad. Hemsjukvården är under stark utveckling, en svaghet kan vara att inte hela omvårdnaden är under samma organisation. Slutsats Vidare forskning behövs för att ge möjlighet till utbildning och utveckling av den palliativa vården. Det vore också intressant att i framtiden se studier kring fler sjuksköterskor och vad undersköteskor kan tillföra i hemsjukvårdsteamen.

Hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för människan ett lidande där det är viktigt att denne blir sedd som en enskild individ med sina egna speciella behov. Denna litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatdelen baserades på 17 vetenskapliga artiklar som klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades. Resultatet visade att oro och rädsla var vanliga förekommande känslor efter en hjärtinfarkt. De deltagande uttryckte att familj och vänner var ett stort stöd. Det framkom även att den information som de deltagande efterfrågade skulle vara individuellt anpassad. I diskussionen framkom det att man som sjuksköterska bör se människan som en enskild individ med en förståelse för patientens unika upplevelse av sin sjukdom. Slutsatsen visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Humor beskriv som ett sinne för det roliga och har syftet att främja positiva känslor. Humor gynnar relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Relation till patienten i omvårdnaden ska vara ett partnerskap där patienten känner sig trygg och respekterad. Det är viktigt att inom omvårdnad undersöka patientens upplevelse av sjuksköterskans användande av humor i omvårdnad när det i tidigare forskning visar på positiva kemiska förändringar i kroppen kopplat till humor.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av sjuksköterskans användande av humor i omvårdnaden.  Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet baseras på N=11 artiklar, kvalitativ metod (n=10) och kvantitativ metod (n=1). Artiklarna granskades enligt Mårtenssons och Fridlunds (2017) granskningsmall.  Huvudsakligt resultat: Resultatet av patienternas upplevelser av sjuksköterskans användande av humor i omvårdnaden genererade i temana Humor lindrar lidande, Humor är stärkande, Humor är sårande och olämplig samt Humor främjar relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Slutsats: Patienterna upplevde att sjuksköterskans användande av humor i omvårdnaden lindrar lidande, är stärkande samt främjar relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Det finns tillfällen när humor är sårande och olämplig. Humor kan vara en användbar omvårdnadsintervention men det är viktigt att förstå när det är lämpligt och inte.

Introduktion: Det har blivit vanligare att opereras med regional anestesi under de senaste åren. Detta medför att sjuksköterskor bör ha en ökad kunskap för att mentalt kunna stötta och informera patienten pre- och postoperativt på vårdavdelning. En ökad förståelse om patientens upplevelse kan leda till en mer personcentrerad vård och ett ökat välbefinnande. Syfte: Patienters upplevelser av vården i samband med att genomgå en vaken operation med regional anestesi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där data samlades in via databaserna Pubmed, Cinahl och Web of science. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell och innefattade 12 artiklar med kvalitativ design. Samtliga artiklar som användes var av hög kvalité och uppfyllde kriterierna för att inkluderas i studien.  Resultat: Fyra huvudkategorier har lyfts fram i studien, kommunikationens betydelse, informationens betydelse, påverkan på patientens välbefinnande och betydelsen av god omvårdnad. Patienterna kunde i vissa fall känna en positiv upplevelse att vara vaken under en operation medan andra uttryckte oro, ångest samt kände sig otrygga. Patienterna upplevde bristande kommunikation och information pre-samt postoperativt. De uttryckte betydelsen av god kommunikation, tydlig information och stöd från sjuksköterskan för ett ökat välbefinnande. Patienterna uttryckte att känslan av tillit minskade när de inte kände sig delaktiga i sin egen vård. Detta medförde att känslan av kontroll förlorades och patienterna förmedlade då ett starkt beroende till vårdpersonalen. Personcentrerad vård och sjuksköterskans goda omvårdnad ökade patientens känsla av tillit, trygghet och lugn. Slutsats: Patienter som var vakna under operation upplevde oro, ångest, rädsla och stresskänslor pre- och postoperativt. För en god relation till patienten behövs därför tydlig kommunikation och information med respekt och tillit. Patienten ska ses som en unik individ för ett ökat välbefinnande samt en god omvårdnad. / Introduction: It has become more common for patients to undergo surgery with regional anesthesia in recent years. This means that nurses should have knowledge to be able to mentally support and inform the patient both before and after surgery in the ward. An increased understanding of the patient's experience can lead to a more person-centered care and increased well-being. Aim: Patients' experiences of care in connection with undergoing an awake operation with regional anesthesia. Method: A general literature study was carried out and data were collected via the databases Pubmed, Cinahl and Web of science. The data analysis were based on Friberg's five-step model and included 12 articles with qualitative design. All articles used were of high methodological ​​quality and met the criteria to be included in the study. Results: Four main categories have been highlighted in the analysis, the importance of communication, the importance of information, the impact on the patient's well-being and the importance of good care. In some cases, patients could feel a positive experience of being awake during an operation, while others expressed worry, anxiety and felt insecure. Patients experienced a lack of communication and information pre- as well as postoperatively. They expressed the importance of good communication, clear information and support from the nurse for increased well-being. Patients expressed that the feeling of trust diminished when they did not feel involved in their own care. This meant that the feeling of control was lost and the patients conveyed a strong dependence on the care staff. Person-centered care and the nurse's good care increased the patient's feeling of trust, security and peace.Conclusion: Patients who were awake during surgery experienced worry, anxiety, fear and stress feelings pre- and postoperatively. For a good relationship with the patient, clear communication and information with respect and trust is therefore needed. The patient should be seen as a unique individual for increased well-being and good care.

Bakgrund: Vi blir allt fler äldre vilket ställer högre krav på vårdresurser. Hemsjukvård möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge det är möjligt, trots sjukdom. Hemmet innehar flera innebörder som trygghet, säkerhet och identitet. Att vårdas i sitt eget hem kan skapa möjligheter i det vårdande mötet såväl som nya situationer för sjuksköterskan att hantera. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av att vårdas av vårdpersonal i sitt eget hem. Metod: Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med manifest och latent metod. Innehållet tolkades i relation till Travelbees omvårdnadsteori samt livsvärldsteorin. Resultat: Resultatet visade att vård i hemmet innebär en balansgång mellan trygghet och otrygghet. Tre subteman framkom: ’Se mig’ – att mötas i en människa-till-människa-relation, Makt eller maktlöshet samt ’Respektera mig och mitt hem’. Relationens betydelse framkommer som central i hemsjukvård, där patient och sjuksköterska innebär mer för varandra än bara sina roller. Identitet och integritet blir utmärkande begrepp då patienten önskar blir mött och respekterad som en människa, en unik individ. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelse tillsammans med respekt för patienten och dennes hem kan bidra till trygghet och delaktighet i vården i hemmet.