Den svenska modeindustrin spås en ljus framtid och har trots 2000-talets lågkonjunktur nått nya exportrekord. Den tuffa inhemska konkurrensen har gjort att etablering på utländska marknader blivit avgörande för de svenska modeföretagen. Det finns dock endast begränsad kunskap om internationaliseringsprocessen för denna bransch. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används av små och medelstora svenska modeföretag vid internationalisering och de bakomliggande orsakerna till dessa metoder. Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem svenska modeföretag som sedan analyserats med ett teoretiskt ramverk av internationaliseringsprocesser. Resultatet visar att det inte finns en applicerbar modell för branschens internationalisering. De studerade företagen har alla inlett internationaliseringen med etableringar på enstaka närliggande, lågriskmarknader. Företagen har därefter ändrat riktning i sin internationaliseringsprocess då marknader längre bort penetrerats. Vid valet av dessa marknader har tidigare erhållen intern kunskap och nätverk, varit avgörande. Denna kunskap och nätverk kan liknas med företag som är Born Global.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering. Handelsbankens organisationskultur har inte påverkats i någon större utsträckning av utlandsetablering. Respondenterna menar att organisationskulturen är stark, de behåller sin starka decentralisering och anställer endast medarbetare som är villiga att anamma bankens kultur.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant. Studien material består främst av litteratur och tidigare forskning kring globaliseringsämnet, men även artiklar, webbsidor och offentliga publiceringar. Vi har dessutom, till uppsatsens andra steg, studerat socialdemokratiska partipubliceringar i form av partiprogram, verksamhetsberättelser, uttalanden, partimotioner och partiets officiella webbsida. Resultaten vi uppnått visar hur den ekonomiska globaliseringen spridits genom dels etablerandet av idén om den fria och avreglerade marknaden, men även genom inrättandet av en mängd mellan- och överstatliga organ. Detta har påverkat den nationella politiken i den mån att staten förlorat sin suveränitet inom olika områden och att mycket av det som tidigare behandlades som inrikespolitik, idag har blivit internationella angelägenheter. Detta märks även hos socialdemokraterna då man ändrat inställning till globaliseringsfenomenet samt ovan nämnda globala organ, genom att man idag har en betydligt mycket mer positiv och hoppfull inställning. Man har en mycket mildare retorik och tar inte lika stark ställning emot idén om den fria marknaden. Slutsatsen vi, utifrån dessa resultat uppnått är att, den ekonomiska globaliseringens utveckling speglas i socialdemokraternas politik genom att den anpassats efter neoliberala ideal, samt att partiet blivit mer pragmatiskt.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie av företaget Boomerang utreda hur ett varumärkeskoncept med en stark koppling till företagets ursprungsland påverkar beslutsfattandet kopplat till företagets internationalisering. Med avstamp i det teoretiska ramverket där det beskrivs hur country of origin som en del av ett varumärkeskoncept kan påverka ett företags internationalisering genomfördes intervjuer med Boomerangs VD och med företagets marknadschef. Resultatet av intervjuerna visade att det är av vikt att ett företag utvärderar om country of origin är en framgångsrik del av varumärkeskonceptet då det avgör hur varumärket uppfattas på en internationell marknad. Det visar sig även vara viktigt för Boomerang att noggrant utvärdera eventuella partners vid internationaliseringen via triader då företagets varumärkeskoncept behöver kommuniceras på ett enhetligt sätt på samtliga marknader och för att undvika risken att bilden av Boomerang blir splittrad och otydlig.

This thesis aims at; describing and creating an understanding of how Friskis&Svettis internationalization process, at the start-up in England, can be seen as entrepreneurial, to describe and analyze how various cultural factors can be identified and the impact they have on the internationalization process. The empirical data were obtained through two interviews and it appears that both the organizational culture and national cultural differences can be identified and that these affected the process. The results show that the entrepreneur is both a starting point and a key driver of the process and because of this it can be considered entrepreneurial.

No description available.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt. De politiska kontakterna ger företaget en chans att agera på den politiska scenen och påverka, medan affärsnätverket hjälper till med kunskap om institutionella hinder. De politiska kontakterna kan oftast kategoriseras som triadiska, medan affärsnätverket i praktiken bara består av aktörer inom den koncern företaget är en del av. Studien visar på förmånerna av att ha ett brett nätverk, i och med den handlingskraft som uppstår med det.

Många mindre företag från mogna marknader väljer idag att utvidga sin verksamhet till tillväxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillväxt som marknaden upplever och därmed öka sin lönsamhet. Ofta händer det att företag stöter på problem när de försöker sälja sina produkter på tillväxtmarknaden då skillnaderna från mogna marknader är stora. De produkter som företag säljer på mogna marknader är ofta mer tekniskt avancerade än de som dominerar på tillväxtmarknader och därför ser både utbud och efterfrågan annorlunda ut. Särskilt företag som på sin hemmamarknad har fokuserat på att sälja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan få problem när de går in på en tillväxtmarknad där prisnivåerna är lägre. Vi ansåg att detta problem var intressant att undersöka djupare då det går att applicera på många mindre svenska företag som väljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden. Därför valde vi att undersöka hur ett mindre svenskt företag med fokus på kvalitet kan bli lönsamt på den baltiska marknaden. Vi har formulerat ett syfte med uppsatsen som lyder: Syftet med denna uppsats är att beskriva problematiken som uppstår när ett mindre företag utvidgar sin verksamhet till en tillväxtmarknad och därmed måste anpassa sina strategier. Genom att studera företag som redan etablerat sig på en tillväxtmarknad ämnar vi kunna identifiera framgångsfaktorer för lönsamhet på den aktuella marknaden. Utifrån detta kommer vi rekommendera ett lämpligt tillvägagångssätt för företag med planer på att expandera till en tillväxtmarknad. Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Vidare har vi valt att genomföra en multipel fallstudie på dels ett företag vars expansion till Baltikum just nu är i planeringsstadiet och även tre företag som redan har genomfört sin internationalisering till den baltiska marknaden. De slutsatser vi har dragit efter genomförandet av denna uppsats är att det är väldigt viktigt för företag att först och främst utgå från sina egna resurser när de fastställer sin strategi. Vidare krävs en god kunskap om den aktuella marknaden och de externa faktorer som kan påverka etableringen. Dessutom krävs det att företaget är villigt att anpassa sin strategi utifrån hur deras interna resurser kan kombineras med de externa faktorer som påverkar.

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.

Internationella utbyten är ett tämligen vanligt förekommande fenomen på svenska gymnasieskolor. Forskningsläget gällande just utbyten på gymnasienivå är dock tunt i Sverige. Utbytet sker sålunda utan att det i någon större utsträckning fastställts några egentliga resultat i vetenskapliga undersökningar. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers upplevelser under ett internationellt utbyte med fokus på deras upplevelser av lärande och motivation till lärande. De resultat som framkommer är att internationella utbyten motiverar elever till lärande på så sätt att belöningen under vistelsen är den högt värderade fritiden. Sedermera är fritiden lärande i sig genom att lärdomar och erfarenheter tillskansas. Det innehåll som den italienska undervisningen baserades på visade sig vara av föga intresse för de svenska eleverna då de kunskaperna inte premierades i den svenska skolan. Således fanns enbart motivation för distansundervisningen och de lärdomar som tillskansade utanför skolan.