Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig. Studien visar att de övergripande drivkrafterna bakom en nordisk slutkundsmarknad kan ses ur två perspektiv: myndighetens (Energimarknadsinspektionens) samt elhandelsbolagens. Ur myndighetsperspektivet är drivkrafterna ökad kundnytta, samhällsekonomisk vinning, större produktutbud samt bättre nordiskt förhandlingsläge på EU-nivå. Ur elhandelsbolagens perspektiv nämns även här ökat kundfokus men framförallt skalfördelar till följd av en större marknad. Elhandelsbolagens förberedelsearbete kan huvudsakligen delas upp i två områden. Det första är kunskapsinsamling vad gäller övriga nordiska marknader och hur utvecklingen mot en nordisk slutkundsmarknad fortgår, vilket påverkar internationaliseringsprocessen. Det andra är att successivt försöka anpassa sina IT-system och processer mot ökad nordisk samordning. Internationaliseringsprocessen hos de elhandelsbolag som ingår i studien påverkas av den kunskapsinsamling som nu sker samt deras marknadsengagemang i övriga nordiska länder. En fullständigt harmoniserad nordisk slutkundsmarknad kan komma att påverka elhandelsbolagen på så sätt att deras IT-system kan samordnas i de olika nordiska länderna. Själva internationaliseringsprocessen påverkas och förenklas eftersom en harmoniserad marknad ökar förutsättningarna att verka i flera länder. Bolagens internationalisering kan ske genom flera olika typer av etableringsformer, men där historien visar att förvärv i många lägen ansetts lämpligt. Diskussion förs kring huruvida IP-modellen kan beskriva elhandelsbolagens internationaliseringsprocesser.

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. Målet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nå ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Avregleringen på elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen ändrade även spelets regler och förutsättningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna på marknaden och beslut om hur man skulle tävla om kunder på en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen på marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgångrika på den  nya marknaden krävdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier. Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier på elhandelsmarknaden görs mer komplext då företagen arbetar med en homogen produkt på en marknad som karaktäriseras av låga marginaler, lättrörliga kunder och där företagen har svårt att påverka produktens pris.    Syftet med studien är att undersöka hur små elhandelsbolag strategiskt arbetar med marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar på den svenska marknaden. Undersökningen bygger på en komparativ fallstudie där intervjuer genomfördes med sex stycken elhandelsbolag på den svenska marknaden. Intervjuerna genomfördes med personer med god kännedom om företagets arbete med marknadsföringsstrategier. Det empiriska materialet analyserades med en teoretisk modell som bygger på Porters modell om de allmänna konkurrensstrategierna och McCarthys toeri om ett företags marknadsföringsmix. En markndsundersökning med sex centrala teman som visade sig vara viktiga vid beslut om val av elhandelsbolag integrerades även i den teoretiska modellen. Resultatet visade att företagen fäste olika vikt vid de sex centrala teman i vår undersökningen, beroende på företagets strategiska fokus i sin marknadsföring. De mer generella slutsatserna vi kan dra från vår undersökningen är att det verkar finnas en skillnad mellan kommunalt och privat ägda bolag. De regionalt förankrade bolagen tenderade att vara mer fokuserade i både differentiering och kostnadsöverlägsenhet. Miljö var den viktigaste faktorn i marknadsföringen där samtliga undersökta företag framhöll deras miljöprofilen som ett viktigt argument för att välja dem. Den marknadsföringsstrategi som företagen tillämpar beror på den bild företaget har av  den svenska elmarknaden, där exempelvis företag som menar att kunder väljer elhandelsbolag efter pris fokuserar mer på pris i sin marknadsföring. Slutligen fann vi att företagen i allt högre grad försöker involvera kunderna i deras avtal. Ett exempel på detta är företagens försäljning av andelar i vindkraftskooperativ där kunden blir delägare och producerar sin egen el.

Seeberg, Fredrik & Zetterlund, Philip, 2017, Green energy, can it ever be wrong? - A qualitative study about how electricity supply companies uses CSR communications. (Grön el är aldrig fel? - En kvalitativ studie om hur elhandelsbolag i Sverige använder sig av CSR-Kommunikation) Environmental climate changes are a hot topic in the world today. Producing and delivering energy makes a big impact to that change and energy corporations are therefore inclined to use positive results and methods to claim a “Green” image. One common method to prove a corporation’s effort is Corporate Social Responsibility (CSR). This study compares the usage of CSR as a communication tool by two Swedish energy corporations of very different sizes, Mälarkraft, a local corporation with about 150,000 customers, and E.ON Sverige, Sweden’s second largest energy supplier with over a million customers. Our study shows, that despite the difference in sizes, that both corporations uses CSR to achieve the same notion, a more favourable reputation. Their means to achieve this however, is clearly different. By studying the corporations strategies with interviews and context analysis of internet web pages, we show that the difference in sizes and local connection help differentiate the strategies. Key Words: Communication, CSR, Energy Corporations, Communication Strategy, Stakeholder Theory, Corporate Social Responsibility, Greenwashing, Green hushing.

Sammanfattning Elförsörjning är en av samhällets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krävs det bland annat att denne ingår avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ålägger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berättigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rätten till avbrott i elöverföringen ska få vidtas krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. Dessa förutsättningar utgör en del av konsumentskyddet på elmarkanaden och elhandelsbolaget hindras därmed från att hur som helst vidta avbrott i elöverföringen. Detta konsumentskydd består av ett antal förutsättningar och är alla förutsättningar inte uppfyllda får avbrott i elöverföringen inte vidtas. Exempel på när avbrott i elöveföringen inte får vidtas är när socialnämnden åtar sig betalningsansvaret för elskulden. I realiten torde enbart vissa ekonomiskt utsatta konsumenter beröras av bestämmelserna om avbrott i elöverföringen. Därmed torde socialnämndens betalningsåtagande vara avgörande för dennes fortsatta rätt till el. Socialnämnden beviljar enbart ekonomiskt bistånd som sista möjliga utväg. Därmed kommer enbart vissa av de ekonomiskt utsatta konsumenterna att behålla rätten till el medan övriga berövas denna rätt. Elhandelsbolagets rätt till avbrott i elöverföringen tillförsäkras redan genom lag vilket innebär att standardavtalet är överflödigt. Avtalets grundläggande funktion är att kunna garantera att konsumenten betalar. Därmed bör konsumentens betalningsskyldighet lagstadgas. / Abstract Electricity supply is one of society's most vital functions and electricity is daily consumed by consumers. To be supplied with electricity the consumer must enter into a contract agreement with the electricity trading company. The contract imposes the consumer to pay for the consumed electricity. If the consumer neglects to pay the electricity trading compa-ny may be, in accordance with chapter 11 The Electricy Act and the contract, entitled to discontinue the electricity transmission. Before the company terminates the electricity transmission certain conditions must be met. These conditions are part of the consumer protection on the electricity market and consequently the electricity trading company is hindered from taking unfound disconnection. This protection consists of a set of condi-tions and for the disconnection to be justified all of those conditions must be met. An ex-ample of a condition that hinders the electricity company from pursuing disconnection is if the Social Welfare Board agrees to take on the liability for the electricity debt. In reality on-ly some economically vulnerable consumers are going to be affected by the provisions re-garding disconnection of transmission of electricity. In such cases the Social Welfare Boards’ commitment to pay is crucial for the consumers’ right to continuing consuming electricity. The Social Welfare Board grants the financial assistance as a last possible resort. Therefore only some of the most financially vulnerable consumers will be able to retain electricity, while others are deprived of this right. The Electricity Trading Company’s right to disconnect the transmission of electricity is en-sured already by law which means that the contract is superfluous. The Contracts’ basic function is to ensure that the consumer pays. Therefore the consumers’ obligation to pay should in an explicit manner be legislated.