The basic purpose of this thesis is to investigate how multinational corporations manage the integration of acquired subsidiaries into the existing systems and structure of the acquiring group. By integration is meant the instruments, procedures and processes (integrative devices) used by the acquiring MNC in order to undertake changes in the systems and structure in the acquired subsidiary. Integration may be divided into two major categories. First, the MNC integrates the new entity into the systems used for coordination and control of its foreign subsidiaries, i.e. to manage headquarter-subsidiary relationships. Second, integration also aims at obtaining various coordination benefits between the MNC and the new unit. This latter form of integration is defined as operating integration The need for and mode of integration of coordination and control systems is influenced by the strategic and environmental context of the acquiring MNC. The need for integration of operating systems is influenced by the strategic nature of the acquisition, i.e. the extent to which different forms of coordination benefits can be obtained. A strong degree of interdependence exists between the strategic nature of the acquisition and the strategic and environmental context of the acquiring MNC. Earlier research has shown that the management of the post-acquisition phase (i.e. the integration process) is of critical importance for the successful outcome of an acquisition. Thus, it is of interest to study the integration process, both to its nature and structure as well as to its objectives and outcome. The research indicates that the degree of efficiency of post-acquisition management is a major determinant for a successful acquisition program. Efficiency of post-acquisition management can be measured against a set of criteria, some referrable to integration of coordination and control systems, some to the integration of operating systems. The thesis consists of five articles, three in this volume, and two in the appendix to this volume (publication no 146). The three articles in this volume are: "Corporate Acquisitions and Divestments – The Strategic Decision-Making Process", "Strategic Aspects of Post-Acquisition Management in MNCs", "Management of the Post-Acquisitions Processes in Diversified MNCs". The research design is based on comparison of intensive case studies. In total, five Swedish multinational corporations were investigated, in which totally eleven acquired subsidiaries were being studied. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

The aim of this dissertation is to describe and analyze how headquarter-subsidiary relationships are managed in multinational corporations. More specifically, based on an intensive investigation of six MNCs, this study addresses the following questions: What systems or instruments does the MNC use to coordinate and control the activities of the foreign subsidiaries? How are these systems designed and managed? How do the environment and strategy of the MNC, i.e. the environmental and strategic context, influence the need for coordination and control of the foreign subsidiaries and the design and functioning of the various coordination and control systems? How do the design and functioning of the total configuration of systems influence the mode of managing headquarter-subsidiary relationships and the performance of the MNC? How are various coordination and control systems interrelated within a single MNC / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt behov av finansiering. Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag. Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan, främst genom checkkrediten.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.

Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag.

Studiens problemställning lyder som följer: Hur bygger, behåller mindre tjänsteföretag kundrelationen samt hur personalen påverkar relationen? Syftet med studien är att söka reda på existerande teori kring ämnet kundrelationer, samt beskriva hur ett mindre tjänsteföretag agerar för att skapa en så god kundrelation som möjligt. Studien kommer även att resultera i ny kunskap inom ämnet kundrelationer. I studien användes en kvalitativ metodansats samt primär- och sekundärdata. För att kunna gå på djupet i den kvalitativa metodansatsen valdes olika kriterier ut genom en mindre enkätundersökning. Utifrån dessa svar kunde nio potentiella fallföretag väljas ut och efter gallring bland dem återstod tre av dem. Med de tre utvalda fallföretagen genomfördes därefter en formell intervju. Vi har intervjuat frisörer på Salong Chess, Ing-Britts Frisyrhörna och Salong Image. Samtliga frisörer är verksamma i Halmstad men utanför stadskärnan. Studien tyder på att mindre tjänsteföretag som funnits i branschen en längre tid och lyckats bygga upp goda kundrelationer överlever och behåller sin position på marknaden utan några större marknadsaktiviteter. De tre tjänsteföretagen använder sig medvetet av marknadsföringsverktyget ”word-of-mouth”, det vill säga att deras kunder talar väl om dem till vänner och bekanta. Vidare har vi kommit fram till att personalen påverkar företagets kundrelationer i stor utsträckning eftersom det är de som utför tjänsten och bygger upp relationen med kunden. Uppbyggandet av kundrelationen underlättas genom att lyssna på kundens föränderliga behov och önskemål.

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser. Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma, komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.

Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen. / En ingång - Karlstads universitet

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden.

Det råder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om två saker, målgrupp och tid. Företag förlorar den yngre målgruppens förtroende om de uteblir från den virtuella arenan. Den äldre generationen har inga planer att förändra sitt beteende och därför har företag fortfarande tid att förbereda sig.